AFI - Alliance for Financial Inclusion 2023-2026
Insats-ID : SE-0-SE-6-15272På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
AFI har ansökt om ett 5-årigt stöd som med hänsyn tagen till tillgängligt budgetutrymme och andra restriktioner föreslås uppgå till 75,5 MSEK och löpa under 4 år, vilket är något lägre än vad som ursprungligen efterfrågats men i linje med det tidigare stödet. Aktivitetsperiodens längd påverkas även av det faktum att beredningen fördröjts vilket inneburit att s...
Läs hela beskrivningenFrån
- B03 - Bidrag till specifika program och fonder genom internationella organisationer (multilaterala, INGO)
Mer om insatsen
AFI har ansökt om ett 5-årigt stöd som med hänsyn tagen till tillgängligt budgetutrymme och andra restriktioner föreslås uppgå till 75,5 MSEK och löpa under 4 år, vilket är något lägre än vad som ursprungligen efterfrågats men i linje med det tidigare stödet. Aktivitetsperiodens längd påverkas även av det faktum att beredningen fördröjts vilket inneburit att somliga aktiviteter har pausats medan andra i princip ändå har genomförts. Detta utvecklas ytterligare under avsnitt 5.1. De indikativa årliga utbetalningarna är tänkta att uppgå till 20 MSEK förutom den sista (15 MSEK) men har inte kommunicerats och är heller inte inskrivna i avtalet för att nödvändig flexibilitet ska kunna behålas (i linje med Sidas praxis). Utöver den direkta kopplingen till kvinnors ekonomiska egenmakt (WEE) planeras en begränsat stöd inom biodiversitet, vilket endast kommer att belasta budgetn under 2023. Denna komponent beskrivs närmare under avsnitt 3.1 (Miljö och klimat). Samarbetet presenteras som ett strategiskt partnerskap till ömsesidig nytta där Sida kan bidra genom att belysa hur kvinnors finansiella inkludering kopplar till bredare utvecklingsmål. Man ser även potential genom att Sida kan bidra med ökad synlighet vilket har ett signalvärde och i förlängningen kan fungera katalytiskt och innebära ökat intresse från andra finansiärer. Sidas stöd har varit helt avgörande för möjligheten att etablera GIF som en cross-cutting prioritet och därigenom bidragit till påverkan inom samtliga AFIs policy-områden, alltifrån digitalisering till SME-finance men även inom olika typer av aktiviteter där AFI är engagerat såsom policyrådgivning, kapacitetsutveckling, regionala initiativ eller landprogram (in-country implementation - ICI). I sammanhanget kan också nämnas AFIs medverkan i Public-Private Dialogue Platform och multilaterala partnerskap. Stödet har även varit avgörande vad gäller att stärka AFIs interna Management Unit inom GIF. I allt högre grad tydliggörs dessutom kopplingarna till jämställdhet inom Inclusive Green Finance (IGF). Motiven och argumenten för ett fortsatt stöd är att kunna utnyttja det momentum som det hittillsvarande stödet genererat. Hinder kvarstår att överbrygga samtidigt som en del nya utmaningar framkommit. Det kan konstateras att förändringar av denna art tar tid samtidigt som arbetet behöver drivas på flera parallella fronter då sambanden är komplexa. Utöver att bygga vidare på uppnådda resultat kommer förstärkt fokus ligga på att stödja medlemmarnas åtaganden via landspecifika projekt. Utvecklade regelverk och kapacitetsutveckling kommer därigenom vara centrala aspekter och därmed bidra till normativa förändringar och avlägsnandet av strukturella hinder. Ett fortsatt fokus på dataunderlag kan förväntas då detta varit ett genomgående tema i det omfattande kartläggningsprojekt som genomförts under den inledande fasen av samarbetet. Andra förväntade komponenter utgörs av studier av efterfrågan eller jämställdhetsaspekter kopplade till nationella strategier för finansiell inkludering. Kartläggningsprojektet visade dessutom ett betydande mervärde genom att samarbeta med andra ministerier eller civilsamhället utifrån förutsättningarna för det enskilda landet. Att gendergapet enligt WBs Global Findex