KCP IV Världsbanken

KCP fortsätter att producera viktiga forskningsresultat. En gemensam ambition är att söka mäta omfattningen av specifika problem och förstå hur pass effektiva och välriktade (eller inte) olika typer av åtgärder/policies är. KCP III och KCP IV har tillsammans hittills lett till 80 publicerade tidskriftsartiklar och 197 working papers. Programmet har organisaserat 585 olika konferenser och evenemang och Världsbanksforskning har presenterats vid 470 andra konferenser. 197 dataset har tagits fram och verksamheten har involverat 806 forskare med urpsprung i utvecklingsländer och engagerat 394 institutioner i så kallade utvecklingsländer. Världsbanken drar också ett lass för att på olika sätt utveckla databaser och tillgängliggöra data. Det som inte mäts kan inte bemästras. Exempel på Världsbankens dataarbete är den så kallade SDG Atlas, Atlas of Sustainable Development Goals 2023 (worldbank.org). Av årsrapporten framgår att KCP IV hittills allokerat medel till åtta olika övergripande teman (i fallande ordning): gender and development; governance and institutions; human development; jobs and economic transformation; climate change; technology; debt and financial fragility; fragility, conflict and violence. 28-29 maj 2024 hölls ett Partnership Council i Stockholm med givare och andra intressenter. På grund av ovan nämnda fördröjningar var detta ett möte som egentligen skulle ha hållits ett år efter föregående möte (dvs i november 2023). Nästa Partnership Council kommer förmodligen att äga rum våren 2025. En välrenommerad delegation (chefer för forskning, data osv) under ledning av Världsbankens chefsekonom Indermit Gill gav flera presentationer som på olika sätt försökte fånga in hur forskningen och datainsamlingen vid Världsbanken knyter an till aktuella frågor. Exempel på forskning som redovisades är bland annat hur klimatkrav ställs i handelsrelationer (något som ökar), att entreprenörer i låginkomstländer nås av digitala utbildningar (där forskningen visar att entreprenörerna har nytta av utbildningen men att den inte är särskilt kostnadsbesparande för anordnaren), värdet av att genomföra och förmedla långsiktiga väderprognoser (som hjälper småskaliga bönder att ta bättre beslut om sitt jordbruk och ökar vinster för dem som väljer att satsa tack vare kunskap om förestående bra väder), effekterna av elektroniska skatteformulär i låginkomstländer (en förbättring för alla: enklare, tydligare), liksom aspekter av olika handelsbeslut (som bland annat belyser problemet med importbegränsningar, till exempel förbud mot gödselimport på Sri Lanka). Vid KCPs besök i Stockholm anordnade Sida tillsammans med EBA och Handelshögskolan (SITE) ett publikt seminarium om årets Världsbanksrapport: Economic Growth in Middle-income Countries. Ett centralt budskap i rapporten är behovet av "kreativ förstörelse", både i termer av att snabbt ersätta nuvarande energislukande och ineffektiva produktionssystem liksom av de sociala strukturer som hindrar innovation i medelinkomstländerna. Vid diskussionen i Stockholm betonades behovet av lokalt förankrad kunskap/forskning och vikten av att utveckla humankapitalet för att förbättra institutioner, både i låg- och medelinkomstländer.

Världsbankens forskningsfond Umbrella 2.0 Knowledge for Change har som övergripande mål to promote evidence-based policy development in support of the World Banks goals of poverty reduction and shared prosperity in developing countries. Detta ska nås via tre specifika (under)mål: 1) att producera högkvalitativ och relevant forskning som stöd för evidensbaserad (utvecklings)politik och för att identifiera framtida kunskapsbehov och kunskapsluckor; 2) att stödja Världsbankens arbete i låginkomstländer (country operations) för att utforma, genomföra, utvärdera och revidera utvecklingsinsatser; och 3) att öka utbytet av forskning och data i partnerskap och genom kapacitetsbyggande. Det finns tre skäl för Sida att stödja KCP. Det första är att Sida därigenom bidrar till den kollektiva nyttighet (kunskap och datainsamling) som Världsbankens forskningsverksamhet ger upphov till. Det andra är att Sida genom sitt bidrag kan driva på för ytterligare forskningssamarbeten med forskare från låginkomstländer, vilket bidrar till kapacitetsuppbyggnad och stärker kvaliteten i Världsbankens forskning. Det tredje är att Sida som biståndsmyndighet har ett intresse av att ta del av den utvecklingsrelevanta forskning som Världsbanken bedriver; genom ett stöd till KCP har Sida en ingång för dialog och samarbete kring olika forskningsrelaterade biståndsfrågor. Inte minst utgör KCP en kanal direkt till chefen för DEC (Världsbankens chefsekonom).