Naturskyddsföreningen infokom 2022-2025

Möjligheten att uppnå förväntade resultat har påverkats av stora förändringar i insatsens budget* och den förkortade aktivitetsperioden.** Det sistnämnda har även haft konsekvenser för insatsens möjlighet till planerad utvärdering och uppföljning. * Med anledning av de restriktioner, så kallade limiter, som infördes på Sidas budget under 2022. Limiterna påverkade Sidas möjlighet att betala ut tidigare avtalade medel till Naturskyddsföreningen (se ärendenummer: 014716/22). ** På grund av nedskärningarna av informations och kommunikationsanslaget som stipulerades i regleringsbrevet till Sida i december 2022. Nedan är några exempel på aktiviteter och resultat som har uppnåtts under programverksamhetens första år (2022), inklusive första kvartalet 2023. Delprogram 1: Kunskap, mobilisering och påverkan för global hållbar utveckling • Naturskyddsföreningen bedömer att deras målgrupper har fått ökad kunskap om bland annat den utsatta situationen för miljöförsvarare, nödvändigheten av omställning till ett mer hållbart småskaligt fiske, orsakerna bakom avskogningen i Amazonas och vikten av ekologisk odling för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Denna bedömning baserar Naturskyddsföreningen på den spridning och det engagemang som deras inlägg har fått i sociala medier, det stora antalet personer som tagit del av artiklarna på föreningens webbplats, genomslaget för deras prioriterade frågor i svenska medier samt det intresse och engagemang de sett under de webbinarier, föreläsningar och globala nätverksträffar som Naturskyddsföreningen arrangerat. Exempel: Naturskyddsföreningens material om globala miljö- och rättvisefrågor har spridits väl i svensk media. Genom bland annat en lång rad insändare runtom i landet lyckades de åstadkomma 181 publiceringar under 2022 och första kvartalet 2023, vilket är långt över målet om 20 publiceringar per år. Även målet om räckvidd i media på 5 miljoner potentiella läsare per år överträffade Naturskyddsföreningen med en räckvidd på 18,5 miljoner. De mest spridda artiklarna var tre TT-artiklar som genererade publiceringar i både små och stora medier: Det var en artikel om arbetet i deras samarbetsorganisation Ecoaction i Ukraina, en intervju om miljöförsvarare och COP27 med Sonny Africa från Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation IBON i Filippinerna samt en artikel om palmolja. • Naturskyddsföreningen bedömer att de under den korta programperioden har ökat engagemanget för de globala frågor som organisationen driver. Den bedömningen baseras på det stora antalet underskrifter på deras upprop, att många av organisationens medlemskretsar har anordnat alltifrån manifestationer till seminarier om de globala frågor de driver, att många medlemmar deltog i det globala nätverket samt en ökad aktivitet i deras digitala kanaler i form av kommentarer och delningar av deras material om globala frågor. Exempel: I slutet av 2022 startade Naturskyddsföreningen Digitala globala hjältar, en ny grupp för dem som vill agera kring globala frågor i digitala kanaler. Dessa ambassadörer skrev upp sig på en mejllista, vilket gjorde att föreningen kunde aktivera dem snabbt när de ville kraftsamla kring olika globala frågor. Deltagarna fick under slutet av programperioden flera mejlutskick om hur de kan agera för global hållbar utveckling på nätet, till exempel genom att dela kunskap och upprop, kommentera inlägg och skicka mejl till makthavare. I mars 2023 hade listan ungefär 100 mottagare. Eftersom Naturskyddsföreningen inte hade möjlighet att utföra planerade utvärderingar om kunskapsökning och engagemang saknas underlag för vissa indikatorer för förändring. Naturskyddsföreningen kan se att deras material nått ut mycket väl, men konstaterar att det är svårt att säga till vilken grad målgrupperna har ökat sina kunskaper och sitt engagemang. Utifrån tidigare års enkäter med mycket goda resultat, konstaterar dock organisationen att man delvis kan anta att deras material lett till en kunskapsökning hos deras målgrupper. Detta då liknande strategier och antaganden för förändring varit gällande. Detta bekräftas även i feedback från målgruppen genom bland annat sociala medier under 2022-2023. • Naturskyddsföreningen bedömer att deras folkbildande och mobiliserande arbete bidragit till opinionsbildning i frågor som främjar global hållbar utveckling. Bedömningen bygger på föreningens tydliga politiska krav i två upprop som samlade många tusen underskrifter, manifestationer och aktioner anordnade av deras kretsar samt ett stort antal insändare som publicerades i tidningar runt om i landet. Naturskyddsföreningen bedömer att föreningen på det sättet har skapat ett opinionstryck och påverkat samhällsdebatten i frågor som främjar en global hållbar utveckling. Exempel: 1. Inom kampanjen Stoppa överfisket riktade sig Naturskyddsföreningen till regeringen med uppmaningen att de tar på sig ledartröjan och verkar för ett småskaligt hållbart fiske i EU och internationellt. Genom uppropet som samlade över 15 000 underskrifter, 10 föreläsningar runtom i landet och en på Åland samt 12 insändare i olika lokaltidningar lyckades Naturskyddsföreningen skapa opinion i frågan. 2. Inom kampanjen Stå upp för miljöförsvarare riktades Naturskyddsföreningens krav till regeringen och de svenska EU-parlamentarikerna. Föreningen krävde att politikerna tog ställning för en skarp EU-lag som ser till att företag blir skyldiga att respektera mänskliga rättigheter, miljö och klimat kopplat till deras verksamhet även utomlands. Genom uppropet som samlade nästan 10 000 underskrifter, 16 publicerade insändare, 6 manifestationer och utdelning av faktablad på 15 orter skapade Naturskyddsföreningen opinion i Sverige kring miljöförsvarares utsatta situation. 