UN Women Statistics

Uppföljningen av SDG-målen utgör en viktig del i agendan och det gäller inte minst de indikatorer som ska mäta hur långt vi har kommit vad det gäller jämställdhet. Statistik kan fungera som en katalysator för att uppnå SDG-målen och det kan öka förståelsen för vem som är de mest utsatta och som lever i fattigdom. Det är också ett redskap för aktörer i det civila samhället för att driva på regeringar att ta ansvar för kvinnors och flickors rättigheter. Om begreppet leaving no one behind ska fyllas med innehåll behövs det statistik som lyfter upp hur olika grupper drabbas av fattigdom och utsatthet Revideringar av de ursprungliga indikatorerna gjordes under 2019 och UN Women bedömde att detta avsevärt förbättrade möjligheterna att uppnå SDG-målen. För att möjliggöra uppföljningen behövs dock tillförlitlig statistik. I de flesta låg- och medelinkomstländer saknas emellertid både kunskap om hur data tas fram och hur det används. Därför initierade UN Women "the Flagship Program Making Every Women and Girl Count" (numera under namnet Women Count). Programmet har löpt mellan 2016-2021 och har haft en total budget på 44,4 MUSD. Programmet har haft tre övergripande mål; att skapa en politisk miljö och regler som befrämjar könsuppdelad statistik, förbättra själva framtagandet av statistiken, samt att skapa en större vilja och förståelse för hur statistik kan användas. Programmet har byggt på ett fördjupat stöd till 12 länder, så kallade pathfinder countries, där specifika projekt genomförts, samt på regional nivå där har UN Women's regionala hubbar arbetat gentemot en stor mängd länder som efterfrågat stöd i olika former. Det har också haft ett globalt metodutvecklingsarbete och bedrivit ett normativt arbete för att driva frågor gällande könsuppdelad statistik. Det finns stora utmaningar i utvecklingen av könsuppdelad statistik för att följa upp SDG-målen, men det är också tydligt att det har gjorts framsteg sedan UN Women's program Women Count startade 2016. Genom programmet Women Count Fas I har UN Women etablerat en förståelse och ett engagemang för könsuppdelad statistik för att följa upp SDG-målen, både på global och nationell nivå. Programmet har bidragit både till att förbättra produktion av könsuppdelad statistik på landnivå och till att få mer kunskap kring hur statistik kan användas. Av 51 indikatorer finns nu 21 som följs upp på ett tillförlitligt sätt. Det är en ökning på åtta stycken jämfört med 2016. För de andra 32 har metoder för mätningar tagits fram och det finns inte längre några Tier III indicators. Detta innbär att det nu går att följa upp alla indikatorerna i SDG-målet 5. I internationella forum som CSW (den årliga uppföljningen av länders åtaganden) och Generation Equality Forum (den FN-ledda processen för att öka takten i jämställdhetsarbetet) är nu könsuppdelad statistik en integrerad del i diskussioner och åtaganden. 42% av den data som behövs för att göra uppföljningen finns nu tillgänglig, vilket är en uppgång från 26%. Women Count har spelat en viktig roll för att förbättra både kvalitet och kvantitet av data. Programmet har avsevärt stärkt UN Women's roll i SDG-uppföljningen och föder direkt in i UN Women's övergripande arbete. Women Count har därmed bidragit till hela uppföljningen av Peking 25. Samtidigt som det gjorts stora landvinningar finns väldigt mycket kvar att göra. Det handlar både om framtagande av data och om lagar och regler. Kompetens brister fortfarande inom området och det är inte alltid att det prioriteras av nationella regeringar. Det gör att data saknas för att kunna göra uppföljningar. Detta gör att UN Women utarbetat en ny fas av programmet och Sida tog 2021 beslut om att ge stöd på 90 MSEK till Women Count Phase II. Beslutsskäl och bedömning av stödet finns i beslutet DOX 040412/21. Resultatuppfyllnad Landnivå I de 12 utvalda länderna har UN Women arbetat direkt med ett antal olika aktörer; regeringar, statistiska centrabyråer, forskare, civila samhället och andra FN-organ. Det har handlat både om att ge stöd till statistiska centralbyråer för att öka kapacitet för att ta fram könsuppdelad statistik och om att bygga upp en "miljö" med lagar, regler och finansiering av könsuppdelad statistik. Därtill har arbete skett för att förbättra kunskap och tillgång till könsuppdelad statistik, så att det kan användas i syfte att öka jämställdhet i ett land. De tolv länderna har varit Albanien, Bangladesh, Nepal, Kenya, Uganda, Senegal, Tanzania, Kamerun, Marocko, Jordanien, Colombia. Sierra Leone var ursprunglig delaktig i programmet, men fasades ut på grund av