Powering Agriculture Energy Grand Challenge
På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 151 506 252 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Sida har finansierat PAEGC sedan starten 2012 med ett stöd om totalt 152 258 540 SEK och insatsen har utgjort en av hörnstenarna i Sidas kunskapsbyggande kring utlysningsfonder som metod. Kompetensen och vissa innovatörer från programmet togs vidare in i det efterföljande programmet utlysningsfonden Water and Energy for Food (WE4F). Powering Agriculture har gett gåvomedel, tekniskt stöd och investeringsstöd åt 32 innovatörer. Gåvomedlen uppgår till nästan 25 miljoner USD totalt över åtta års tid, av en budget om totalt 50 miljoner USD. Innovatörerna har huvudsakligen varit företag, men det har också funnits några universitets- och icke-vinstdrivande projekt. Innovatörerna har arbetat med teknologier som kan klassas in i fyra kategorier: soldrivna bevattningspumpar, uppvärmning och nedkylning med förnybar energi, mini-grids drivna med förnybar energi, samt förädling av jordbruksvaror. Vad gäller den geografiska fördelningen har innovatörerna fördelats enligt följande: 14 i Afrika; åtta i Asien; tre i Latinamerika; och två i MENA. På outcome-nivå lyckades 22 av 32 (68%) av innovatörerna helt och hållet nå sin tekniska målsättning. Endast fem av 32 (15%) innovatörer nådde sina mål vad gällde utveckling av sitt företag, och endast ett företag nådde alla sina mål vad gäller spridning av sin produkt. Vidare nådde fyra företag i huvudsak sina mål för spridning, medan 16 innovatörer inte nådde dem alls. Således lyckades PAEGC väl med att stödja innovatörerna i att utveckla sina teknologier, och relativt väl med att utveckla företagen/organisationerna. Vad gällde spridning och att göra innovationerna kommersiellt gångbara har PAEGC lyckats mindre väl. Det finns några få innovatörer som lyckades väl och har sålt ett stort antal enheter samt har kunnat demonstrera bredare spridningseffekter där andra företag tagit efter dem. I huvudsak har detta dock varit svårt, framförallt beroende på att många småskaliga jordbrukare inte har haft ha råd med innovationerna som utvecklats. Soldrivna bevattningspumpar är den teknologi som har visat bäst resultat, och några micro-grid-projekt ser lovande ut på sikt. PAEGC har haft svårigheter att samla in tillförlitliga data, då programmet var utformat så att innovatörerna själva skulle samla in data kring försäljning och effekter. Detta har ofta varit svårt särskilt eftersom de som relativt nystartade innovatörer främst har ägnat sin tid och energi åt att upprätthålla kärnverksamheten och säkerställa sin ekonomiska överlevnad. Utifrån dessa förutsättningar kan PAEGC rapportera följande resultat: - 71 innovationer/företag med förnybar energi har utvecklats - Installation av förnybar energi med en kapacitet på 6236 kW - 8 537 lösningar för förnybar energi har tagits i bruk i Afrika, Asien, Latinamerika och MENA - 234 100 mottagare har nåtts av innovationerna - 54 440 människor varav 17 047 kvinnor har utökat sin kunskap om förnybar energi genom deltagande i workshops - 417 tillfällen för tekniskt stöd kring affärsutveckling har anordnats Utvärderingen visar att PAEGC har haft positiva effekter på jordbrukares inkomster genom besparingar och höjd produktivitet. Soldrivna bevattningspumpar beräknas bidra med en ökad inkomst om 563 USD per år, vilket är en markant ökning för människor som lever under fattigdomsgränsen (1,9 USD per dag motsvarande 700 USD per år). Det uppskattas också att hushåll kunde spara ca 6,5% av sin inkomst genom att gå från att köpa el från elnätet till att generera denna genom micro-grids. Även nedkylningsinnovationerna kan visa på besparingar runt 200-300 USD per år, men dessa är i allmänhet för dyra för småskaliga