Kan tuggande av betelnötter under graviditeten ge bestående påverkan på barnets tillväxt och metabola risk markörer? En kohortstudie på landsbygden i Bangladesh Tuggande av betelnötter (Areca catechu) är vanligt i delar av Asien, och speciellt hos gravida kvinnor då det anses motverka graviditets illamående. Betelnötter innehåller kända cancerframkallande substanser men det finns väldigt lite kunskap om hälsoriskerna för den gravida kvinnan och på barnet hon bär. Några få studier har indikerat hälsorisker av betelnötter av samma typ som undernäring framkallar: missfall, dödfödda barn, tillväxthämning av fostret, långsammare tillväxt hos barnet och ökad risk för metabola rubbningar relativt tidigt i livet. Om betelnötter tuggas av en undernärd befolkningsgrupp så finns det starka skäl att tro att de negativa effekterna samverkar och blir större. För beslutsfattare ska kunna bedöma om det finns behov av befolkningsbaserade åtgärder för att minska konsumtionen av betelnötter så behövs mer solid kunskap om dess hälsoeffekter. Den här studien genomförs på landsbygden i Bangladesh i ett landsbygdsområde där ett hälsoövervakningssystem möjliggör komplexa uppföljningsstudier över tid. Målsättningen är att utvärdera hälsokonsekvenserna för modern och barnet av tuggande av betelnötter under graviditeten. Vi har genomfört den första delen av studien där vi följde mamman och barnet fram till 6 veckors ålder. I denna del av studien har vi sett att en del av mammans mikro-näringsämnen och inflammationsmarkörer påverkades negativt av betelnöts användandet. Vi såg också en betydligt lägre födelsevikt hos barnen. Vi ämnar nu göra en uppföljning på barnet vid tre års ålder för att se om det finns kvarstående negativa effekter i form av tillväxthämning, förändringar i kroppsammansättningen och metabola risk markörer. I den första delen av studien ingick 3466 kvinnor och barn. Baserat på tidigare erfarenheter i området förväntar vi oss att kunna följa upp minst 80% av dessa, dvs ca 2900 barn. I den tidigare delstudien registrerade vi noggrant kvinnornas användande av betelnötter och de ingredienser som förekom. Vi kommer nu att informera kvinnorna och deras familjer om denna nya delen av studien och fråga om de vill vara med när barnet är tre år. De som väljer att vara med bjuds in till ett besök på ett lokalt hälsocenter. Insamlandet av data kommer att ske med största möjliga hänsyn till individernas sekretess och bevarande av anonymitet. De familjer som väljer att inte vara med kommer att erbjudas samma typ av primärhälsovård de som är med. Vid besöket vid hälsocentret kommer barnets vikt, längd, kroppsammansättning och blodtryck mätas. Dessutom kommer ett venöst blodprov om max 5 mL tas. Detta görs av hälsovårdspersonal som är väl utbildade i att göra detta. Blodprovet kommer att separeras och djupfrysas tlll -70C för att senare analyseras. De biomarkörer som kommer att analyseras är hemoglobin, vitamin D, vitamin B12, folat, fett biomarkörer, insulin, glukos och inflammationsmarkörer. Det insamlade datamaterialet kommer att avidentifieras så att ingen kan se vilken individ informationen hör till. Kodnyckel till identitet kommer att hållas inlåst och tillgänglig endast för behörig forskningspersonal. Data materialet kommer sen att bearbetas med statistiska metoder för att utröna om det finns kvarstående effekter av betelnöts användandet under graviditeten på barnet vid tre års ålder. Resultatet av studien kommer att presenteras vid olika vetenskapliga sammanhang. Dessutom kommer relevanta beslutsfattare bli inbjudna till ett möte där resultaten presenteras och där behovet av eventuella befolkningsbaserade åtgärder kan diskuteras. Resultaten kommer också att presenteras lokalt där studien är gjord. Då forskargruppen har goda kontakter med beslutsfattare är vår förväntan att resultat som indikerar allvarliga konsekvenser för folkhälsan snabbt kan leda till påverkan på policy och implementering av befolkningsbaserade interventioner.