Kulturrådets Program för konstnärlig frihet 2020-juni 2024

Kulturrådet bedömer att programmets verksamhet sammantaget haft en god utveckling i riktning mot programmets mål. De långsiktiga målen är: 1) att förbättra villkoren för konstnärer att skapa, visa och distribuera sina verk utan att utsättas för hot och repressalier, och 2) att förbättra möjligheterna för alla människor att fritt sprida och ta del av den konst och kultur som de själva önskar. Dessa mål har brutits ner till fem delmål: 1) Konstnärers rätt till frihet/rättvisa rättegångar och yttrandefrihet skyddas vid hot/trakasserier av statliga eller icke-statliga aktörer Under programperioden har minst 422 konstnärer fått juridiskt stöd, 6 rättsfall har drivits i domstol och ett globalt nätverk av pro bono-jurister har utökats och består idag av 72 jurister i 30 länder. 2) Konstnärers rätt till liv och säkerhet är skyddad vid hot/trakasserier av statliga eller icke-statliga aktörer 993 konstnärer med anhöriga har fått skydd i en fristad under programperioden. Nätverket med fristäder och residens har ökat, särskilt i globala syd, till åtminstone 350 stycken. Samtidigt ökar antalet ansökningar, under perioden har Kulturrådets samarbetspartners hanterat 17 000 ansökningar. Det är ett stort glapp mellan behovet och resurser, och läget är fortsatt kritiskt som en följd av det geopolitiska läget. 3) Stärkt kapacitet hos skyldighetsvärare att respektera, skydda och uppfylla rätten till konstnärlig frihet. 945 fall av censur har kartlagts, jämstäddhetsperspektiv i datainsamling och forskning blir vanligare. Bland påverkansaktörer på mellanstatlig och statlig nivå ökar medvetenheten om konstnärlig frihet. Detta följer delvis av att Kulturrådets partners och andra organisationer har samarbetat och systematiserat sitt arbete. 4) Bygga nätverk av stärkta konstnärer och förändringsagenter för konstnärlig frihet. Programmets partnerorganisationer har etablerat nya samarbeten och nätverk under programperioden. Organisationerna har anordnat eller deltagit vid konferenser, som Safe Haven, 9th Summit of Arts and Culture, ICORNs generalkonferenser och nätverksmöten. Detta har bland annat resulterat i ökad samordning kring metodutveckling och systematiserad data insamling. 5) Kulturorganisationer, människorättsorganisationer och skyldighetsbärare har stärkt sin kapacitet att förespråka och försvara kvinnors konstnärliga frihet i sina insatser. Insatserna har fokuserat på att integrera jämställdhetsperspektiv. Resultaten pekar på en ökad representation av kvinnor och icke-binära i ledarskapspositioner och bland mottagare av stöd, men pekar också på ett fortsatt behov av insatser för att jämställdhetsarbetet ska få långvariga konsekvenser.

- Förbätttrade möjligheter att vara verksam som konstnär, att fritt skapa, visa och sprida sitt arbete utan att utsättas för hot och repressalier från stat eller annan part - Förbättrade möjligheter för alla människor att fritt sprida och ta del av den konst och kultur som de själva önskar För att uppnå detta kommer programmet att fokusera på skydd från hot och repressalier, fristäder, länders lagstiftning och rättstillämpning för fritt skapande och distribution utan censur, kapacitets-, kunskapsutveckling, nätverksbyggande kring ökade möjligheter för konstnärer att verka samt ha ett speciellt fokus på kvinnors ökade möjligheter att vara konstnärligt verksamma.