Är Afrika på väg ur fattigdom? - En jämförande historisk studie

Under senare år har flera länder i Afrika uppvisat hög ekonomisk tillväxt. Är detta ett tecken på att kontinenten äntligen håller på att växa ur fattigdom? Perioder av stark tillväxt i Afrika är inget nytt fenomen. Ekonomisk-historiker har identifierar flera perioder av tillväxt i olika afrikanska länder under 1900-talet, ledd av ökade inkomster från exporten av icke-förädlade tropiska produkter och/eller mineraler. Vad de har gemensamt är att de följts av längre perioder av ekonomisk stagnation. Hur kan vi förklara varför tidigare perioder av tillväxt inte varit hållbara? Vår utgångspunkt är att svaret på frågan är av relevans för bedömningen av hållbarheten i den nuvarande ekonomiska utvecklingen i Afrika. Genom att lära oss av de historiska misslyckandena kan vi identifiera vad som behöver göras för att inte upprepas. Vår hypotes är att de historiska misslyckandena berodde på svaga länkeffekter mellan exportsektorerna och den inhemska ekonomin. Istället för att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling leder exportboomerna till en förstärkning av så kallade dualistiska strukturer där det ökade värdet på exporten koncentreras till exportsektorn. När den globala efterfrågan sviktar så försvagas exportsektorn och på grund av att boomen inte lyckats skapa en ökad diversifiering av ekonomin så innebär det att landets ekonomi stagnerar. Mycket har tidigare skrivits om exportsektorerna och dess roll för den ekonomsika utvecklingen i 1900-talets Afrika. Det här projektet är emellertid det första som systematiskt kommer att analysera effekterna på de lokala ekonomierna över tid och rum. En avgörande utmaning för ett projekt som detta är att analysera vad som händer i den lokala ekonomin. Vi prövar detta genom att använda en modifierad version av existerande ekonomisk teori om länkeffekter och ekonomisk utveckling som vi sätter i ett politisk-ekonomiskt ramverk. Anledningen till det senare är att det är fullt möjligt att de potentiella länkarna mellan sektorer är starka men att förd politik försvagar dem. Vår utgångspunkt är att den förda politiken är delvis en effekt på relationen mellan staten och styrkan bland de intressegrupper som representerar olika delar av ekonomin. Brist på data i allmänheten och det faktum att det stora flertalet är involverade i den informella ekonomin där traditionell ekonomisk data är obefintlig gör att vi måste tänka innovativt. Databristen gör att vi inte kommer att kunna identifiera länkeffekterna direkt. Istället får vi använda oss av indirekta sätt att studera relationerna mellan de ekonomiska sektorerna. Vi kombinerar två metoder vanligt förekommande i ekonomisk historia men aldrig prövad för Afrika, nämligen skattningar av sysselsättningsstruktur med indexering av ekonomisk aktivitet. Den mest pålitliga information för förändringar i den informella ekonomin utgörs av antalet anställda. Vi använder oss av dessa data och skapar tidsserier för att se de relativa förändringarna i de olika sektorerna i formella ekonomin. För den informella ekonomin så får vi använda oss av indirekt information. I ett första steg skapar tidserier av data som har en direkt koppling till ekonomisk aktivitet, t ex transporter av varor., jordbruksavkastning, jordareal under jordbruksproduktion. Rör dessa sig i samma riktning så är det ett tecken på allmän ökad ekonomisk aktivitet. Genom statistiska metoder kan vi sedan skatta i vilken utsträckning de rör sig i samma riktning och vilka sektorer som förklarar den största delen av den ekonomiska aktiviteten. På det sättet kan vi analysera hur den informella sektorn påverkas och vilka sektorer som påverkas mest. De historiska fallen använder vi sedan som utgångspunkt när vi analyserar dagens ekonomiska utvecklingsprocesser. Projektet bidrar till både forskning och policy. Genom att analysera länkeffekterna och politikens påverkan på dessa skapar vi ett evidensbaserat underlag för politiker och biståndsgivare att utforma policy som möjliggör att effekterna av dagens exporttillväxt sprider sig till andra sektorer. Detta är grunden för en hållbar ekonomisk utveckling karakteriserad av minskad fattigdom och ökade ekonomiska möjligheter för det stora flertalet.