förändringar i FN på landnivå. Genom att förbättra kompetens och kapacitet att ta fram könsuppdelad data har Women Count också bidragit till en ökad förståelse för varför det behövs och hur det bör användas. I till exempel Colombia och Kenya har detta bidragit till politik som gynnar kvinnors ekonomiska egenmakt. Tanzania är ett exempel på hög resultatuppfyllelse. Där har koordineringen ökat melllan ministerierna och den nationella statistikbyrån vilket har lett till att jämställdhet integreras i nationella utvecklingsplaner och särskilda jämställdhets-indikatorer har utvecklats. Kenya är ett annat land där goda resultat uppnåtts. Bland annat har en särskild plan utarbetats för hur landet ska ta fram och använda könsuppdelad data. Koordinering och inkludering i nationella planer är viktigt för att jämställdhetsstatistik ska prioriteras och finansieras. UN Women har byggt upp regionala "hubbar" med expertis inom jämställdhetsstatistik och de har kunnat ge stöd till flera länder utifrån efterfrågan. De regionala hubbarna har samarbetat med United Nations regional commissions. Tack vare de regionala hubbarna har programmet nått 73 länder (inklusive pathfinder countries). I 37 länder har Women Count bidragit till att stärka jämställdhetsperspektivet i nationella hushållsundersökningar. Programmet har också bidragit till att synliggöra hur kvinnor och flickor drabbas av fattigdom och även av klimatkriser. Tillsammans med FAO, ILO, UNDP, UN-Habitat och Världsbaken har UN Women lett utvecklingen av metodarbetet för att få fram data om fattigdom i relation till kön och ålder och mer data finns tillgänglig avseende ojämlikheter i slumområden, hinder för kvinnors sysselsättning och kvinnors tillgång till land. Ett annat område är statistik avseende kvinnors obetalda arbete, vilket är betydelsefullt för utformningen av länders familjepolitik. Exempel på det regionala arbetet är Kambodja, Etiopien och Georgien som fått stöd för att genomföra nationella översyner och behovsorientering. Utbildningsmoduler har tagits fram för att ge möjlighet för att statistiska centralbyråer i regionerna ska kunna få specifik utbildning i jämställdhetsstatistik. På detta sätt skapas skalfördelar vad det gäller utbildning. På regional nivå har resultat också uppnåtts genom att könsuppdelad statistik har lyfts upp i regionala forum så som "the Committee on Statistics for Asia and the Pacific" och "the United Nations Economic and Social Commission for Asia and the Pacific (UNESCAP)". I årsrapporterna har ett antal exempel lyfts upp på hur detta stöd sett ut i olika länder. En annan framgång är att 18 länder nu har inkluderat jämställdhetsstatistik i sina "national strategies, plans and legal frameworks". 22 länder har förbättrat koordineringen inom övergripande system för statistik, vilket har ökat förståelsen och vilja att inkludera jämställdhetsstatistik. I till exempel Georgien har regeringen antagit den första femåriga strategin för jämställdhetsstatisk. Det reflekterar den ökade efterfrågan på kvalitativ könsuppdelad data och på strävan efter koordinering och finansiering av jämställdhetsstatistik. I Senegal finns nu ett särskilt avsnitt om jämställdhetsstatistik i regeringens särskilda strategi för statistik och det är nu integrerat i landets formella övergripande rappor om ekonomisk och social utveckling. Det regionala arbetet har en särskilt viktig roll i uppföljningen av SDG-målen och hubbarna arbetar mycket med att sammanställa och följa upp den könsuppdelade datan. På global nivå har UN Women deltagit i olika samarbeten som the Interagency and Expert Group on Gender Statistics and SDG Indicators, the Committee of the Chief Statisticians of the UN System, the Committee for the Coordination of Statistical Activities and the Inter-Secretariat Working Group on Household Surveys (ISWGHS) och the UN Geospatial Network. Dessa forum har till uppdrag att öka koordinering mella FNs arbete kring statistik. UN Women har utvecklat en portal där statistik kring jämställdhet finns samlad "the Women Count Data Hub" (httpsN//data.unwomen.org/). Den är mycket informativ och pedagogisk och kan med fördel användas för att följa utvecklingen av indikatorer för jämställdhet inom SDG-målen. Women Count och data om könsrelaterat våld Women Count har haft en betydelsefull roll för att utveckla och ta fram data kring könsrelaterat våld. Här har UN Women gjort ett omfattande metodarbete. Det är grundläggande för att förstå hur och vem som drabbas och för utformning och tillämpning av lagar. UN Women har också bidragit till studier i kostnader för könsrelaterat våld i