Enprocentmålet – en kritisk essä

Sammanfattning

Lars Anell.

Målet att årligen avsätta en procent av Sveriges BNI till bistånd, det s.k. enprocentmålet, är ett uttryck för svensk solidaritet med de fattigare delarna av världen. Det fastställdes av riksdagen redan 1968. Sedan dess har det spelat en central roll för det svenska biståndets omfattning. Även om både omvärlden och biståndspolitiken har förändrats, har enprocentsmålet överlevt – och det har fortfarande ett brett stöd i riksdagen.

Biståndsområdet utmärker sig således genom att riksdagen på förhand har förbundit sig till storleken på utgifterna. Detta har stora effekter på hur biståndspolitiken utformas i praktiken och påverkar sannolikt förutom biståndets omfattning även dess inriktning och effektivitet. Rapporten innehåller en exposé över utgiftsmålets framväxt, såväl internationellt som i Sverige. I Lars Anells essä ges bakgrunden till målet, en bild av hur det fungerar och några tankar kring alternativ till nuvarande form.