SwedBio programme for biodiversity & equitable development 2021-2024

I denna sammanfattade resultatuppdatering anges resultat gentemot följande strategier och relevanta strategimål: Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och relevanta strategimål, samt den globala strategin för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter (20222026). Följande paragrafer ger en överblick av prioriterade resultat från SwedBio:s verksamhet under 2022 och bygger på material från årsrapporten för 2022 års verksamhet (dox dokument nr 20/001107-86), verksamhetsplanen för 2022 (dox dokument nr 007447/23) samt dialogmöten mellan Sida och SwedBio under det gångna året. 1.2.1 Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026 Strategimål 5: Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer Huvudelen av SwedBios engagemang inom det normativa arbetet kopplat till klimat fokuserar på att koppla samman klimat och biologisk mångfald i dialog och policysammanhang. Till exempel, inom CBD processen är naturbaserade lösningar en sakfråga där flera kopplingar är möjliga. Bland annat har SwedBio tillsammans med partners drivit en kritisk dialog om de svagheter som för tillfället uppfattas finnas i definitionen av konceptet samt dess användning (avsaknaden av bindande safeguards, och därmed risk för missbruk och gentemot mänskliga rättigheter). Naturbaserade lösningar finns med i det slutgiltiga ramverket men dialogen om dess tolkning och användning i praktiken fortsätter. Under 2023 har Swedbio inlett nya samarbeten på temat naturbaserade lösningar och mänskliga rättigheter och en specifik dialog på detta ämne planeras. (Årsrapporten 2022 s. 26) SwedBio har även under 2022 deltagit i Nairobi work programme expert group on governance mer specifikt för att utveckla teknisk rådgivning om hur synergier mellan bevarande av biologisk mångfald och klimat anpassning genom nationella anpassningsplaner och (NAP:s) och nationella planer för biologisk mångfald (NBSAP:s) kan främjas. En rapport delades vid både UNFCCC och CBD COP:arna udner 2022. Bidrag till ytterligare en process, IPCC, har även gjorts under året där SwedBio deltog i den 57:e sessionen som fokalpunkt för Stockholm Resilience Centre (SRC). (Årsrapporten 2022 s. 28) Strategimål 7: Ökat skydd, bevarande, och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser I december 2022 beslutades ett nytt globalt ramverk inom FN:s konvention för biologisk mångfald (UN Convention on Biological Diversity, CBD) som trädde i kraft i år och ska vägleda det globala samarbetet i att främja biologisk mångfald och motverka en global kris. Vägen till beslut har varit lång och inte utan hinder då pandemin gjorde att förhandlingarna blev försenade med två år. Under denna process har Sidas partner SwedBio på flera olika sätt direkt bidragit till utformningen av specifika mål för jämställdhet, mänskliga rättigheter, urfolk och lokalsamhällens rättigheter. Till exempel, inom målet för jämställdhet har SwedBio aktivt deltagit i förberedelserna till förhandlingarna, så som i gruppen för jämställdhets vänner lett av Costa Rica, Canada och Malawi, samt i CBD:s Womens Caucus, vilket gjorde det möjligt för SwedBio att medla förslag från civil samhället med de diskussioner som hölls bland parter till konferensen. Till följd av dessa engagemang utsågs personal från SwedBio senare som huvudförfattare till utformningen av EU:s bidrag till konventionens handlingsplan för jämställdhet. När de slutgiltiga förhandlingarna sedan gjordes i december 2022 så beslutades för första gången i konventionens historia ett självständigt mål för jämställdhet och tillhörande handlingsplan. Likaså har SwedBios engagemang som samordnare av arbetsgruppen för mänskliga rättigheter och biologisk mångfald lett till synliga resultat inom den slutgiltiga versionen av ramverket. Gruppen startade 2020 som en informell grupp med en handfull aktörer men växte sedan genom gediget intresse men också moment, så som beslutet om FN:s resolution för mänskliga rättigheter till en ren, hälsosam och hållbar miljö (juli 2022). Vid CBD förhandlingarna i december 2022 hade gruppen växt till 90 medlemmar från en bred skara av aktörer från civilsamhället och det multilaterala systemet med ett gemensamt mål att verka för ett rättighetsbaserat genomförande av ramverket. Även här syns SwedBios roll och samspel med arbetsgruppen för mänskliga rättigheter och biologisk mångfald tydligt i den slutgiltiga versionen och beslutet av det nya ramverket. För första gången framgår mänskliga rättigheter som ett genomgående tema och tillvägagångssätt med referenser till FN:s Deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP) samt till FPIC (Free Prior and Informed Consent). Jämfört med den första versionen av ramverket i 2020, då mänskliga rättigheter inte nämndes överhuvudtaget är detta ett tydligt resultat där SwedBio varit en viktig aktör i att samordna och framhäva en enad röst bland en bred skala aktörer. (Årsrapporten 2022 s. 12- 15) En annan utveckling under 2022 har varit ökat stöd och fokus hos partners i byggandet av en rörelse för policy påverkan inom agroekologi och småbrukares rättigheter. Bland annat har Seed Knowledge Initiative (SKI) under 2022 genomfört en kampanj för jordbrukarnas rättigheter i sina fyra partnerländer Malawi, Zambia, Zimbabwe och Sydafrika, som började med lokala aktiviteter i landet och kulminerade i dialogen och policyseminariet "Securing Farmers' Rights in Southern Africa" i Lusaka i oktober. I sydostasien har Southeast Regional Initiatives for Community Empowerment (SEARICE) gått i allians med Asian Farmers Association (AFA) för att mobilisera en sammanhängande civilsamhällesrörelse för agroekologi och jordbrukares rättigheter i 13 asiatiska länder genom initiativet RAISE-Asia. SEARICE har underlättat etableringen av nätverk och stöttat kapacitetsuppbyggnad kring agroekologi och internationella ramverk som t.ex UNDROP och ITPGRFA, inklusive genom den regionala workshopen "Transforming Asia's Food Systems through Rights-based Solutions som arrangerades tillsammans med AFA 2022. (Årsrapporten 2022 s. 32-33) Strategimål 3: Fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen År 2022, stöttade SwedBio tre partnerorganisationer ICLEI Local Governments for Sustainability Africa, Kounkuey Design Initiative (KDI), och Care Earth Trust för att genomföra initiativ som bidrar till målet för temat Urban Nature for Resilient Cities. Alla är partners sedan några år tillbaka och verksamheten bygger således på tidigare arbete. Under de senaste två åren har KDI-teamet ökat sitt engagemang på regional och internationell nivå för att förespråka för införande av naturbaserade lösningar för att möta utmaningarna förknippade med klimatförändringarna och en snabb urbanisering i informella bosättningar. I början av 2022 ledde detta arbete till utvecklingen av ett regionalt community of practice för att öka läroutbyten och dialog på temat naturbaserade lösningar i urbana Östafrika. Under året fördes diskussioner med ICLEI om potentialen för att integrera detta regionala initiativ i ICLEI:s CitiesWithNature-plattform utvald av CBD-sekretariatet att vara den formella plattformen för städer att presentera sina åtaganden under det nya ramverket för biologisk mångfald. Efter en workshop med deltagare från bland andra statliga myndigheter, stadsförvaltningar, internationella och nationella icke-statliga organisationer, bland andra från Etiopien, Rwanda, Uganda, Tanzania och Kenya fastställdes initial fokus och mandat för gruppen, vilket kommer vidareutvecklas under 2023. (Årsrapporten 2022 s. 48) Strategimål 6: Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem SwedBio stöttar totalt åtta partnerinitiativ på temat hållbart småskaligt fiske. Mer och mer fokuserar dessa samarbeten på skärningen naturskydd, klimatförändringarna, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Dessa frågor är övergripande ingångar och prioriteringar för genomförandet av FAO:s riktlinjer för hållbart småskaligt fiske. En utav dessa partners, SNEHA, har sedan den förra fasen (2016-2020) fått stöd av SwedBio för att utveckla och organisera Peoples Tribunals en sorts domstol av och för folket - för att granska den blå ekonomins effekter. Syftet att höja rösten för småskaliga icke-industriella fiskare och fiskarbetare, erkänna deras rättigheter och söka rättvisa i regionala och globala plattformar. Sedan starten har SNEHA spridit initiativet till nya länder och regioner, där lokala organisationer utbyter lärande i genomförandet. Under 2022 hölls tribunalen för första gången i Brasilien där Movement of Artisanal Fishermen and Women (MPP), efter ett utbyte med den globala World Forum of Fish Harvesters and Fish Workers. Tribunalen fokuserade på effekterna av den blå ekonomin i kustområden och marina territorier och bidrog till en ökad förståelse om småskaliga fiskares, och framförallt kvinnors, utmaningar. Bland annat utvecklades strategier för hur småföretag ska kunna expandera på ett hållbart sätt i områden designerade för småskaligt fiske, samt hur liknande initiativ och lärdomar kan ytterligare spridas för att tillämpas i traditionella fiskeområden i sötvatten. (Årsrapporten 2022 s. 36-39) Sedan SwedBios första stöd till Tribunalen i Sydostasien har läroutbyten skett mellan länder, regioner och kontinenter, som i detta exempel från Brasilien. Detta har förstärkt småskaliga fiskeorganisationer med regionala och globala perspektiv vilket sedan har gjort det möjligt att på ett mer effektivt sätt koppla till det globala policy arbetet. Dessutom har Tribunalen lett till utvecklingen av People-Centred Methodology, vilket bland annat genom nätverket Crocevia sprids till andra regioner, från Sydostasien och Stillahavsområdet där det startade, till Afrika och Latinamerika. (Årsrapporten 2022 s. 36-39) 1.2.2 Strategin för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 20222026 Strategimål 1: Genomföra, stärka och försvara globala normativa ramverk för jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna Projektet med Women4Biodiversity (W4B) ämnar nå kvinnoorganisationer och nätverk, inklusive CBD fokalpunkter, akademiker och ungdomar, genom dialog och kunskapsutveckling på nationell, regional och global nivå. Syftet är att stärka arbetet med restaurering av ekosystem, särskilt lokala initiativ där kvinnor är inblandande, genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i nationella strategier och internationella åtaganden. CBD processen har varit en central fokus för W4B normativa arbete, genom CBD Womens Caucus, där W4B drivit en agenda för inkluderingen av inte enbart ett separat mål för jämställdhet utan även som en del av ett integrerat perspektiv baserat på mänskliga rättigheter. Påverkansarbetet för att koppla samman ett jämställdhetsperspektiv med biologisk mångfaldrelaterat arbete har även drivits i FN:s andra konventioner för klimat (UNFCCC) samt mot ökenspridning (UNCCD), miljöassemblern (UNEA) samt Kommissionen för kvinnors status (CSW). W4B har spelat en viktig roll som samordnare av civilsamhällets röst och agenda i den utdragna perioden av förberedelse inför CBD förhandlingarna, vilket har gett tydliga resultat i det beslutade enskilda målet för jämställdhet och dess handlingsplan. (Årsrapporten 2022 s. 17-19) Strategimål 4: Stärka förutsättningar för kvinnorättsorganisationer och feministiska rörelser att verka oberoende och långsiktigt samt öka trygghet och säkerhet för kvinnorättsförsvarare samt för aktörer och organisationer som verkar för jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna Under 2022 stöttade W4B fem olika restaureringsprojekt med lokala organisationer spridda över hela världen och typer av ekosystem. Syftet var att stärka metoder för restaurering av ekosystem med ett jämställdhetsperspektiv, och därmed bidra till nationella mål och internationella åtaganden. Genom finansiellt stöd, tekniskt stöd, samt koppling till nationella och globala förhandlingsprocesser så som CBD, har W4B bidragit till att stärka både kapacitet och förutsättningar för dessa organisationer att påverka situationen för kvinnor beroende av biologisk mångfald och ekosystem värden över. Pilotprojekten har specifikt ämnat bidra till policydialoger genom forskning och dokumentation från exempel där kvinnor restaurerar ekosystem. Pilot projekten inkluderar: - Restaurering av våtmarker i staden Paraná, Entre Rios-provinsen i Argentina, genomfört av FARN och FUNDACIÓN CAUCE - Skogsrestaurering i Kamatira-skogen, West Pokot County i Kenya, genomfört av Pastoral Community Empowerment Program (PACEP) - Skogsrestaurering av Hageulu-samhället i Gao-distriktet, Isabel-provinsen på Salomonöarna, genomfört av Network for the Indigenous Peoples Solomon (NIPS) - Mangrove restaurering av Chomes community, Puntarenas Providence, Costa Rica genomfört av Cooperativa Autogestionaria de Servicios Profesionales para la Solidaridad Social (CoopeSoliDar R.L) - Återställande av kustvåtmarker i Londji-området, Kamerun, genomfört av The African Women's Network för gemenskapsförvaltning av skogar (REFACOF) (Årsrapporten 2022 s. 18)