World Bank PID Trust Fund för Palestina 2019-2022

Sammanfattning av insatsen: Sida föreslår en påfyllnad om 195 miljoner kr till Världsbankens givargemensamma Partnership for Infrastructure Development (PID-fonden). Sverige initierade tillsammans med Världsbanken denna fond 2012 och under åren har ett flertal andra givare anslutit sig till fonden (Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Frankrike, UK, Australien, Kroatien och Portugal). Hittills har Sverige bidragit med 433 miljoner kr till fonden och med föreslagen påfyllnad blir det totala beloppet 628 miljoner kr. I november 2019 var det totala fondbeloppet ca 192 miljoner USD (knappt två miljarder kr) och fondens finansiella behov beräknas uppgå till 278 miljoner USD (ca 2.7 miljarder kr). Anledningen till den föreslagna påfyllnaden är att de projekt som PID-fonden har finansierat har i stor utsträckning nått förväntade resultat. Dessa resultat har dokumenterats i olika typer av utvärderingar. Den föreslagna påfyllnaden föranleder inte någon väsentlig ändring av den bedömning som låg till grund för det ursprungliga beslutet från 2012. När Sida fattade kompletterande insatsbeslut 2015 och 2017, samt tilläggsbeslut 2018 för en påfyllnad om 190 miljoner kr, 33 miljoner kr och 90 miljoner kr till PID-fonden gjordes förnyade genomgångar och bedömningar av insatsen. PID-fonden har som övergripande mål att förbättra infrastrukturen i Palestina inom främst vatten och sanitet, urbant (inkluderande bland annat sophantering och lokal samhällsstyrning) och energi. Genom finansiellt och tekniskt stöd till den Palestinska myndigheten (PA) och dess genomförandeorganisationer, som i stor utsträckning består av Palestinska myndighetens förvaltning, antas infrastrukturens utbredning, kvalitet och hållbarhet förbättras. Världsbanken och PID-fonden arbetar inte i område C. Programmet genomförs under överinseende av en rådgivande kommitté ("Oversight Group") som leds av Världsbanken och som inkluderar företrädare för den Palestinska myndigheten och givare som bidrar till fonden. Sverige tecknar avtal med Världsbanken som är ansvarig för fondens verksamhet. 95 procent av Sveriges medel vidareförmedlas av Världsbanken till projekt som genomförs av den Palestinska myndigheten. Ministerier och myndigheter som genomför projekt inom vattensektorn, lokal samhällsstyrning och energi är Ministry of Local Government (MoLG), Palestinian Water Authority (PWA), Palestinian Energy and Natural Resources Authority (PENRA) och Municipal Development and Lending Fund (MDLF) in Palestine. Den av Världsbanken presenterade övergripande budgeten avspeglar planerade investeringar och aktuella behov hos den Palestinska myndigheten. Sida bedömer att finansieringsbehovet och budgeten är berättigad och rimlig. Fem procent utnyttjas för förvaltning av fonden vilket bedöms vara kostnadseffektivt. Det föreslagna svenska bidraget leder till att Sverige bibehåller positionen som en av de största givarna till fonden. Sida bedömer att Världsbanken har en förvaltningsstruktur och organisation, resurser och expertis för att leverera planerade resultat med god intern styrning och kontroll. Sida bedömer också att det inom Världsbanken finns resurser och kapacitet att hantera PID-fondens verksamhet, samt att Världsbanken har kapacitet att bedöma genomförandepartners ledningsstruktur och kompetens. Sida bedömer att PID-fonden är i linje med den svenska regeringens "Strategi för Sveriges internationella utvecklingssamarbete avseende Palestina 2015-2019" och "Strategi för Sveriges samarbete med Världsbanksgruppen 2016-2018". Sida följer upp hela fondens resultat, men lägger särskild vikt vid uppföljningen och dialogen vad gäller: 1) ett mer strategiskt och strukturerat partnerskap med Världsbanken (t.ex. det övergripande resultatramverket), 2) ansvarsutkrävande (t.ex. PA´s vilja och kapacitet till reformer), 3) gender, miljö, klimat och resiliens, 4) samverkan/nexus mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet, 5) multidimensionell fattigdom, 6) anti-korruption och upphandling. Sida kommer att fokusera sin uppföljning på projekt inom vatten, avfall, energi och lokal samhällsstyrning då detta är i linje med strategins prioriteringar. Nya styrdokument: Strategin för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Palestina