3. Naturskyddsföreningen kan också se att deras långsiktiga arbete med att lyfta miljöförsvarare har gett resultat. Naturskyddsföreningen har genom kontinuerlig kommunikation lyckats etablera begreppet miljöförsvarare i Sverige. Under 2022 nämndes miljöförsvarare ett flertal gånger i Sveriges feministiska utrikespolitik och det användes av såväl andra organisationer som SVT:s nyhetsprogram, som också rapporterade om den bredare problematiken med hot mot miljöförsvarare. • När det gäller delprogrammets sista mål om att beslutsfattare fattat beslut som bidrar till en global hållbar utveckling bedömer Naturskyddsföreningen att de är på god väg att nå dit. Genom organisationens kampanjer har de satt press på beslutsfattare, haft samtal med nyckelpersoner och funnits med i beslutsprocesser. Naturskyddsföreningen konstaterar dock att det är ett långsiktigt arbete att påverka politiska beslut. Ofta tar det flera år att nå resultat. De konstaterar även att det är svårt att identifiera och säkerställa huruvida en specifik aktivitet eller kommunikationsinsats har varit en bidragande orsak till att beslutsfattare har fattat beslut som bidrar till en global hållbar utveckling inom de frågor som Naturskyddsföreningen driver. För att se om Naturskyddsföreningens arbete verkligen lett till att beslutsfattare har fattat beslut som bidrar till en global hållbar utveckling menar föreningen att de skulle behöva fortsätta sin planerade programperiod för att långsiktigt arbeta för beslut i önskad riktning. Dessutom skulle de behöva göra fördjupande utvärderingar för att bedöma effekter av just Naturskyddsföreningens arbete. Exempel: 1. Naturskyddsföreningen kan konstatera att det opinionstryck som skapats inom deras kampanjer har nått relevanta beslutsfattare. Tack vare kampanjen Stå upp för miljöförsvarare fick föreningens sakkunniga möjlighet att träffa och informera de svenska EU-parlamentarikerna inför omröstningen av den nya lagstiftningen kring företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter (CSDD). Om lagen blir väl utformad kan den ha stor betydelse för både miljön och miljöförsvarares situation runtom i världen. Tillsammans med över 100 organisationer i EU deltog Naturskyddsföreningen i arbetet med att få till en stark lag, vilket under våren 2023 har lett till tydliga resultat i omröstningarna i flera av EU-parlamentets utskott. 2. Inom ramarna för kampanjen Stoppa överfisket presenterades de politiska kraven vid Havs- och vattenmyndighetens mötesplattorm för internationella havsfrågor, ACP-ministermötet i Ghana och under toppmötet mellan EU-Afrika. Vid FN:s havskonferens som hölls i juni 2022 lämnades namnunderskrifterna över med ett öppet brev via mejl. Sveriges dåvarande biståndsminister Matilda Ernkrans lyfte då Naturskyddsföreningens arbete på Twitter: Small-scale fisheries and aquaculture play a critical role in the fight against hunger, malnutrition and poverty, especially in developing countries. Thats why Sweden supports the important work of FAO & Naturskyddsföreningen among other organisations. Delprogram 2: Globalt innehåll i Sveriges Natur Insatsen under delprogram 2 påverkades kraftigt av limiterna. Innehållet med globalt innehåll halverades i både papperstidningen och på webben. På Sveriges Naturs webbplats publicerades 28 webbartiklar med global vinkel under 2022. En del kortare nyhetsartiklar som kunde göras i Sverige kunde publiceras trots neddragningarna i budgeten, men nedskärningarna tvingade samtidigt Naturskyddsföreningen att ställa in planerade större reportage vilket gjorde det utmanande att nå ut i andra medier med deras material. Under den korta programperioden har Naturskyddsföreningen därför inte sett att någon artikel eller något reportage med global utblick har plockats upp av andra medier. På grund av kraftigt begränsad budget kunde en utvärdering av innehållet i Sveriges Natur inte prioriteras och genomföras. Omfattningen av delprogram 2 blev i och med ovanstående förändringar betydligt mindre än planerat och Naturskyddsföreningens bedömning är att delprogrammet till viss mån bidragit till målet. Bedömningen baseras på hur materialet spridits i tidningens kanaler samt på tidigare enkäter om kunskapsökning. Detta då liknande strategier och antaganden för förändring varit gällande.

Sammantaget avser Naturskyddsföreningen att under programperioden 2022-2025 bedriva kommunikations-, mobiliserings- och påverkansarbete med fokus på klimat, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter, under det övergripande målet: Målgrupperna har ökat sin kunskap, utvecklat sitt engagemang och agerat tillsammans med Naturskyddsföreningen för konkreta förändringar i miljö- och rättighetsfrågor som är centrala för en global hållbar utveckling. Kommunikationsinsatsen innehåller två delprogram: Delprogram 1: Kunskap, mobilisering och påverkan för global hållbar utveckling Målsättningar att genom ett folkbildande och mobiliserande arbete bidra till: • ökad kunskap om globala samband mellan miljö och mänskliga rättigheter samt om Naturskyddsföreningens globala arbete; • ökat engagemang för de globala frågor som föreningen driver; • opinionsbildning i frågor som främjar en global hållbar utveckling; • att beslutsfattare har fattat beslut som bidrar till en global hållbar utveckling inom de frågor som Naturskyddsföreningen driver. Delprogram 2: Globalt innehåll i Sveriges Natur Målsättning att genom kvalitativ och granskande, oberoende journalistik öka kunskapen och bidra till debatten om miljö- och rättighetsfrågor som är centrala för en hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer och svenskt utvecklingssamarbete ur ett miljö- och rättighetsperspektiv, samt öka kännedomen om Naturskyddsföreningens globala arbete.