Olof Palme International Center OPC Info-Kom 2020-2023
På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 8 943 392 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Under perioden har Palmecentret arbetat kreativt och i linje med Info/Komstrategin. De har haft en del bekymmer med personalomsättning vilket påverkat arbetet och detta är även påtalat av Sida som en risk. Men Sidas bestående intryck är att Palmecentret arbetat kreativt och kompetent med att hantera uppkomna situationer. Ett exempel är att de under pandemin tvingades ställa in resor och att de därmed fick medel över inom Info/Komstrategin. De tog då fram ett nytt koncept där de, efter att ha stämt av med Sida, inledde ett samarbete med teater Tribunalen i Stockholm. December 2022 hade teatern premiär på föreställningen "Strutsdansen", som är en tragikomisk pjäs om varför människor undviker att ta tag i klimatkrisen. I sin årsrapport redovisar OPC resultat för varje delprojekt. Sida följer denna indelning för att summera och exemplifiera resultat. I sin "Narrativ slutrapport för Palmecentrets kommunikationsprogram 20202023" beskriver Palmecentret även sin förändringsteori. Den är en trappa i fyra steg, som från vänster till höger beskriver Kännedom, Kunskap, Intresse och Engagemang. För att nå Palmecentrets övergripande mål: "... bidra till stärkt engagemang för internationell solidaritet...", menar OPC att deras målgrupper behöver kännedom, kunskap och intresse. Längre ned kommer Sida att reflektera över om/hur denna förändringsteori används av OPC. Delprojekt (1) Nå ut till många "svarar mot det första trappsteget" dvs Kännedom, i deras engagemangstrappa och förändringsteori. Här använder OPC en så kallad "engagemangsrate" och skriver att den kommit att bli en av deras "viktigaste indikatorer på framgång". I takt med att arbetet blir mer och mer digitalt så menar Palmecentret att detta blir ett viktigt instrument. "Engagemangsrate" beräknas genom en formel som inkluderar klick, delningar, likes och kommentarer på ett inlägg. År 2020 var OPC engagemangsrate 6,52% i genomsnitt per månad. 2022 var siffran 13.43%. Genom uppföljning av denna engagemangsrate har OPC kunnat se att deras aktiviteter resulterar i mer engagemang, dels när de är snabba att haka på en nyhet och dels när de lyfter fram positiva nyheter. De har nu ett fokus på att bli än bättre på just denna slags inlägg. 2020 hade hemsidan 47 759 besök och 2022 hade den 65 825 besök. Palmecentret berättar hur de lärt sig att ta bättre vara på varje besökare genom att i anslutning till material på hemsidan erbjuda lättillgängligt innehåll i linje med det tema besökaren redan valt. De hoppas därmed att varje besökare ska stanna längre på hemsidan. De menar att denna metod innebär att de går från kvantitet till kvalitet. Vid programperiodens början läste/använde varje besökare på hemsidan i genomsnitt 2.03 sidor. Efter projektet är denna siffra 2.08, vilket Palmecentret menar är en klar förbättring. OPC redovisar även att de kunnat mäta att under projektet har fler mottagare av deras nyhetsbrev börjat öppna nyhetsbrevet. År 2020 öppnades nyhetsbreven av 28,2 % av mottagarna medan nyhetsbreven 2022 öppnades av 35,3 % av mottagarna. Inom målgruppen aktiva inom OPC:s medlemsorganisationer har OPC undersökt hur väl målgruppen känner till Palmecentret och vad Palmecentret gör. År 2018 svarade 47 % att de känner väl till eller att de känner mycket väl till Palmecentret. År 2022 svarade hela 81 % att de känner väl till eller att de känner mycket väl till Palmecentret. Här ser vi att Palmecentret börjat använda en datadriven metod/teknik för att göra utvärderingar och för att följa vad deras medlemmar och besökare på hemsidan uppskattar. Mer om detta nedan. Delprojekt (2) Aktivera medlemsorganisationer, skriver OPC, motsvarar det sista steget i förändringsteorin, dvs