sträcker sig till och med 2019. Den halvtidsöversyn som Sverige genomförde 2017 landade i att insatser inom stödområde två "Förbättrad miljö och ökad motståndskraft mot miljöförändringar, klimatpåverkan och katastrofer", till vilken PID-fonden i huvudsak bidrar, fortfarande är relevant. Även det underlag som Sida under 2019 inlämnat till regeringen rörande ny strategi för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Palestina för perioden 2020-2024 inkluderar förslag om fortsatt arbete inom miljö och klimat. De insatser som genomförs och planeras inom ramen för PID-fonden är anpassade till Palestinas övergripande planeringsdokument; Palestine National Policy Agenda (NPA) 2017-2022. NPA nämner vikten av fungerande energi- och vattensektorer som en förutsättning för en fungerande ekonomi, vilket motsvarar de slutsatser Världsbanken drar i sin nya strategi för Palestina 2018-2021. NPA nämner också vikten av finansiell hållbarhet genom att till exempel öka kostnadstäckningen för elektricitet och vatten och som ett komplement till behoven av finansiella och strukturella reformer inom lokal samhällsstyrning. Ett liknande angreppssätt har PID-fondens projekt och program vilket även gäller kopplingen till att möta behoven i utsatta områden, där NPA nämner vikten av att öka tillgången till rent vatten och sanitet och erbjuda säkrare energi. NPA och PID-fonden är också samstämmiga vad gäller möjliga åtgärder, i de i PID-fonden ingående sektorerna, för att minska hoten mot miljö och klimat, genom utbyggnad av avloppsvattenrening och sophantering, energieffektivisering och öka andelen förnybar energi. Den europeiska gemensamma strategin och resultatramverket för stöd till Palestina (European Joint Strategy in support of Palestine 2017-2020) har tydliga prioriteringar vad gäller lokal samhällsstyrning, sophantering, vatten sanitet och energi, vilket också är PID-fondens fokusområden. Världsbankens strategi för Västbanken och Gaza 2018-2021 (World Bank Group Assistance Strategy FY 18-21 for the West Bank and Gaza), har ett ökat fokus på privatsektorutveckling och jobbskapande. Världsbanken ser att aktiviteterna i PID-fonden är relevanta både utifrån NPA och den egna strategins prioriteringar. Till exempel kommer bankens stöd till energisektorn alltmer att fokusera på att stärka den finansiella hållbarheten inom sektorn, t.ex. genom kostnadsskyddsprogram för eldistributionsföretag och förbättrad kreditvärdighet. Detta kommer att minska elinvesterares risker och möjliggöra för oberoende elkraftleverantörer att investera i sektorn, bland annat inom produktion av förnybar energi. På samma sätt stöder banken utvecklandet av en kommunal kreditmarknad och identifiering av möjligheter för privatsektorn att leverera tjänster dit. Det föreslagna programmet för vattensektorn kommer att stödja en förbättring av vattenbolagens operativa och finansiella verksamhet, vilket är grundläggande förutsättningar för ökat privatsektorengagemang. För Gaza föreslår Världsbanken "Gaza Central Desalination Program (GCDP): Associated works" som, bl.a. avser förbättringar av infrastrukturen för transport av dricksvatten. Denna insats bedöms vara en förutsättning för att kunna omhänderta vatten från den planerade avsaltningsanläggningen. Världsbankens strategi för Västbanken och Gaza nämner också att verksamheten skall ha ett starkt fokus på fördelningsfrågor så att utvecklingen också kommer de fattigaste 40 procenten av befolkningen till del. Den givargemensamma MOPAN (Multilateral Organisation Performance Assessment Network) bedömningen från 2017 av hela Världsbanken framhåller att "The Bank has, jointly with other institutions in the World Bank Group set two goals for the world to achieve by 2030: - End extreme poverty by decreasing the percentage of people living on less than $1.90 a day to no more than 3%. - Promote shared prosperity by fostering the income growth of the bottom 40% for every country." Världsbankens "Country Gender Action Plan for Palestinian Territories" som har integrerats med strategin har tre tematiska och ett internt institutionellt fokusområde: 1 – Increasing female labor force participation rates and leveling the economic playing field for both women and men. 2 – Strengthening voice and agency to advance opportunities for women and girls in economic, political, and civic life. 3 – Overcoming mobility constraints to strengthen human development outcomes and ease access to basic services. 