RESTAKE: Hälsosystem och samhällets RESiliens under Covid-19 genom exempel av tuberkulos: En jämförande fallstudie med blandade metoder i Tanzani

Covid-19 har orsakat över 3 miljoner dödsfall och infekterat miljoner fler, medan tuberkulos fortsätter att döda över en miljon människor varje år. Båda pandemierna orsakar inte bara sjukdom och dödsfall, utan även allvarliga ekonomiska konsekvenser för individer och samhällen. Patienter, exponerade och andra indirekt drabbade hamnar ofta i arbetslöshet eller okompenserad sjukfrånvaro och därmed ökad fattigdom. Dessa ekonomiska effekter ökar känsligheten för tuberkulos och andra fattigdomsrelaterade sjukdomar. Regeringar globalt har genomfört policyer inklusive nedstängning för att skydda hälsosystem. Denna policy kan hjälpa hälso- och sjukvårdssystemen att hantera den akta COVID-19 situationen, men samtidigt har den potentiellt negativa effekter på vården och andra viktig samhällsfunktioner. Med tanke på det snabba inrättandet av denna typ av policy har vi inte en klar förståelse för vilken inverkan denna haft på hälsosystem och samhälle. Rapporter visar emellertid att vissa politikområden har haft negativa effekter, särskilt när det gäller tillhandahållandet av tjänster för viktiga sjukdomar och försörjningen för de fattigaste, inklusive personer med tuberkulos. RESTAKE är ett samarbete med kollegor från Tanzania och Kenya, där man undersöker motståndskraften hos hälsosystem och utsatta personer med tuberkulos under Covid-19-pandemin. Att jämföra Tanzania och Kenya är ett unikt tillfälle att studera politiska effekter, eftersom länderna använt  kontrasterande tillvägagångssätt under pandemin; det ena landet har haft långtgående begränsningar, det andra har endast haft mild åtgärder. Vi undersöker vilka begränsningsåtgärder och policyer för att stödja samhällen och hälsosystem som infördes i varje land; vilken inverkan pandemin och politiken hade på hälso- och sjukvårdssystem, inklusive organisering av tjänster och vårdpersonal, samt specifikt tuberkulosvården, vilken kräver en resursstark och välorganiserad vårdapparat som kan leverera patientcentrerad behandling i minst 6  månader. Vi undersöker också hur människor med tuberkulos i samhället upplevde sitt ekonomiska välbefinnande och tillgång till tjänster under pandemin. Vi använder tuberkulos som en indikatorsjukdom, eftersom den är starkt förknippad med socioekonomiska faktorer och konsekvenser, men också för att Covid-19 diagnos- och vårdvägar är mycket lika, hanteras av samma personal och därmed har Covid-19 potential att särskilt skapa en vårdskuld för tuberkulosvården. Vi använder en jämförande fallstudie med blandade metoder som jämför svar och situation i de två närliggande östafrikanska länderna. Fallstudier är lämpliga mönster när frågeställningen är komplex, som i vårt fall samspelet mellan regeringar, hälsovårdssystem och samhällen. Fallstudien kommer att genomföras med en undersökning av policys på nationell, regional och lokal nivå och deras effekter på hälso- och socioekonomiska resultat genom analys av policydokument, nationella och regionala data och intervjuer med informanter. Vi undersöker sedan effekterna av hälso- och sjukvårdssystemet genom en vårdbaserad kvantitativ undersökning i stads-, stads- och landsbygdsmiljö, där vi särskilt undersöker påverkan på tuberkulostjänster. Vi kombinerar denna med kvalitativa intervjuer med vårdpersonal och tuberkulosdrabbade patienter och familjemedlemmar. Slutligen gör vi en systematisk undersökning av skillnaderna mellan de två länderna. Vår fördjupade studie kommer att förbättra kunskapen om effekterna av policyer inklusive samhälsnedstängning på hälsosystem och samhällen i stort, och kommer att bidra till att förstå vilka åtgärder som behövs för att minska negative effekterna av dessa policys. I förlängningen kommer studien bidra till beredskapsplaner för pandemier som är relevant inte bara i Kenya och Tanzania utan även andra länder med begränsade sjukvårds- och samhällsresurser.