Database 2021 på 3 år minskat från 9 till 6 procentenheter visar att utvecklingen går åt rätt håll men bakom siffrorna döljer sig att framgångarna varierat och att den övergripande bilden är komplex. Till detta kan nämnas att frågan om det faktiska användandet ger fler dimensioner till problematiken och de grupper som återstår att inkludera kan på goda grunder anses vara svårare och utgöra en större utmaning jämfört med de framsteg som redan har åstadkommits. Syftet med kartläggningsprojektet var att få en överblick över det aktuella läget och därmed även kunna identifiera nyckelfaktorer för att kunna förbättra de organisatoriska förutsättningarna. Samtidigt kunde det konstateras att områden är mer eller mindre påverkningsbara inom projektet. Utifrån tillgänglig statistik och regressionsanalys kunde länder kategoriseras och därifrån bedömmas hur väl de presterade och vilka typer av anpassningar som därmed kunde rekommenderas vilket även inkluderade regionala konstateranden. Arbetet kommer baseras på 5 pelare, vilket i hög grad motsvarar en utveckling av den ursprungliga fasens beståndsdelar: * AFI är på god väg att utarbeta en GIF-taxonomi baserad på de erfarenheter som vunnits, inte minst genom den omfattande kartläggning som genomförts. Taxonomin besvarar frågorna: vad fungerar, vad fungerar inte och varför? Utifrån landkontext kan anpassade handlingsplaner utarbetas. Mer specifikt kommer taxonomin underlätta genomförandet av policyutveckling inom bl a konflikt/post-konflikt miljöer (forcibly displaced people), inom skärningspunkten med livsmedelstrygghet, den fortsatta utvecklingen kring digitala tjänster liksom även återhämtningen från covid-19. * Den stora efterfrågan för mer långsiktiga landprogram (ICI) innebär en ökad ambitionsnivå att kunna svara på den observerade efterfrågan. Om den första fasen av Sida-samarbetet fokuserade på att medvetandegöra är den andra fasen mer fokuserad på själva åtgärdandet och förmodas kunna uppvisa högt ägarskap. Programmen kan genomföras genom peer-to-peer, AFIs egna expertis eller genom extern expertis. Tillgång till data i form av könsuppdelad statistik utgör ett område där AFI specialiserat sig som en nyckelaktör. I sammanhanget kan även kontakter med Sidas landkontor övervägas där så bedöms vara relevant. * En god grund för kapacitetsutveckling las under fas 1 och kommer nu att ytterligare växlas upp, inte minst kunskap kopplad till evidensbaserad policygenomförande, med fokus på uthålighet. Digital innovation och erfarenheterna från covid innebär att efterfrågan på kapacitetsutveckling är fortsatt hög vilket bl a Leadership & Diversity Program for Regulators vittnar om. * Intresset från medlemmar kring effekterna av klimatförändringarna har från början haft ett starkt jämställdhetsfokus och Inclusive Green Finance bidrar till att bygga motståndskraft för de mest sårbara. Omställningen av den finansiella sektorn har traditionellt fokus på kapitalmarknaderna och stora projekt och att, som i detta fall, istället fokusera på småföretagandets perspektiv, innebär en viktig positionering. * Normativa förändringar på systemnivå stöds via långsiktigt påverkansarbete i kombination med strategiska partnerskap. Effekterna av pågående samarbeten med organisationer som BMGF, EBRD, AfDB och IMF sträcker sig bortom pågående aktiviteter. Under den nya fasen förutses även fördjupade kontakter med den akademiska världen och internationella jämställdhetsnätverk. Övergripande (cross-cutting) aspekter kommer utgöras av digitalisering, fokus på de mest utsatta (inkl de drabbade av konflikt), utbyte med Sida, ökad biståndseffektivitet genom stärkt intern kapacitet samt global dialog. Verksamheten följs regelbundet upp utifrån fastställda resultatramverk och rutinerna kring M&E. Genom ett förstärkt fokus på kvalitativa data och impact stories kommer erfarenheterna innebära att medlemmarnas möjlighet att