Larmrapporterna om överutnyttjande av marina resurser, framför allt inom djuphavsfisket men även det kustnära fisket, kommer allt oftare. Detta är ett stort problem, särskilt för kustbefolkningar runt om i världen som är nästan helt beroende av marina resurser både för sin livsmedelssäkerhet som att generera inkomster. En alltmer vanligt förekommande åtgärd för att säkerställa hållbarheten är att inrätta marina reservat eller marina skyddade område där man t ex tillåts använda resurser i vissa förutbestämda zoner, under vissa tider på året, att man inför kvoter eller där resursanvändning är helt förbjudet.Resultaten så långt tycks peka på att marina reservat är lyckosamma särskilt i de utvecklade länderna där det finns andra utkomstmöjligheter för fiskare och andra resursanvändare medan situationen är mer problematisk i utvecklingsländerna där marina reservat kan vara ekologiska succéer men socialt inte alls.Samtidigt finns en tendens att se marint resursutnyttjande som en typisk manlig aktivitet, inte bara i hushållningen utan även i forskningen där det finns ett fokus på just fenfiske medan aktiviteter där kvinnor är verksamma hittills i stort negligerats. Det kan handla om plockning av musslor, fiska små fiskar med enkla metoder, odla alger, bereda fisk och laga nät.Projektet söker komma till rätta med detta genom att undersöka hur kvinnor respektive män i de berörda områdena påverkas av marina reservat. Det är mycket viktigt att undersöka hur kvinnor och män resursanvändning har påverkats av inrättandet av marina reservat. Vi vill veta hur män och kvinnor lever i dessa områden, och hur de påverkas av de nya reservaten. Hur födasäkerhet förändrats? Har man skapat nya och viktiga jobb? Har människors situation har förbättrats så att de är mera adaptiva och motståndskraftiga mot klimatförändringar? Hur kan man göra det bättre för både män och kvinnor? Dessa aktuella och viktiga frågor söker projektet svar på i en jämförelse av fiskebyar inom och utanför ett antal marina reservat i två länder, Mexiko och Tanzania. Dessa länder ligger i tropikerna och de har ekosystem som väldigt mycket liknar varandra, medan det är stora skillnader när det gäller sociala och kulturella faktorer. Ekosystemen i de olika områdena kartläggs med metoder som kartografi, mätningar och observationer med hjälp av dykning och snorkling, men också med hjälp av intervjuer med lokalbefolkningarna. Vi ska också använda den så kallade ”Dagsbok metod” i vilket människorna skriver varje dag viktig information, som vad har de gjort, vad de har ätit, mm. Detta är viktigt för att information som kommer varje dag blir alltmer tillförlitliga. Projektet förväntas bidra till en förbättrad förståelse, planering och implementering av de globala målen (SDG) som FN tillsammans med de flesta länder har kommit överens om. Vi hoppas att projektet bidrar till ett bättre liv och bättre resursanvändning i dessa viktiga kustområden.