Jamaica, Jordanien och Marocko. Genom att generera och publicera denna typ av statistik skapas ett större intresse för att åtgärda problemen. Ett exempel är Uganda där statistiska undersökningar påverkat både ministerier och myndigheter att göra budgetuppföljningar för att säkerställa att medel avsätts för att motarbeta könsbaserat våld och det har också lett till ett tydligt ställningstagande från regeringen att de har "noll-tolerans" som målsättning. Ett annat exempel är en studie kring kostnader för könsrelaterat våld i Marocko, som plockades upp i "2020 National Integrated Plan for WomenOs Economic Empowerment" och i "the New Development Model". Där identifieras könsrelaterat våld som ett allvarligt hiner för kvinnors ekonomiska egenmakt. I Tanzania har the National Plan of Action to End Violence against Women and Children givit ministerier and myndigheter i uppdrag att ta fram könsuppdelad data avseende våld mot kvinnor, i syfta att ge stöd till våldsutsatta personer och skapa en förståelse för hur könsuppdelad data kan bidra till planering och uppföljning inom området. Statistik som speglar hur miljö och klimat påverkar män och pojkar, respektive kvinnor och flickor. Evidens finns att kvinnor och flickor drabbas hårdare av miljöförstöringar och klimatkrisen, men den behöver underbyggas med mer data. För att utveckla metoder på detta område har UN Women samarbetat med the UN Economic and Social Commission for Asia and the Pacific (ESCAP), UN Environment (UNEP) and the International Union for the Conservation of Nature (IUCN). Pilotarbete har främst skett i Asien och "the Pacific". Den första nationella statistiska undersökningen kring jämställdhet och miljö har genomförts i Mongoliet och i särskilt utsatta områden i Bangladesh har samma typ av studie genomförts. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan män och kvinnor som hur kvinnor och män drabbas av naturkatastrofer och hur deras ägande av land ser ut. Under CSW66 (2022) lyfte UN Women upp behovet av mer könsuppdelad data kring miljö och klimat, vilket bidrog till att detta lyftes upp som en akut prioritet i "the Agreed Conclusions".

The objectives of Making Every Women and Girl Count (MEWGC) must be seen in the context of the strong focus on gender in the Sustainable Development Goals 2030. The implementation of the SDGs requires an adequate monitoring and accountability framework. According to UN Women Robust indicators and quality data are of critical importance and will to a large extent determine whether policy efforts are marshalled, and the goals and targets are achieved or missed. This is the main reason that UN Women is putting such an emphasis on gender statistics. A solid monitoring framework enables UN Member States to track their own progress and at the same time assist womens rights advocates to demand accountability for gender equality commitments and the implementation of the SDGs. As a response to this UN Women has initiated MEWGC, which aims to affect a radical shift in the production, availability, accessibility and use of quality data and statistics on key aspects of gender equality and womens empowerment. The programme intends to achieve results in for interlinked areas: Putting in place an enabling environment for a gender-responsive localization and effective monitoring of national and international policy commitments; The aim is to address weak policy space and legal and financial environment to produce gender statistics at national level. Filling gender data gaps by ensuring that quality and comparable gender statistics are produced regularly; The aim is to address technical challenges within National Statistical Offices that limits the production of gender statistics.   Ensuring that gender statistics are accessible and used to inform policy and advocacy; The aim is to address lack of access and limited capacity on the part of users to analyse data to inform policies. Learning through monitoring and evaluation about the most cost-effective ways to support capacity building in gender statistics. The aim is to improve gender statistics at global level, and to relate methodological experiences in the pathfinder countries to the global agenda. The objectives of the programme are clear and have strong links to each other. They are realistic for the 12 Path-finder Countries. However, it is difficult to assess to what extent the programme can contribute more widely to a radical shift in the production, availability, accessibility and use of quality data. This must be a strong dialogue issue for Sida, after entering in to an agreement..