motivera och rättfärdiga prioriterandet av kvinnors finansiella inkludering stärks samtidigt som AFI själva får en förstärkt kapacitet att utveckla nya program. Globalt påverkansarbete, peer-to-peer learning och erfarenhetsutbyte bland medelmmarna kommer likaledes att förstärkas och kan i förlängningen innebära utvecklandet av nya indikatorer. Verksamheten är alltigenom efterfrågestyrd och baseras på ett nerifrån-och-upp perspektiv vilket har visat sig vara ett framgångsrikt koncept. Medlemmarna bidrar i hög grad med egna resurser (in-kind) vilket bidrar till reformernas uthållighet och ägarskap. AFI uppmuntrar sina medlemmar att öka sina åtaganden och bidrar själva till processen genom: • Stärkt evidens kring mervärdet av finansiell inkludering för kvinnor och kommunikation av detta • Stöd till de medlemmar som utvecklar och implementerar reformer • Förespråka ämnesområdet på global nivå i strategiska fora Målen kommer att uppnås genom en kombination av: • cross-regional peer learning • technical capacity building • public-private cooperation • in-country implementation support • peer-to-peer advisory services • joint learning program on gender • communication and advocacy related activities Den sistnämnda punkten innebär också att erfarenheterna kommer att behandlas som "public good" och även göras tillgängligt för icke-medlemmar. Insatsens mål och förändringsteori beskrivs närmare under avsnitt 4. Insatsen ligger väl i linje med Sidas nu gällande globala strategi för en inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling (2022-2026) och målet kring Kvinnors ekonomiska egenmakt. Relevansen för målen kring finansiell stabilitet, sysselsättning och privatsektorutveckling är likaså tydlig men motsvaras inte i direkta resultat som kan hänföras till andra strategimål förutom finansiell stabilitet där argumentet är att dessa två mål är tillräckligt sammanknutna och dessutom ömsesidigt förstärkande. Det kan förtydligas genom att finansiell inkludering bidrar till finansiell stabilitet genom ökat sparande och ett mer diversifierat produktutbud samtidigt som finansiell stabilitet bidrar till finansiell inkludering genom att efterfrågade tjänster erbjuds från ett ekosystem karakteriserad av en bred uppsättning av stabila aktörer. Strategin har därutöver även ett fokus på digitalisering vilket ligger väl i linje med AFIs egna prioritering som bl a visar sig i arbetsgruppen för digitala finansiella tjänster. Inom den arbetsgruppen (främst finansierad av BMGF), finns en specifik fokalpunkt för jämställdhet vilket utgör ett konkret exempel på en potentiellt produktiv kontaktyta. Detta kan vara det tydligaste beviset på ömsesidig och förstärkande nytta, men även andra plattformar existerar och exempelvis regionala initiativ hanterar ICT-frågor och jämställdhet parallellt. Komplementaritet av den sorten utgör en bra grund för genomförandet av aktiviteterna och inom samtliga arbetsgrupper finns det, som tidigare nämnts, sedan flera år en specifik fokalpunkt för jämställdhet. Det ursprungliga stödet beslutades mot bakgrund av den då gällande strategin där WEE ingick med en likartad formulering. Den nya strategin innebär inte att några av de pågående insatserna behöver avslutas men på sikt kan portföljen givetvis ses över och anpassas till den aktuella styrningen i kombination med att pågående samarbeten på marginalen kan anpassas som en del i dialogen. I anslutning till operationaliseringen av den nya strategin bidrog framtagandet av en förändringsteori och en portföljanalys för varje strategimål till möjligheten att kunna motivera pågående samarbeten samtidigt som behovet av justeringar i portföljen kartlades. En av flera slutsatser från förändringsteorin var att tillgång till finansiella tjänster och utvecklandet av inhemska finansmarknader utgör en viktig aspekt och därmed även fortsatt en prioriterad fråga. Förändringsteorin kommer dessutom