WWF Market Transformation Initiative (2014-2018) Fas 2

Aktivitets-ID
SE-0-SE-6-5406002401-GGG-33110

Världsnaturfonden WWF har ansökt om totalt 68 MSEK för att utföra programmet Making Markets Work for People and Nature phase II - scaling up and defining impacts. Programmet ska genomföras under perioden 2014-2018 och är en del av det globala WWF-nätverkets initiativ Market Transformation Initiative (MTI). Insatsen utgör en fortsättning på ett liknande program som Sida finansierade under perioden 2011-2014. Det långsiktiga målet med insatsen är att minska människans ekologiska fotavtryck genom att verka för hållbar produktion av ett antal råvaror (timmer, pappersmassa, soja, bomull, tonfisk och odlad fisk) vars inverkan på miljö och utveckling är särskilt stor. Snarare än att direkt försöka påverka alla världens konsumenter (7 miljarder) eller producenter (1-2 miljarder) av råvaror, fokuserar insatsen på de 300-500 multinationella företag som dominerar den globala råvaruhandeln. Därigenom hoppas Världsnaturfonden WWF att påverka hela marknaden för dessa råvaror så att producenter i utvecklingsläder får incitament att övergå till socialt och miljömässigt hållbar produktion. När andelen certifierad råvaroproduktion på den globala marknaden ökar till den grad att hållbar produktion bli normen har råvarumarknaden transformerats. Världsnaturfonden WWF uppskattar att möjligheten till marknadstransformation finns då ca 25% av den globala produktionen utgörs av certifierade råvaror. MTI strävar efter att nå detta mål år 2020 för flertalet råvaror. Insatsen ska bidra till att skapa, utveckla och marknadsföra standards för certifiering av hållbar produktion. Utsedda/ackrediterade organisationer eller sammanslutningar ansvarar för dessa standards och genomför certifiering av företagen. Till skillnad från många andra standards består WWF-stödda standards alltid av s.k. Multi-stakeholder Initiatives (MSIs) där representater från både företag, civila samhället och universitetsvärlden deltar i beslutsfattandet. Arbetet med certifiering kompletteras av riktade insatser mot myndigheter för att skapa eller förstärka nationell, regional och internationell lagstiftning/policies kring transparens, spårbarhet, legalitet och hållbarhet inom råvaruhandel och -produktion. WWF arbetar även med finansiella institutioner och i vissa fall direkt med producenter för att öka förutsättningarna för hållbar produktion. Det huvudsakliga verktyget för att nå insatsens mål är kommunikation - dialog med företag, anordnande av seminarier och workshops, påverkansarbete samt nätverkande. WWF-nätverket försöker utnyttja sitt goda namn och rykte för att skapa mötesplatser för intressenter med vitt skilda utgångspunkter. Detta arbete kompletteras med teknisk assistans, bl.a. till producenter och myndigheter men även direkt till de stora företagen, t.ex. genom materialitetsanalyser av leverantörskedjor. WWF utför också granskning och uppföljning av standards genom ett egenkomponerat analysverktyg (CAT). MTI är ett av WWF-nätverkets 13 globala initiativ, som implementeras av ett antal olika WWF-kontor världen över. MTI administreras från WWF Nederländerna men har personal spridda över hela WWF-nätverket. En exekutiv ledningsgrupp, vars ordförande sitter i WWF-USA, styr arbetet. Detta innebär att MTI inte är en juridisk person och att Sidas stöd kanaliseras vidare från Världsnaturfonden WWF till ett antal olika WWF-kontor som implementerar MTI-projekt. Visst stöd från Världsanturfonden WWF är kärnstöd till MTI:s kontor på WWF Nederländerna (57% av budgeten), vilket dels gör det möjligt för MTI att stärka sin globala samordning och erhålla synergi mellan insatser, dels gör det lättare att ändra strategisk inriktning vid behov, t ex öka satsningen i BRIIC länderna som varit de svåraste länderna att erhålla resultat i. Den totala budgeten för alla MTI-relaterade program beräknas till ca 250 MSEK per år, av vilka Sidas bidrag utgör ca 7%.

Förväntade resultat

Sustainable production of high-impact soft commodities at scale, which will result in: a. Improved livelihoods b. Improved environmental conditions c. Stable markets for sustainable commodities

