Så fungerar biståndet

Målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor. Ländernas egna strategier för fattigdomsbekämpning ska vara grunden för de insatser som Sverige gör inom utvecklingssamarbetet.

Fattigdomen är komplex. Det handlar förutom brist på materiella resurser också om att sakna makt och inflytande över sitt eget liv. Det kan handla om att leva i otrygghet eller att mänskliga rättigheter kränks. Fattigdom handlar om mer än att inte ha några pengar.

Sveriges utvecklingssamarbete tar därför sin utgångspunkt i och präglas av fattiga människors perspektiv på utveckling och av ett rättighetsperspektiv. Regeringen vill också lyfta konflikt, jämställdhet och miljö och klimat. De tre perspektiven slås fast i det policyramverk som Sveriges regering har tagit fram, och som bestämmer vilken inriktning svenskt bistånd ska ha.

Fem grundläggande perspektiv ska genomsyra allt bistånd:

  • Fattigdomsperspektivet
  • Rättighetsperspektivet
  • Konfliktperspektivet
  • Jämställdhetsperspektivet
  • Miljö- och klimatperspektivet

Regeringen har också valt att prioritera ett antal teman som man anser särskilt viktiga för att bekämpa fattigdomen:

Demokrati och mänskliga rättigheter
Inriktas mot de medborgerliga och politiska rättigheterna, demokratins och rättsstatens institutioner och procedurer och demokratiseringens aktörer.

Miljö och klimat
Inriktas mot anpassning till klimatförändringarna, energi, miljö och säkerhet och vatten.

Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling
Inriktas mot kvinnors politiska deltagande, kvinnor som ekonomiska aktörer, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inklusive hiv och aids, kvinnor och säkerhet, könsrelaterat våld och människohandel

Även de Globala målen för hållbar utveckling slår fast att fattigdom består av flera dimensioner. Globala målen utgör ett ramverk för utökat internationellt och globalt samarbete och består av 17 stycken mål och 169 delmål. En gemensam agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Fram till år 2030 ska den extrema fattigdomen avskaffas, ojämlikheten i världen ska minska, fred och rättvisa ska främjas och klimatkrisen ska lösas. Sveriges samlade utrikespolitik ska bidra till att Agenda2030 genomförs och att de globala målen kan nås.

Olika sorters bistånd

Det svenska biståndet består av flera tusen program och projekt, samt olika former av stöd till organisationer och nationer. Grovt indelat finns det två sorters bistånd: det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Humanitärt bistånd är akut hjälp när nöden är stor. Utvecklingssamarbete är långsiktigt stöd till andra länders utveckling.

Det långsiktiga utvecklingssamarbetet bedrivs i sin tur i två former:

Bilateralt bistånd
Sverige ger stöd till andra länder eller regioner. Det bilaterala biståndet hanteras till största del genom Sida till olika projekt och program. Samarbetet sker i olika former med Sidas samarbetsländer.

Multilateralt samarbete
Det innebär att många givarstater går samman kring gemensamma mål i världens utvecklingsländer, och pengarna kanaliseras via olika multilaterala organisationer.

Tänk på att …
Multilaterala organisationer, enskilda organisationer och företag ofta fungerar som genomförare inom biståndsprojekt och program. De finns därför med som både mottagare (av kärnstöd) och genomförare på Openaid.se.

Var finns svenskt bistånd?

Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete med 36 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa. Dessutom har Sida regionalt utvecklingssamarbete i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika samt Europa och stödjer organisationer som bidrar till fattigdomsbekämpning globalt. Flera länder får dessutom humanitärt stöd. Här kan du läsa mer om Sidas utvecklingssamarbete i olika länder och vilka resultat biståndet ger.

Så styrs det svenska biståndet

Styrningen av biståndet sker genom biståndets styrdokument. Till exempel resultatstrategier, regleringsbrev och förordningar.

Resultatstrategier
Regeringens sammanhållande instrument för att styra Sveriges internationella bistånd sedan 2013. Samtliga resultatstrategier finns samlade här.

Riktlinjerna
Tillämpas för strategier för både länder och regioner, inom samarbetet med och genom multilaterala organisationer och tematiskt inriktad biståndsverksamhet.

Biståndspolitisk plattform
I skrivelsen till riksdagen om den biståndspolitiska plattformen redogör regeringen för det svenska biståndets inriktning. Plattformen är utgångspunkt för regeringens styrning på området och i skrivelsen behandlas de principer och värderingar som ska vägleda biståndet. Regeringen redogör också för biståndets inriktning i form av en målhierarki för biståndet och resultat som biståndet ska bidra till att uppnå.

Biståndsbudgetens storlek

Varje år beslutar riksdagen om biståndsbudgetens storlek. Sveriges bistånd uppgår till en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI), räknat utifrån senast tillgängliga BNI-prognos vid budgeteringstillfället.

Information om hur regeringen avser att fördela biståndet anges i budgetpropositionen till riksdagen. I biståndsramen ingår alla kostnader på statens budget som klassificeras som bistånd enligt OECD:s biståndskommitté DAC:s definition.

Efter avslutat budgetår rapporteras det totala svenska biståndet till OECD/DAC. Vid rapporteringstillfället används den senast tillgängliga BNI-prognosen från Statistiska Centralbyrån för det år rapporteringen avser. Det kan bidra till att det uppstår en skillnad i procentandel av BNI mellan den prognosbaserade budgeten och den rapporterade statistiken.

Skillnader mellan budgeterat bistånd och utfall kan också bero på att bidrag till multilaterala organisationer och finansieringsinstitutioner (till exempel Världsbankens internationella utvecklingsfond) rapporteras i sin helhet det år som skuldsedeln läggs, medan bidraget i statens budget i stället fördelas över flera år i den takt som utbetalningar görs. Även kostnaderna för EU-biståndet och mottagande av asylsökande i Sverige, som ingår i biståndsramen, kan skilja sig mot det faktiska utfallet för gällande år vilket är den summa som rapporteras till OECD/DAC.