ODI Nexus

Under perioden dec 2022 - mars 2025 har insatsen levererat följande outputs, som informerade och kulminerade i insatsens flaggskeppsrapport (beskrivs längre ner): Publicerat en förändringsteori (september 2022) som ger en färdriktning för beslutsfattare om hur inklusive, hållbart och produktiva framtider kan se ut och de förutsättningarna som möjliggöra detta. Publicerat en analys av trender och målkonflikter (april 2022) som visar att få/ inga länder lyckas väl i alla tre områden och att hög ekonomisk/social utveckling i stort sett alltid korrelerar med betydande konsekvenser på miljö och klimat. Publicerat ett framgångskompendium (september 2022) där man bland annat tagit fram några fall som verkar nått främst framgång med tanke på alla tre områden (Dominikanska republiken, Sri Lanka, Thailand). Slutsatserna visar att det finns flertalet policies som tar hänsyn till samtliga perspektiv, men få fall där framgång i alla områden sammanfaller. ODI jobbar vidare på volym 2 av framgångskompendium som går in i mer detaljer kring ländernas utveckling. I juni 2023 publicerade ODI en policy brief och papper om de faktorer som har begränsat framstegen i att uppnå Nexusresultat i Thailand sedan militären tog makten 2014 (Inclusive, sustainable economic transformation: Insights from Thailand). ODI har skrivit ett utkast på rapporten om Sri Lanka som nu granskas, och jobbar vidare med rapporten om Dominikanska republiken. Publicerat ett tematisk papper om multilaterala klimatfonder (MCF) (Multilateral climate funds: Where is inclusive, sustainable economic transformation being promoted? juli 2022) som visar bl.a. hur klimatåtgärder som stöds av de MCFer är förenliga med miljömässiga, ekonomiska och sociala mål men kräver åtgärder på många nivåer. Den 5 april 2023 höll ODI ett event om subventioner och hur regeringar bättre kan rikta subventioner för att stödja inkluderande hållbar ekonomisk transformation (Sorting out subsidies: navigating fiscal reform for economic, social and environmental transformation). Publicerat ett tematiskt forskningsrapport om textilvärdekedjor (Kicking away the ladder, or building new scaffolding? Assessing the economic, social and environmental upgrading within the textiles and clothing value chain in Bangladesh, Vietnam and Kenya, augusti 2024) som analyserar relationen mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål i globala textilvärdekedjor och de unika utmaningarna och möjligheterna som finns i Bangladesh, Vietnam och Kenya. Studien bekräftar att hållbarhetsfrågor drivs av förändringar i global styrning, konsumentefterfrågan samt inhemska regleringar och statlig politik. Intressant att notera att detta stödjer Sidas egen förändringsteori om vad som främjar hållbart företagande, som ligger till grund för Sidas stöd till denna fråga inom den globala strategin. Studien finner dock ingen enda, marknadsdriven lösning för att uppnå sociala och miljömässiga förbättringar. Proaktiva åtgärder, såsom investeringar på företagsnivå och stödjande policyreformer, är avgörande. Mindre och resurssvaga företag står inför betydande hinder när de anpassar sig till nya standarder, vilket belyser behovet av riktat stöd till dessa företag samt möjliggörande policyramverk. Publicerat en literature review om informella ekonomier (Getting to grips with heterogeneity in the informal economy: its potential for contributing to inclusive and environmentally sustainable economic transformation in the Global South, september 2024). Det var ett icke-förväntat resultat som kom till som resultat av Sidas dialog med ODI om vikten av den informella ekonomin till ISET och fattigdomsminskning. Rapporten presenterar en kommenterad bibliografi och syntes av aktuell forskning om den informella ekonomin, och undersöker effekterna av olika tankeskolor i ämnet. Ett huvudbudskap är att den informella ekonomin varierar avsevärt mellan regioner, länder och till och med enskilda sektorer, och därför är det avgörande att förstå de olika verkligheterna för informella arbetare och företag i olika länder och sektorer. "En-storlek-passar-alla"-politik är ineffektiv och potentiellt skadlig för inkluderande ekonomisk transformation. Ytterligare kontextspecifik forskning behövs för att undersöka hur man kan uppnå miljömässig hållbarhet tillsammans med inkluderande och transformerande ekonomisk tillväxt i den informella ekonomin. ODI utvecklade också ett antal outputs under perioden som inte blev klara. ODI jobbade vidare med nationella papper för Kenya och Bangladesh, men inget av dem blev klara under perioden. ODI delade ett utkast av Kenyapappret men trots flera omskrivningar bedömer ODI att pappret inte är färdigt för publicering och kommer att omvandla pappret till två kortare policy briefs. Pappret om Indonesien publicerades i juni 2023: Nexus assessment of Indonesias energy sector: Does the electricity sector deliver for the economy, environment and society? Rapporten undersöker drivkrafter, gap och potentiella vägar för att utveckla mer samordnat och samlat policy i en övergång till mer hållbara energikällor. ODI bestämde sig att inte gå vidare med Rwanda-pappret då huvudforskaren lämnade ODI och den lokala konsulten flyttade till ett annat land. ODI valde istället att inkludera flera länder i forskningen kring s.k. Cluster B länder, som är länder som haft en del framgång i nexuspolicyarbetet. Flaggskeppsrapporten Efter många månaders arbete publicerades flaggskeppsrapporten i januari 2025. "Inclusive and sustainable economic transformation: ways forward in low- and middle-income countries" (https://odi.org/en/publications/inclusive-and-sustainable-economic-transformation-ways-forward-in-low-and-middle-income-countries) är en 150-sidors rapport (exkl. annex) som ODI också har omvandlat till en kortare 22-sidors syntesrapport och en 10-sidors policy brief. ODI höll ett lanseringsevent den 4 februari i London med över 200 anmälda deltagare. Det var en dynamisk presentation och diskussion med publiken och med inbjudna gäster. En inspelning av eventet finns kvar på Youtube och en ljudinspelning på Soundcloud. Några av rapportens författare höll i ett seminariet på Sida i mars med paneldiskussion med Sidas chefsekonom och tematiska verksföreträdare. Sidas bedömning är att flaggskeppsrapporten är en viktig och insiktsfull rapport av hög kvalitet. Rapporten har lyckats dra ihop ODIs forskning under de fyra åren och sammanfatta de olika delarna i ett sammanhållet narrativ. Den kommer fram till konkreta slutsatser och rekommendationer för inkluderande hållbar ekonomisk transformation. Rapportens innehåll är unikt i sitt slag eftersom den kombinerar flera av de utvecklingsambitioner som många av Sida samarbetsländer står inför och resonerar kring dessa samtidigt, vilket skiljer sig från många andra rapporter som täcker eller utgår från en enskild tematik. Det finns många värdefulla insikter och takeaways som kan informera policyutveckling i låg- och medelinkomstländer och Sidas egna arbete. Rapporten har använts och kommer fortsätta att användas för analytiskt arbete på Sida. Icke-förväntade resultat och annat viktigt under perioden Tematiskt arbete om informella ekonomier: I dialogen med ODI har Sida lyft vikten av den informella ekonomin till ISET och fattigdomsminskning. I samband med 2023-2024 årsplan skickade ODI ett konceptpapper för tematiskt arbete om hur den informella ekonomin kan bidra till inkluderande, hållbar ekonomisk transformation. Under året gjorde ODI en literature review och ordnade en virtuell workshop i oktober 2023 för att diskutera och ta in flera perspektiv. Sida föreslog eventuella deltagare, inklusive från partner WIEGO som ODI inte tidigare haft kontakt med. Utöver WIEGO (som presenterade på flera pass) samlade workshopen världsledande experter om den informella ekonomin inklusive från UNU WIDER, IIED, ODI, IDS och IHSB. ODI sammanfattade diskussionen i en Workshop Note och delade ett utkast av literature review med Sida (Getting to grips with heterogeneity in the informal economies: Their potential for inclusive, sustainable economic transformation). Dashboard: Under 2023 utforskade ODI möjligheten att utveckla en online dashboard med data från ODIs clusteranalys. Även om Sida var positiv kring idén hade Sida frågor kring hur ett sådant verktyg skulle underhållas samt mervärdet i förhållande till andra liknande verktyg. Efter samråd med CET och dialog med ODI la ODI ner förslaget i höst 2023. Omsättning i personal: En av huvudpersonerna på ISET-teamet gick på föräldrarledighet som påverkade ODIs kapacitet att leverera enligt plan. Framförallt har det påverkat tidslinje för flaggskeppsrapporten. Försenad rapportering: Under 2023-2025 har ODIs rapportering varit försenad. ODI rapporterat följande framsteg mot målen mellan dec 2022 - juni 2024: Förbättra förutsättningar för policy kring ekonomisk transformation och bidra till mer sammanhängande policy: ODI rapporterar intresse och engagemang av Bangladesh, Kenya, Indonesien och Dominikanska republiken i planeringen av ett HLPF-event 2023. Skapa forum för att ta itu med målkonflikter: Partner i Bangladesh och Indonesien har engagerat statliga aktörer i arbetet som ledde till Indonesiens deltagande i 2023 HLPF-eventet. Det finns engagemang på nationell nivå medan den internationella nivån är mer av ett fokus för 2023-2024 då fler rapporter kommer att publiceras. En risk som ODI lyfter är att det tar tid att förbereda inför internationella event och möten och ibland blir de inte av. Tvärvetenskapligt samarbete inom ODI: ODI rapporterar att det finns ett fortsätt bra samarbete inom ODI trots förändringar i personalen i det ekonomiska teamet (IEDG) och miljöteamet (CAS). Ett exempel är HLPF 2022 då två förslag på ODI sidoevent blev till slut ett gemensamt event kring jämställdhet, klimaträttigheter och nexusperspektivet. Det finns månadsvis kontakt mellan enheter. Stöd till Sidas arbete inom området: I november 2022 hölls ett brown-bag lunch seminarie för Sida kollegor för att sprida lärdomar från insatsen vilket genererade stort intresse. I mars 2023 deltog ODI på Sidas nätverksmöte i Zambia, ett gemensamt möte av analytikernätverket, marknad- och sysselsättningsnätverket och jordbruksnätverket. Sidas chefsekonomteam (CET) har varit engagerat under året, både i relation till eventen och i dialogen med ODI om outputs och resultat. I januari 2024 satt CET ODI i kontakt med OECDs Community of Practice on Poverty and Inequality som har fattigdom och ojämlikheter som tema för 2024s OECD Development Cooperation Report.

Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.