4 – Strengthening gender responsiveness in how World Bank Country Management Unit does business. Sammantaget bedömer Sida att dessa nya styrdokument från Palestina, Sverige, EU och Världsbanken stärker den relevansbedömning av PID-fonden som gjordes inför besluten 2012, 2015, 2017 och 2018. PID-fondens administration: 2016 kom Världsbanken överens med samtliga givare om en ny struktur för kostnadstäckning vid förvaltning av givarfonder. Överenskommelsen innebär i korthet att för alla nya avtal som skrivs för bidrag under 50 miljoner USD så dras 5 procent för centrala administrativa kostnader. Detta kan jämföras med bara 2 procent avdrag för administrativa kostnader för det som redan avtalats. För ändamålet har banken skapat en ny parallell fond dit alla nya bidrag till fonden läggs in. För redan avtalade medel gäller alltså den gamla kostnadsstrukturen. Det föreslagna stödet kommer att deponeras i den nya givarfonden TF072778 där den nya kostnadsstrukturen gäller och som är parallell till den ursprungliga givarfonden TF071898. Förvaltningskostnaderna för fonden är endast 5 procent då en stor del av PID-fonden parallellfinansieras med bankens egen verksamhet och en stor del av kostnaden för hantering av projekt och program dras från deras egen budget. Bedömningen av den övergripande budgeten, att den är berättigad och rimlig, har därför inte förändrats. Sida bedömer att Världsbankens förvaltningsstruktur och organisation sedan 2015 har stärkts vad gäller hanteringen av PID-fonden så att rapportering till och koordinering med givare nu fungerar bättre. Den externa utvärderingen av PID-fonden (PID MDTF Mid-Term Evaluation Report 2017) presenterades redan 2016. Slutsatserna, som inte ändrar Sidas bedömning av fonden, var att: - PID fonden har presterat väl när det gäller förbättrad biståndskoordinering och harmonisering. - PID fonden har visat sig vara ett värdefullt instrument för Världsbanken och deltagande givare att få valuta för pengarna. - Programmet har ett mervärde för reformprocesser inom vatten och lokal samhällsstyrning. Utvärderingen presenterade också ett antal rekommendationer vilka banken har åtagit sig att åtgärda. Den givargemensamma MOPAN (Multilateral Organisation Performance Assessment Network) utvärderingen av hela Världsbanken landar i att banken är en mogen och hög-presterande organisation som har kapacitet att anpassa sig till en föränderlig värld. Sidas centralbedömning av Världsbanken från 2015 och Sveriges nya organisationsbedömning av Världsbanken från 2019 bekräftar denna bild. Upphandlingsavsnittet har uppdaterats i Sidas riskanalys av Världsbankens hantering av PID-fonden så att riktlinjer och rutiner kring upphandling kommer att drivas som en dialogfråga under avtalsperioden. Sidas fortsatta bedömning är att bankens kunskap och kapacitet att hantera risker är acceptabel, dvs oförändrad från 2015. PID-fondens pågående och planerade program: PID-fondens övergripande mål kvarstår och är alltjämt relevant. Det finns en lämplig balans mellan PID-fondens insatser i Gaza och på Västbanken, där infrastruktursatsningarna är större i Gaza på grund av de omedelbara behoven och som en följd av extraordinära insatser efter det senaste kriget 2014. Sida har påpekat brister i bankens arbete med jämställdhetsanalys (t.ex. inom ramen för det nya vattensektorprogrammet). Ett framsteg är att PID årsrapporterna för 2017 och 2018 har inkluderat ett eget kapitel för "Gender" och redovisar nu ett antal indikatorer för jämställdhet i resultatramverket. Sida bedömer att uppföljningen av indikatorerna fortfarande har vissa brister varför fokus på jämställdhet kvarstår som en prioriterad dialogfråga. Den positiva bedömningen av Världsbanken som partner kvarstår liksom jämställdhet som dialogfråga. Sida avser dock utöka dialogen framöver till att även inkludera ett mer strategiskt och strukturerat partnerskap med Världsbanken (t.ex. det övergripande resultatramverket); ansvarsutkrävande (t.ex. PA´s vilja och kapacitet till reformer); miljö, klimat och resiliens; samverkan/nexus mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet; multidimensionell fattigdom; antikorruption och upphandling.