Utveckling genom upphandling: Etik, identitet och vardaglig verksamhet inom vinstdrivande biståndsarbete

Mer än häften av världens statliga bistånd till utvecklingsländer går idag till att upphandla varor och tjänster från externa aktörer, framförallt vinstdrivande företag i givarländer. Många av de aktörer som är verksamma inom områden vi normalt associerar med ideellt eller offentligt arbete, såsom fattigdomsbekämpning, allmän sjukvård, utbildning och jämställdhet, är idag kommersiella företag. Detta forskningsprojekt studerar sådana företag aktiva inom utvecklingsbistånd. Det undersöker hur dessa företag kan jämföras med icke-vinstdrivande biståndsarbete, samt vad  som ligger till grund för deras växande roll och inflytande i internationellt utvecklingssamarbete. Dessa frågor har attraherat förvånansvärt lite uppmärksamhet i forskning och offentlig debatt om internationellt bistånd och utveckling. I Sverige liksom globalt har diskussionen präglats av en politisk debatt mellan företagens lovsång över privatsektorns kostnadseffektivitet, och en handfull forskare, journalister och civila samhällsrepresentanter som kritiserar hur vinstdrivande företag skor sig på ansträngningar att minska den globala fattigdomen. Samtidigt påvisar denna debatt en relativt samstämmig syn på anledningarna till vinstdrivande företags ökade roll och inflytande, och denna grundar sig i en uppfattning om dessa företag som markant olika ”traditionella” biståndsaktörer. Denna uppfattning kan te sig besynnerlig i ljuset av att biståndsvärlden allt mer består av samarbeten och olika slags hybridiseringar mellan civila samhällsorganisationer, statliga biståndsmyndigheter och privata företag. Inom det upphandlade biståndsarbetet är det vanligt att kontrakterade företag använder civila samhällsorganisationer som under-entreprenörer och vice versa, och många företag har icke-vinstdrivande systerbolag.Detta forskningsprojekt studerar personer och aktörer verksamma inom upphandlat bistånd, med fokus på de nätverk och karriärvägar som sträcker sig över konsultfirmor och statliga och ideella biståndsorganisationer. Projektets fokus har tre syften: att producera jämförande kunskap om skillnader och likheter mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande biståndsarbete; att belysa de många olika sätt som statligt, ideellt och vinstdrivande  aktörer samverkar och överlappar inom det allt mer komplexa biståndslandskapet; samt att utforska de hittills okända sociala dimensionerna av upphandlat bistånd och vinstdrivande biståndsaktörer genom en etnografisk studie av dess vardagliga arbete och de människor som utför det. Projektet fokuserar på konsultarbete i och emellan Sverige och Tanzania, två länder med en lång historia av internationellt utvecklingssamarbete. Det sträcker sig över 3 år och består av tre huvudsakliga metoder. En är intervjuer med biståndsarbetare som arbetat inom både konsultfirmor och statliga institutioner i Sverige eller Tanzania. Fokus ligger på dessa personers karriärval, kontaktnät, och erfarenheter av skillnaderna och likheterna mellan vinst-drivande och icke-vinstdrivande biståndsarbete. En andra metod är deltagande observation inom två konsultfirmor (en i Tanzania och en i Sverige). I centrum står dessa firmors anställningsvillkor, kollegiala relationer, och vardagliga verksamhet, liksom relationen mellan firmornas klienter och de anställdas professionella bakgrund och kontaktnät. Den tredje metoden utgörs av en multilokal fallstudie av konsulttjänster upphandlade av Sida i Tanzania, där projektet följer hela processen från upphandling till utvärdering av utfört konsultarbete. Fokus ligger på relationerna och kopplingarna mellan personer, aktörer och diskurser, med syfte att undersöka de sociala dimensionerna av upphandlad biståndsverksamhet och det relationella arbete som det involverar.Utöver studiens bidrag till grundläggande, empirisk kunskap om upphandlat bistånd och vinstdrivande aktörer, ämnar studien utveckla senare års antropologiska forskning om internationellt utvecklingssamarbete. Genom att uppmärksamma biståndsupphandling som en särskild form av utvecklingssamarbete flyttar studien fokus inom den antropologiska litteraturen: Från perspektiven hos individuella biståndsarbetare verksamma inom civila samhällsorganisationer och statliga institutioner baserade i givarländer, till verksamheten och relationerna bland aktörer och individer som väver samman och korsar linjer mellan vinst-drivande och icke-vinstdrivande arbete, och givare och mottagare av bistånd.