Engagemang. OPC har noterat ett sjunkande antal månadsgivare. De förklarar den nedåtgående trenden med att en gåva varje månad varit populär främst inom en äldre generation som av naturliga skäl minskar i antal. OPC har även lyckats sämre med att värva månadsgivare eftersom värvning fungerar bäst vid fysiska möten, snarare än vid digitala. Pandemins effekter är alltså ytterligare en förklaring till minskat antal månadsgivare. En annan indikator i detta delprojekt var antal ansökningar av informationsbidrag från medlemsorganisationer. Men pga pandemi och nedskärningar ställdes denna verksamhet in. Utfallet för denna indikator är alltså noll. En indikator som gav positivt resultat är att medlemsorganisationer under projektet ökat sina kunskaper om hur man kan engagera sig genom Palmecentret. Som exempel på kunskap om engagemang har Palmcentret frågat sina medlemsorganisationer hur många som kan tänka sig att stötta ett specifikt biståndsprojekt. Under projektperioden har andelen positiva ökat från 47 % till 57 %. Detta tolkar OPC som att kunskap och intresse ökat. Vi ser även under delprojekt (2) att Palmecentret använder digitala metoder för att följa hur deras arbete och frågor kommenteras, eller inte, av besökare på hemsidan, medlemsorganisationer med flera. De letar sig fram till vad som kan bli en allt mer träffsäker digital kontakt med allmänheten. Delprojekt (3) Engagemang för internationell solidaritet är inriktat på trappsteget Kunskap i Palmecentrets engagemangstrappa/förändringsteori. Palmecentret har undersökt hur stor andel av medlemsorganisationer och deltagare som redovisar att de ökat sin kunskap. Målet var 80 % men utfallet var mellan 87 % och 95 %. Palmecentret är mycket nöjda. Palmecentret har även frågat hur många som fått inspiration till ökat engagemang i internationella frågor. Under programperioden förväntades denna siffra vara 50 % och den har pendlat mellan 45 och 52 %. Palmecentret är självkritiska och menar att de inte lyckats nå nya målgrupper, men endast de "redan frälsta". Här reflekterar Palmecentret även över att denna slags undersökningar inte säger hela sanningen, eftersom det är svårt att få deltagare att fylla i enkäter efter en aktivitet. Antalet svarande är alltså lågt. Vid sina evenemang har Palmecentret frågat om deltagarnas utbildningsnivå. De visar sig att andelen högskoleutbildade på digitala seminarier och vid IU (Internationell Utblick) är 8090 %. På IU är könsfördelningen jämn, medan deltagarna vid digitala seminarier till 69% är kvinnor. Givet att högutbildade är överrepresenterade frågar sig Palmecentret hur de ska göra för att nå ut bättre till gräsrötterna inom arbetarrörelsen. Uppenbarligen tänker sig Palmecentret dels att gräsrötterna är lågutbildade och att gräsrötterna inte kommer till deras evenemang. Palmecentrets fråga om gräsrötter och deltagare vid evenemang är ett kanske oväntat resultat. Det vore intressant att analysera något djupare. Här menar Sida att det finns potential för Palmecentret att utveckla kunskapen om vem som deltar i deras IU och i deras digitala seminarier. Vid läsning av rapporten frågar sig Sida om det är stor skillnad mellan den förväntade målgruppen och den faktiska målgruppen? Med andra ord, är gräsrötterna den förväntade målgruppen medan högutbildade är den faktiska målgruppen? Har Palmecentret rätt metoder för att nå den målgrupp man verkligen har eller den man skulle vilja ha? Rapporten visar på en kreativ och konstruktiv vilja att undersöka hur digital teknik kan användas för att förbättra deras Palmecentrets arbete som samordnare och opinionsbildare med och för många folkrörelser. De säger implicit att de via digital teknik kan precisera sin målgrupp och kanske även finna nya målgrupper för sitt arbete. Rapporten visar också på att Palmecentret inte har utvecklat en egen