Riksdagspartierna och biståndet: konflikt eller konsensus?

Summary

Konfliktnivån i Sveriges riksdag om det internationella biståndet har varierat påtagligt över tid. I denna underlagsrapport studeras tiden från 1971, då Sverige införde en enkammarriksdag. Rapportens huvudsakliga slutsats är att konfliktnivån om biståndet i riksdagen sammantaget kan anses som komplex och i huvudsak måttlig.Två dimensioner på parlamentarisk konflikt undersöks.

Den första dimensionen – skillnader i förslag på biståndsbudgetens storlek mellan oppositionspartierna och regeringen – visar att konfliktnivån vuxit påtagligt sedan 2018 men även blivit mer likriktad. Innan dess fanns såväl (långa) perioder med begränsade eller nästan inga skillnader som en period med relativt betydande skillnader inte bara mellan regering och opposition utan även mellan oppositionspartierna. Den andra konfliktdimensionen – antalet tillkännagivanden relaterade till biståndet och graden av politisering i deras innehåll – visar attkonfliktnivån har minskat kraftigt under enkammartiden. Jämfört såväl med utrikesutskottets samtliga tillkännagivanden som riksdagens alla tillkännagivanden – vilka blivit mer politiserade sedan 2010 – lyser skarpa eller konfliktfyllda biståndsrelaterade tillkännagivanden med sin frånvaro sedan 1988. Även enkla och eniga tillkännagivanden på biståndsområdet är numera mycket sällsynta trots att riksdagen sedan riksmötet 2014/15
kraftigt har ökat antalet tillkännagivanden i flera andra ämnen.

En iakttagelse som gäller hur dessa två dimensioner förändrats över tid är att de tycks ha utgjort varandras motsatser. Under den period när konflikterna om biståndsbudgeten var som lägst (70-talet och 80-talets första hälft) präglades utrikesutskottets förslag till tillkännagivanden på biståndsområdet av skarpa konflikter med motgångstillkännagivanden och oeniga tillkännagivanden. Under de två perioder som präglas av skarpare konfliktnivå i budgetdimensionen, det vill säga främst nuvarande valperiod (från hösten 2018 till nu) men även perioden mellan 1996 och 2006, var tvärtom politiseringen av utskottets tillkännagivanden på biståndsområdet som bortblåst (i realiteten antogs under dessa perioder nästan inga eller
väldigt få tillkännagivanden på biståndsområdet). Sett till de två dimensionerna skulle man kunna säga att konflikten på biståndsområdet
sammantaget var störst under 80-talets andra hälft och 90-talets början.