Big Results Now in Education, Program for Results

Big Results Now (BRN) initiativet startades 2013 av Tanzanias regering som ett sätt att snabba på resultat inom flera kritiska områden genom laboratorium som identifierade hur man kan övervinna flaskhalsar och en ny resultatstyrningsmodell. Utifrån Tanzanias egna priortieringar inom utbildningssektorn utformades BRNEd till vilket knöts ett nytt resultatbaserat stöd ”Program for Results” där utbetalningarna kopplades till verifierade resultat i ett programdokument (i form av WBs Project Appraisal Document) som nu ligger till grund för hela programmet. De tre givarna (UK, Sverige och WB) använder samma programdokument som ett gemensamt underlag. I programdokumentet finns bakgrund, analys, förändringsteori, prioriteringar samt de resultat som styr programmet och dess mot prestation kopplade utbetalningar. För att hantera programmet operativt uppdateras kontinuerligt en Program Operation Manual (POM) som ger stöd i genomförandet och uppföljningen. BRNEd Program for Results startade 2014 och Sverige samt UK anslöt 2015. En gemensam halvtidsöversyn genomfördes hösten 2016 efter två års implementering. Sammanfattningsvis är erfarenheterna positiva. Goda resultat har uppnåtts: två av fyra programmålsindikatorerna hade redan 2016 uppnått slutresultatet för 2018 (läskunnighet och matematik i ÅK 2). I övrigt har 14 av 16 indikatorer uppnåtts eller var på god väg att uppnås (se Conclusion on Performance 2016). Halvtidsöversynen bekräftade också att ägarskapet för den resultatbaserade ansatsen ökat, regeringen har fått en insikt om att programmet är ett användbart instrument för att sätta prioriteringar och via incitament skapa drivkrafter inom förvaltningen att uppnå dem. Ministerierna har tillföljd själva drivit på införandet av nya resultatindikatorer som ersätter redan genomförda aktiviteter trots att det höjer svårighetsgraden. Vid halvtidsöversynen 2016 framkom även att harmonisering och koordineringen av den nya resultatbaserade modaliteten har stärkts. De barnsjukdomar som fanns såsom osäkerhet kring roller och ansvar, inklusive skillnader i förståelse av modaliteten hos parterna har undan för undan ersatts av en gemensam bild och konkreta åtgärder för att hantera identifierade svagheter och stärka uppföljningen. T ex har det förtydligats att all verifikation av rapporterade resultat ska ske genom extern verifikation av en tredje part och inte delas mellan olika aktörer. En annan barnsjukdom var att kommunnivån inte tillräckligt väl förstod hur de kunde agera för att nå resultat och belönas - något som ändrats genom såväl kommunikationsinsatser som genom att de faktiskt sett att de belönas för resultat. Kommunerna tar nu i ökande grad egna initiativ för att åstadkomma bättre resultat. Den nya fria grundskolan som infördes efter regeringsskiftet 2015 innebär att informella avgifter eliminerats samt att även högstadiet nu är avgiftsfritt. Inskrivningarna till grundskolan har därmed ökat kraftigt (med cirka en halvmiljon barn - drygt 40%), vilket medfört en akut brist på bland annat infrastruktur och lärare. För att de nyinskrivna barnen, oftast från de fattigaste och mest marginaliserade familjerna, också ska förvärva kunskaper kommer såväl ökade resurser som ökad effektivitet inom utbildningsväsendet vara nödvändig. Utmaningen för sektorn, nu när den negativta trenden har brutits, är att fortsatt förbättra resultaten trots ett ständigt och snabbt ökande elevunderlag. Efter halvtidsöversynen efterfrågade Tanzania utökat och förlängt stöd till programmet mot bakgrund av de goda resultat som uppnåtts och de utmaningar som bland annat införandet av en avgiftsfri grundskola från och med läsåret 2016 innebär. Tanzanias regering tillsammans med de tre samarbetspartnerna Världsbanken, Storbritannien och Sverige har därefter gemensamt utarbetat ett uppdaterat programförslag under det nya namnet "Education Program for Results (EPforR)" med utbetalningar, baserade på resultatuppfyllelse, under åren 2017-2020. EPforR kan inte möta hela sektorns behov, men förväntas spela en viktig roll såväl finansiellt som tekniskt för att de resultat, som uppnåtts under BRNEd i termer av förbättrade examensresultat, ökad läsförmåga och jämnare fördelning av lärarresurser samt skolpeng, ska kunna upprätthållas och förbättras. Det uppdaterade programmet har justerats för att öka i relevans, anta nya utmaningar och inkorporera lärdomar. Följande till utbetalningar kopplade resultat (DLRs) är OFÖRÄNDRADE 2017-2020: DLR 2.1 – Andel utbetalat av prioriterade budgetposter såsom skolpeng och textböcker DLR 2.2 – Andel skolpeng som nått fram till skolorna DLR 3.1 – Publicering av årlig nationell skolstatistik DLR 