att justeras genom att en hänvisning görs till det faktiska utnyttjandet av finansiella tjänster och inte enbart ett teoretiskt konstaterande att det erbjuds tjänster. I PLANit är insatsen klassad som en WEE-insats till 80% och resterande 20% som bidragande till finansiell stabilitet och en motståndskraftig finansiell sektor. Insatsen med Toronto Centre (omnämnd i listan nedan) har en spegelvänd klassificering medan exempelvis digitalisering är ett medel för att uppnå målet och således inte ett specifikt mål i sig självt. Bedömningen utifrån de olika förändringskanaler som GLOBECs insatser refererar till är att insatsen i första hand innebär kapacitetsutvecklande stöd på nationell nivå [NAT/INST] och i andra hand till [GLOB/NORM] via globalt påverkansarbete. Bland markörerna är huvudkomponenten klassad med jämställdhet som huvudsyfte med sysselsättning och miljö som delsyften. För den begränsade komponenten inom biodiversitet har bland Rio-markörerna biologisk mångfald klassats som huvudsyfte och klimatanpassning som delsyfte samtidigt som även miljö klassats som huvudsyfte. Sidas globala portfölj av insatser på något sätt kopplade till finansiell inkludering är fördelad på strategiska insatser som kompletterar varandra genom att angripa grundorsakerna till utvecklingsproblemet via olika typer av aktörer och delvis olika perspektiv. Detta speglar det faktum att finansiell inkludering inte är ett specifikt SDG-mål, men som däremot är definierat som en avgörande "enabler" för många av målen. Några exempel på insatser: * CGAP - Världsbanksbaserad think-tank inom finansiell inkludering * Toronto Centre - NGO med fokus på kapacitetsutveckling till centralbanker för att främja finansiell stabilitet * Women´s World Banking - NGO med fokus på produktutveckling riktade till ett brett nätverk i kombination med relaterat påverkansarbete * UNCDF - FN-organ med brett fokus på finansieringsfrågor riktade till de fattigaste länderna * Sveriges riksbank - Utbytesprogram inom finansiell stabilitet där Riksbankens personal kan dela med sig av sina erfarenheter, men där utbyte även kan ske i motsatta riktningen * IMF - Trust Fund med fokus på finansiell stabilitet (dit fortsatt stöd planeras) * MEF (Microfinance Enhancement Facility) - En IFC-fond som etablerades i kölvattnet av finanskrisen 2008 och som fortfarande förser industrin (numera betoning på jämställdhet) med kapital genom utlåning * SDG-obligation och BUILD-fund utgör garantier där förmånstagarna i många fall utgörs av MFIer eller direkt till MSMEs Det som främst utmärker AFI i detta sammanhang är att de är en medlemsdriven organisation (med kontor i syd) med direkt inflytande på högsta policynivå. Sidas kvalitetssäkring utgår från att insatsen betraktas som låg risk vilket exempelvis innebär att beslutet föregås av ett beslutsmöte med en läsare och att det därmed inte finns behov av någon traditionell kommitté. Resonemanget utvecklas under avsnitt 6 men baseras på det faktum att en ISK-granskning nyligen har genomförts och i kombination med goda erfarenheter från det hittillsvarande samarbetet. Avstämning har skett inom Resultatgruppen (RG2) och med Controller som kommer vara begränsat delaktig inom vissa moment, fr a avtalsgranskning.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
En av punkterna inom DAP uppmanar medlemmarna att sätta mål inom ramarna för sina Maya-deklarationer och nationella handlingsplaner. Sedan 2016 har 47 medlemmar gjort åtminstone ett åtagande, varav flera i Sidas samarbetsländer. Dessa har företrädesvis handlat om könsuppdelad statistik men även omfattat konsumentskydd, finansiell utbildning, ansvarsfull utlåning, transparens och entreprenörskap, ofta inom ramarna för mer övergripande nationella strategier inom finansiell inkludering. Även områden såsom kvinnors rätt till att äga tillgångar har omfattats i vissa fall. Hittills har 21 länder introducerat