Resultat

Market Transformation Initiative (WWF-MTI) har under perioden arbetet för att tippa den global värdekedjan mot ökad hållbarhet genom användandet av och förstärkandet av frivilliga hållbarhetsstandarder. MTI har fokuserat på marknadsmekanismer inom en rad varugrupper för att reducera deras fotavtryck inom skog/pappersmasseindustri, fiske, vattenbruk och jordbruksprodukter, inklusive palmolja och bomull i områden av hög konserveringsrelevans. De frivilliga hållbarhetsstandarderna har visat sig vara effektiva verktyg för att bryta jämvikten mellan ohållbar produktion och efterfråga på de utvalda varugrupperna och skapat ett incitament för ökad hållbarhet i produktionen inom globala värdekedjor. Tematiskt har fokus på småbrukare och samhällen såväl som på policy och finansieringsfrågor. Det har funnits ett effektivt engagemang hos internationella företag och några inflytelserika samarbeten har skapats. Antagandet att efterfrågan i sig skapar incitament till mer ansvarsfull produktion är beroende på att globala företag ändrar de krav de ställer på bättre och mer hållbar produktion inom sina försörjningskedjor. Företag som säljer till länder där hållbarhetsagendan släpar efter har dock inte liknande incitament på grund av begränsad medvetenhet eller intresse från regeringar eller konsumenter och lägre reglerings-och anseende risk. Andra incitament för bättre produktion än certifiering behövs för försörjningskedjor i länder/regioner där hållbarhetsagendan släpar efter. Trovärdiga hållbarhetsstandarder har spelat en viktig roll för att omvandla marknader som inte kan mätas bara när det gäller ökningar i certifieringar. Genom hållbarhetsstandardernas multi-intressentplattformar, har det civila samhället, producenter och värdekedjeföretag kommit samman och kollektivt definierat hur ansvarsfull produktion ser ut på marken och arbetade mot gemensamma lösningar på komplexa utmaningar. Hållbarhetsstandarder har också lyckats ge företag möjlighet att hantera risker, bidra till att ändra dialogen inom vissa sektorer och har banat väg för och visat mer hållbara metoder och deras genomförbarhet. Det finns därför många positiva effekter av standarder och certifiering för arbetstagare, producenter och miljö. Trovärdiga standarder har visat förmåga att sammanföra olika aktörer och intressen tillsammans för en gemensam agenda. Men det har också i ökad grad utkristalliserat sig begränsningarna av certifiering som ett verktyg för att driva förändring i råvaru-produktionssystem i stor skala. Certifiering i sig kan inte heller alltid den bästa metoden för att förbättra hållbarheten för producenterna, särskilt i eftersläpande länder och bland småbrukare globalt. De akuta utmaningar som världen står inför från klimatförändringarna, fattigdomen, avskogningen, mark-och vattenföroreningarna och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna behöver fler aktörer och verktyg. Partnerskap har blivit mer komplexa. Just i fallen av de svagaste producenterna och i fattigdomsperspektiv kan en ensidig fokusering på certifierings/standard ansatser minska eller t o m motverka hållbarhetsutveckling inom dessa grupper i o m att certifieringsprocessen t ex medför vissa initiala kostnader som inte kan bäras av de svagaste producenterna och andra typer av risker som medför exkludering snarare än integrering av de svagaste i ett hållbarhetssammanhang i social, ekonomisk och miljömässigt hänseende. Det finns även en risk att standard/certifieringsansatsen blir ett mål i sig vilket medför att hållbarhet i producent/värdekedjan blir en mål enbart inom en begränsad niche som är kopplad till handel. Oftast drivs också frågan kring ett konsumentengagemang kring hållbarhet och hållbar produktion som tenderar att fr a finnas i den norra hemisfären.  Ofta finns det ingen lokal efterfråga eller prioritet för hållbart producerade varor utan mer fokusering på varans pris. Det kan i sig innebära ökade inkomstklyftor mellan de som har resurser att certifiera och de som inte har dessa resur

Sammanställning

Från

Ansvarig myndighet
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Genomförande organisation
INTERNATIONAL NGO
Samarbetsform
B03 - Bidrag till specifika program och fonder genom internationella organisationer (multilaterala, INGO)
Strategi
Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling 2014-2017

Till

Mottagare
Bilateral, ospecificerad

Inom

Sektor
Handel
Subsektor
Trade policy and administrative management

Varaktighet

Aktivitetslängd
2014 – 2019

Finansiell information

Utbetalt belopp/år (netto)
2014 SEK 12 913 920
2015 SEK 17 568 684
2016 SEK 15 446 854
2017 SEK 15 409 577
Totalt utbetalt belopp (netto)
SEK 61 339 035
Totalt avtalat belopp

Transaktioner

UtbetalningDet belopp som ställs till förfogande för det mottagande landet eller myndigheten.
Typ Beskrivning Mottagande organisation Transaktions-ID Datum Värde
Commitment---2014-10-01SEK 61 339 035
Disbursement---2014-12-28
SEK 12 913 920
Disbursement---2015-12-28
SEK 17 568 684
Disbursement---2016-12-28
SEK 15 446 854
Disbursement---2017-12-28
SEK 15 409 577

Denna post visar totalt utfall för det aktuella året. För innevarande år visas totalt utfall per datum för senaste datauppdatering. Se datum för senaste datauppdatering på startsidan.

Dokumentation

På just den här insatsen har Openaid.se för närvarande inga dokument. Det kan bero på flera olika saker. Kontakta Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete för mer information.

Focus areas (policy markers)

Marker Principal objective Significant objective Not targeted
Gender Equality
Aid to Environment
Participatory Development/Good Governance
Trade Development
Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity
Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation
Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation
Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification
Reproductive, Maternal, Newborn and Child Health (RMNCH)

Källa

Aktivitetsdata från IATI