3.2 – Publicering av lokal skoldata DLR 4.1 – Andel kommuner som uppnått jämnare lärarfördelning DLR 4.2 – Andel skolor som uppnått jämnare lärarfördelning DLR 5.2 – Andel av de skolor med störst förbättring i examensresultat som fått skolpris DLR 6.2 – Ökad läsförståelse i årskurs två Enbart resultatet kring genomförandet av STEP-programmet (Student Teacher Enrichment Program) har TAGITS BORT då aktiviteten genomförts (DLR 5.3). NYA DLRs - Grundläggande åtgärder (Foundational Activities) som genomförs 2017 är: DLR 1.1 – Manual för skolinspektion och publicering av kvalitetsbedömningar på skolnivå; DLR 1.2 – Strategi för jämnare fördelning av lärarresurser DLR 1.3 - Strategi för skolbarn med särskilda behov DLR 1.4 - Strategi för skolbyggnation NYA DLRs som mäts årligen 2017-2020: DLR 2.3 – Textböcker distribuerade till skolorna DLR 6.3 – Ökade kunskaper i matematik i årskurs 2 DLR 7.1 – Andel elever som slutför hela primär- respektive grundskolan (Survival Rate) DLR 7.2 – Andel flickor som fortsätter till högstadiet (sekundärskolan) DLR 8.1 – Andel skolor som publicerar sina kvalitetsbedömningar efter skolinspektion DLR 8.2 – Andel skolor som uppvisar förbättrade resultat i skolinspektionens kvalitetsbedömningar Utökningen av DLRs ligger i linje med landets prioriteringar inom den nya sektorplanen och innebär en förskjutning utåt i resultatkedjan med indikatorer som i högre grad mäter kvalitet än tidigare – t ex genom att även matematikkunskaper görs till föremål för en DLR (6.2) och att elevernas fulla skolgång följs upp (DLR 7.1). Det senare är särskilt viktigt för att skapa incitament för åtgärder som motverkar avhopp – inte minst med tanke på att många av de nyligen inskrivna eleverna kommer från utsatta förhållanden. Svenska prioriterade områden har också fått ökat fokus i det uppdaterade programmet. Jämställdhet och flickors rättigheter lyfts fram genom gender uppdelad statistik i resultatuppföljningsramverket samt det nya resultatet avseende flickors möjligheter att läsa vidare på högstadiet (DLR 7.2). Även utsatta barn med särskilda behov inkluderas tydligare genom att en strategi tas fram för dem (DLR 1.3). Ett förnyat angreppsätt till skolinspektion, med ökat lokalt inflytande och stöd till rektorer och lärare utgör en vital del som Tanzania prioriterar (DLR 1.1, 8.1 och 8.2). Stödet ska även genom DLR 1.2 skapa ökade förutsättningar för jämnare fördelning av lärare då en sådan policy saknats och därmed öka möjligheterna att nå resultat på DLR 4.1 och 4.2. Infrastrukturen som kraftigt behöver expandera för att möta efterfrågan på utbildning förutsätter att ett kostnadseffektivt angreppssätt utformas och följs för att vara uthållig (DLR 1.4). Produktionen av skolböcker dras med problem som behöver lösas ut centralt, men den nya DLR 2.3 ger incitament att få ut läroböcker till skolorna och hanterar effektivt risken för svinn genom att enbart böcker som når skolorna kommer ge utbetalning. Sammantaget stärks med dessa förändringar insatsens fattigdomsfokus, flickors rättigheter adresseras mer direkt och risker som identifierats hanteras via nya resultat. ADMINISTRATIVA ÖVERVÄGANDEN I enlighet med insatshanteringsregeln, § 3.11.3, och processen för kompletterande beslut har den tidigare beredningen gåtts igenom med ett fokus på att säkerställa att resultat- och riskregistret samt riskhanteringen är baserade på uppdaterade bedömningar och dokumenterade lärdomar. Nya förhållanden har beaktats och beredningen har uppdaterats avseende väsentliga förändringar vilka tydligt markerats. Det nya avtalet ersätter i ljuset av de påkallade justeringarna det tidigare avtalet för att skapa tydlighet. Samtliga tidigare rapporteringskrav som fortfarande är aktuella, t ex revisionerna för 2015/16 har integrerats i det uppdaterade avtalet. Ett nytt uppdaterat programdokumentet (bilaga 1 till avtalet) utgör basen tillsammans med tabellen (bilaga 2) som anger maximalt värde för de specifika resultat Sverige avser belöna 2017-2020. Avtalet anger även som villkor att programmets operativa manual uppdateras och reflekterar alla förändringar av programmet till och med 2019/20 vad gäller resultatramverk och prestationer kopplade till utbetalningar i enlighet med avtalets bilaga 2. Det nya avtalet inkluderar även, utöver de nya medel om 755 MSEK som detta beslut avser, kvarvarande (ännu inte utbetalda) medel för åren 2017-18 om 130 MSEK från original beslutets total om 300 MSEK för "BRNEd Program for Results". Det nya avtalet summerar därför till 885 MSEK. Utanför såväl det nya som tidigare avtalet, finns även en till insatsen tillhörande komponent om 10 MSEK för svensk kontraktering av uppföljning/studier mm (se beslut 2015-06-30, 15007579).