jordbrukare att köpa. Av samma anledning har programmet huvudsakligen gynnat småbrukare med högre inkomst, då småbrukare med låga inkomster inte har haft möjlighet att ta del av teknologierna. Det samma gäller för jämställdhet, som trots att det var en viktig komponent i programmet inte har fått det genomslag som Sida hade önskat eftersom många innovatörer har varit tvungna att se detta som sekundärt till att kärnverksamheten fortlöper. Med det sagt var ett flertal innovationer anpassade för kvinnors användning. Många av innovationerna beräknas trots allt kunna medföra betydande besparingar för dess användare, och om de framöver kan tas vidare till att bli tillgängliga för människor i fattigdom finns potential för betydande utvecklingseffekter. PAEGC kan också visa på minskade utsläpp av växthusgaser genom de innovationer som utnyttjar förnybar el och där dieseldrivna teknologier har ersatts. Detta bedöms vara en positiv effekt, även om småskaliga jordbrukare inte bör betraktas som någon stor utsläppskälla. Därtill finns positiva effekter på hälsa och närmiljö vid övergång till förnybar energi. 75% av innovatörerna har lyckats mobilisera externt kapital och har totalt mobiliserat över 50 miljoner USD, dvs dubbelt beloppet gåvomedel som gavs till innovatörerna. Av dessa stod 14 vinstdrivande organisationer/företag för 49,1 miljoner USD. Detta bedöms vara ett väldigt positivt resultat som visar på goda möjligheter till att nå vidare genomslag, då ett flertal investerare har bedömt innovationerna finansierade genom PAEGC ha kommersiell potential. Som beskrevs ovan kategoriserades PAEGCs arbete utifrån fyra teknologier, som här kort presenteras var för sig: Soldrivna bevattningspumpar: Av de fyra typerna av teknologier är det den soldrivna bevattningen som har visat bäst resultat. En betydande del av fondens innovatörer har utvecklat solelsdrivna bevattningsteknologier för småskaliga jordbrukare. Soldrivna bevattningspumpar tillåter lantbrukare att öka antalet skördetillfällen från 12 till 34 gånger per år, eftersom de annars är beroende av regn, samtidigt som de kan ägna sin tid åt att odla fler grödor då pumpen frigör dem från manuellt arbete. De företag som arbetade med denna teknologi (totalt sju) lyckades alla utveckla sin teknologi, och två lyckades dessutom att utveckla sina företag samt lyckades relativt väl att nå marknadsspridning. Dessa två företag lyckades sälja flera tusen enheter av de teknologiska lösningarna. En utmaning har dock varit att få teknologin tillräckligt billig för den ska komma småskaliga jordbrukare till del, och i viss utsträckning har pumparna sålts till lantbrukare med lite större produktion. Uppvärmning och nedkylning med förnybar energi: Genom nedkylningsinnovationer kan småskaliga jordbrukare lagra sin mjölk och andra produkter för att sedan sälja denna till kommersiella mejerier och få en större inkomst. Sex av nio innovatörer lyckades utveckla sin teknologi, men ingen av innovatörerna lyckades helt och hållet nå sina mål som företag. Fem av innovatörerna lyckades i viss mån lansera teknologin kommersiellt, där ett exempel är Promethean som utvecklade ett nedkylningssystem som använder ett batteri som kan laddas upp utan att kräva tillförlitlig el, så att även områden med ojämn eltillförsel kan använda dem. Promethean var det företag som gjorde bäst ifrån sig, och hade sålt 1 200 enheter kumulativt 2019, med en tillväxt om 1015% per år. Ett problem med uppvärmnings och nedkylningsteknologierna var att de inte kunde erbjuda tillräckligt hög avkastning i förhållande till hur stor investeringen skulle vara från lantbrukarens sida. Mini-grids drivna med solenergi: Ett flertal innovatörer utvecklade olika solelslösningar så som mini-grid-system där ett flertal solceller sammankopplas. Fyra