reformer på policynivå i enlighet med sina nationella handlingsplaner och 19 landprogram har genomförts. Det kan observeras att detta sker i en accelererande omfattning vilket indikerar att den inledande fasen har utgjort en god grund att fortsättningsvis utgå från, men som samtidigt kan utvecklas utifrån vunna erfarenheter. Den ursprungliga insatsen hade som övergripande mål att inom avtalsperioden halvera "gender-gapet" vad gäller kvinnors tillgång till och utnyttjande av finansiella tjänster, i huvudsak identifierat utifrån data från den s k Findex-rapporten. Trots betydande framsteg har man inte nått ända fram vilket till viss del kan förklaras av regionala skillnader. Det var ett mycket ambitiöst mål men visar samtidigt att insatsen varit framgångsrik, vilket även utvärderingarna pekar på. Det nya resultatramverket är en vidareutveckling från den ursprungliga fasens ramverk men med nya aktiviteter/outputs. I princip uppfylldes samtliga mål inom det ursprungliga ramverket, dvs de faktorer man hade direkt påverkan över, vilket samtidigt indikerar att de målsättningarna, till skillnad från det övergripande målet, möjligtvis inte var tillräckligt ambitiösa. Det nya övergripande målet anger nu istället att kvinnor i "AFI-länderna" aktivt använder finansiella produkter och tjänster som möter deras behov. Insatsens aktiviteter har insorterats i det framtagna resultatramverket med dess aktiviteter, outputs, mål (inkl baselines) och indikatorer. Ramverket i sin tur stödjer fyra identifierade delmål (intermediate outcomes): * Förstärkt policykännedom kring finansiell inkludering bland AFIs medlemmar * Förstärkt kapacitet hos AFIs medlemmar att genomföra finansiell reglering i syfte att öka kvinnors finansiella inkludering * Medlemmarnas syn på kvinnors finansiella inkludering är integrerad med den globala policyagendan * Stärkt intern kapacitet hos AFI att kunna leverera initiativ kopplade till kvinnors finansiella inkludering inom AFIs nätverk Outcome 1 inkluderar outputs som kunskapsprodukter (varav 1 kommer ha IGF-fokus), arbetsplaner inom arbetsgrupperna där GIF integrerats och en utvecklad GIF-policy (best practise) formulerad utifrån resultaten i kartläggningsprojektet. Kartläggningsprojektet kommer f ö följas upp och ligga i fas med publiceringen av nästa Findex-rapport. Outcome 2 inkluderar outputs som kapacitetsutveckling med fokus på GIF och IGF, olika landprojektrelaterat stöd samt Leadership & Diversity programmet. Vissa aktiviteter kan inkludera en bredare krets än de direkta medlemmarna i syfte att uppnå en bredare ekosystemansats. Outcome 3 inkluderar outputs kopplade till strategisk kommunikation i olika former, alltifrån deltagande i olika events, med eller utan direkt koppling till nätverket av medlemmar, till mediakampanjer i linje med den årliga kommunikationsplanen. Partnerskap med strategiskt utvalda partners ingår liksom även framtagandet av mer kvalitativa narrativ som ett resultat av aktiviteter kopplade till M&E. GIF-ambassadörerna kommer vara aktiva i detta sammanhang. Outcome 4 inkluderar outputs i form av halvtids- respektive slututvärderingar av projektet liksom även fortsatt uppdatering av AFIs Dataportal. Den interna kapaciteten förstärks i linje med rekommendationer från utvärderingarna vilket bl a innebär förstärkt integrering av GIF inom AFIs samtliga områden i kombination med att interna ledningsprocesser och kompetensförsörjning bevakas. Under varje Outcome finns ett antal Outputs med kvantifierade årliga mål. Givet att det, pga av budgetlimiterna, har skett en fördröjning vad gäller igångsättandet kommer ramverket att behöva justeras då vissa aktiviteter har fördröjts medan andra har kunnat genomföras i enlighet med ansökan. Det behöver dessutom fastslås hur länge det nu planerade stödet kommer räcka då ramverket utgår från ett 5-årigt stöd.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning