Om fattigdom

Att vara fattig innebär, förutom brist på materiella resurser, att sakna makt och inflytande över sitt eget liv. Fattigdom berövar människor friheten att själva bestämma över och forma sina liv, och kan innebära att mänskliga rättigheter kränks. Det kan också handla om att leva i otrygghet och med risk för sin egen säkerhet.

Det svenska utvecklingssamarbetet har ett multidimensionellt perspektiv på fattigdom. Det handlar inte bara om hur stor inkomsten är, utan om att förstå hur människor upplever fattigdom på flera och olika sätt samtidigt.

Sida delar in fattigdom i fyra dimensioner:

• Resurser
  Många människor har inte de resurser som behövs för att leva ett värdigt liv och tillgodose sina grundläggande behov. Resurser kan vara både materiella och icke-materiella: det kan handla om inkomst och kapital, men också om att ha en utbildning, yrkeskunskap, god hälsa, eller tillgång till saker som behövs för att kunna försörja sig, till exempel jordbruksredskap.
• Möjligheter och val
  För att kunna ta sig ur fattigdom måste man kunna utveckla eller använda sina resurser. Det kan till exempel handla om att ha tillgång till arbete, utbildning, vård, infrastruktur, energi, marknader och information.
• Makt och inflytande
  Det är viktigt att kunna formulera sina bekymmer, behov och rättigheter, och att delta i beslutsfattande som påverkar dessa problem. För att kunna göra det krävs kunskap och tillgång till information. Vilken makt du har påverkas av till exempel kön, ålder, klass, religion, etnicitet och sexuell identitet.
• Mänsklig säkerhet
  Våld och osäkerhet begränsar både gruppers och individers möjligheter att utöva sina mänskliga rättigheter och att hitta vägar ur fattigdom.

Varför är människor fattiga?

För att förstå varför människor lever i fattigdom måste man titta på situationen i det land eller den region där de lever.

• Den ekonomiska och sociala kontexten handlar om ekonomi, tillväxt, finanspolitik, marknadsutveckling, arbetsmarknad, export, naturresurser, utbildningssystem, hälsosystem och demografisk utveckling.
• Den politiska och institutionella kontexten handlar om ett samhälles politiska institutioner, normer, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.
• Freds- och konfliktkontexten handlar om faktorer som till exempel våld, spänningar och konfliktlösning och dialog å ena sidan, och vapenkontroll och minröjning, å andra sidan.
• Miljökontexten handlar om till exempel klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, föroreningar och vattenkvalitet.