av sju innovatörer som arbetade med denna sorts teknologi nådde sina teknologiska mål, och två nådde sina mål som företag, medan inget företag nådde sitt mål vad gällde spridning och endast ett företag uppnådde större delen av sitt spridningsmål. Förädling av jordbruksvaror och andra teknologier: Nio av 32 innovatörer ägnade sig åt andra sorters teknologier såsom soldrivna traktorer, malningsteknologier, teknologier som kan riva kokosnötter och cassava och ett företag försökte lansera golvläggning av bambu. Av dessa nio lyckades sex innovatörer nå sina teknologiska mål, men vad gällde målen kring att utveckla företaget nådde endast en innovatör detta och endast en nådde sina spridningsmål. Resterande sex innovatörer lyckades inte nå sina mål som företag och hade stora svårigheter att få spridning för sina produkter. Icke-förväntade resultat: PAEGC har också visat på viktiga bieffekter. Exempelvis såg ett företag dess leverantör utveckla sin egen variant av solelsdrivna bevattningspumpar, och man har under programperioden kunnat se flera nya företag komma in på marknaden med likande teknologier. Ett annat företag som arbetade med nedkylningssystem för medicinsk användning undvek att patentera sin teknologi och har senare sett andra företag marknadsföra liknande teknologier. Dessa sidoeffekter bedöms vara positiva resultat som visar på programmets fortsatta potential.
Powering Agriculture - an Energy Grand Challenges (PAEGCs) övergripande mål var att stödja nya och hållbara lösningar för att påskynda utvecklingen och omfattningen av hållbara energilösningar som bidrar till ökad produktivitet i jordbruket och livsmedelsvärdekedjan i utvecklingsländer. Det utvecklingsproblem som ligger till grund för Powering Agriculture är bristen på tillgång till hållbar energi som ett hinder för småskaliga jordbrukares möjligheter att öka produktiviteten, samt hantering av jordbruksprodukter i livsmedelsvärdekedjan. Initiativet fokuserade på att finansiera innovationer och befintliga produkter och tjänster i gränslandet mellan energi/jordbruk/livsmedelsproduktion i utvecklingsländer. Förändringsteorin var att genom stöd till företag och organisationer som har utvecklat nya produkter och tjänster som erbjuder hållbara energilösningar anpassat till jordbruket och livsmedelskedjan i utvecklingsländer, bidra till att produktiviteten och effektiviteten i jordbruket och livsmedelskedjan ökar. Ökad produktivitet leder till ökad inkomst, fler arbetstillfällen, bättre livsmedelsprodukter och ekonomisk tillväxt. Syftet med PAEGC var att genom att stödja lovande innovationer med gåvomedel, tekniskt stöd, investeringsstöd och kunskapshantering skala upp dessa och i förlängningen göra en skillnad för människor som lever i fattigdom. De innovativa lösningar som finansierades omfattade hela värdekedjan inom lantbruket: jordbrukssatsningar, produktion och mekanisering, lagring, vidareförädling samt hushålls- och kommersiell energiproduktion. Målsättningen för programmet var att: 1. Förbättra produktiviteten i jordbruket. 2. Minska svinn efter skördande. 3. Förbättra lantbrukares och jordbruksföretags inkomster och försäljning. 4. Förbättra energieffektiviteten hos lantbrukare och i jordbruksföretagen. Insatsen har haft fyra fokusområden: 1) Teknik och affärsmodellsinnovation i samband med ren energi-jordbruk. 2) Utlysningsfond genomförd med investerarpartners AlphaMundi och FACTORe. 3) Kunskapshantering och tekniskt stöd/rådgivning för att stödja finansierade innovationer. 4) Integrering och skalning som uppmärksammar kopplingen mellan ren energi och jordbruk och visar hur integrerade perspektiv på energi-jordbruk kan bidra till att öka jordbrukets produktivitet och bidra till systemeffekter.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?