förändringsteori. För en sådan hade hjälpt eller tvingat dem att föra ett mer systematiskt resonemang om vilka metoder som är lämpliga för att nå de mål och målgrupper de valt/formulerat. Delprojekt (4) Bilda opinion för en bättre värld riktar sig inom engagemangstrappan till att väcka Intresse för att föra ut Palmecentrets budskap, dvs om att demokratin är på tillbakagång samt vikten av en rättvis och hållbar global utveckling. Deltagare var journalister, debattredaktörer och opinionsbildare. Via en webbenkät fick de svara på om Palmecentret givit dem mer kunskap och/eller intresse för frågorna. Palmecentret skriver att med tanke på att målgruppen är kompetent så är det ett mycket gott resultat att 75 % svarat att de fått ökad kunskap och ökat intresse i frågorna. Inom detta delprojekt har OPC även räknat antal relevanta pressklipp. Efter större händelser i Burma och i Östeuropa har Palmecentrets handläggare fått stort utrymme i media. År 2020 förekom Palmecentret i drygt 250 pressklipp. År 2022 förekom de i sammanlagt fler än 800 pressklipp. Palmecentret följer även i vilken omfattning de omnämns på Twitter och Facebook. 2021 omnämndes den 885 gånger på Facebook och Twitter sammanräknat. 2022 omnämndes de 1971 gånger endast på Twitter. Vid jämförelse av denna programperiod med den förra (2016-2019) tolkar Palmecentret den ökade synligheten på sociala medier som en konsekvens av att deras kommunikationsavdelning utvecklat sin digitala kompetens. Sida menar att det verkar vara en rimlig tolkning. Men Palmecentret menar även att detta är ett kvitto på att Palmecentret når ut bättre och betraktas som en relevant röst, samt att de valt rätt samarbetsparter. Med sina samarbetsparter har Palmecentret skapat vad de kallar "åsiktsallianser" som hjälper till att sprida Palmecentrets åsikter och analyser. Inom delprojekt (5) Uppföljning/utvärdering hade Palmecentret planerat för en kännedomsundersökning 2021 och en större utvärdering 2023. Kännedomsundersökningen genomfördes 2021. Men redan efter nedskärningar/ limiterna efter Rysslands invasion i Ukraina februari 2022, valde Palmecentret att prioritera bort den stora utvärderingen 2023.
Det övergripande målet för OPC:s kommunikations- och opinionsbildningsprogram är att öka kännedomen och kunskapen om globala förhållanden och därigenom bidra till stärkt engagemanget för internationell solidaritet hos medlemmar i den svenska arbetarrörelsen. Medlemmar i OPC:s medlemsorganisationer, opinionsbildare och en intresserad allmänhet ska genom programmet få en ökad kännedom om att OPC genom sitt arbete stödjer motkrafter mot nationalistiska, antidemokratiska och extremistiska krafter i världen. Genom fyra delprojekt avser OPC att nå det övergripande målet. 1) Nå ut till många: via mässor, annonser och tidningsutskick nå ut till en intresserad allmänhet. 2) Aktivera medlemsorganisationer: ge stöd till medlemsorganisationernas kommunikationsinsatser. 3) Engagemang för internationell solidaritet: genom studieverksamhet, Palmedagen och kunskpashöjande seminarier öka engagemanget hos OPCs vänner och aktiva inom arbetarrörelsen. 4) Bilda opinion för en rättvis värld: via journalistresor artiklar och debattartiklar riktade till opinionsbildare, beslutsfattare och en intresserad allmänhet. Planerade kommunikationsaktiviteter inom ramen för programmet sträcker sig brett - från kunskapshöjande seminarier och föreläsningar samt utvecklande av studiematerial till vidareutveckling av satsningar i sociala medier samt produktion av annonser och artiklar i diverse kanaler. Insatsen riktar sig till följande målgrupper: 1) Medlemmar inom arbetarrörelsen och intresserad allmänhet 2) Aktiva inom arbetarrörelsens organisationer 3) Palmecentrets vänner och internationellt intresserade personer 4) Opinionsbildare
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?