Country Based Pooled Funds

Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) har huvudansvaret för dessa fonder. OCHAs högsta chef Emergency Relief Coordinator (ERC) är formellt ansvarig för etablerandet och avvecklandet av dessa fonder, samt för deras operationella effektivitet. På landnivå är den av ERC utsedda humanitäre koordinatorn (HC) ansvarig för respektive fond. Den humanitäre koordinatorns ansvar är av central betydelse då det stärker den humanitära samordningen i fält, vilket är nödvändigt pga av det ständigt ökade antalet humanitära aktörer. Detta regleras i de Globala riktlinjerna vilka är obligatoriska för samtliga humanitära landfonder. De Globla riktlinjerna som är obligatoriska att följa för samtliga fonder lanserades av OCHAs högsta chef (ERC) i februari 2015. Dessa har under 2017 reviderats och stärkts på ett antal punkter, inte minst inom riskhanteringssystemet (som till exemplen stärker fondernas arbete med anti-korruption och uppföljning på projektnivå). Givare har en rådgivande funktion i landfonderna genom den landbaserade styrgruppen ”Advisory Board (AB)” samt det globala rådgivande forumet ”Pooled Fund Working Group (PFWG)”, som båda sköts av OCHA. Sida har en stark tradition att vara aktiv i bägge sammanhangen genom ambassaderna och den humanitära enhetens fortlöpande arbete på nationell och global nivå. Sida har dessutom sedan 2013 etablerat rutiner för reguljär uppföljning av de humanitära landfonderna samt stärkt länken mellan projektuppföljningen i fält och konkreta dialogfrågor som förs på global nivå. Under 2017 följde Sida upp 16 av 18 landfonder (ej Centralafrikanska republiken och Jemen). Sverige har sedan upprättandet av den första CBPFen (1997 i Angola) varit en pådrivande kraft i stärkandet av de humanitära landfonderna. Det svenska finansiella och politiska stödet till fonderna har ytterligare stärkts med åren, då frågan om lokal förankring samt humanitär samordning blivit centrala i ”Strategin för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020”. År 2015 förstärktes denna position ytterligare genom en internationell högnivå panel om humanitär finansiering som tillsats av FNs Generalsekreterare och i vilken utrikesminister Margot Wallström deltog. En av panelens huvudrekommendationer var att öka stödet till de humanitära landfonderna i syfte att effektivisera det humanitära systemet. Val av CBPFer för Sida stöd har skett på basis av Sidas behovsbaserade allokeringsprocess. I vilken humanitära kriser i världen analyseras utifrån de humanitära principerna, i synnerhet opartiskhets principen. Sedan föreslås de mest relevanta partners för stöd i respektive kris. Den planerade insatsen att stödja FNs humanitära landfonder är avstämt med UD inom ramen för HUMSAM och är i linje med 2018 års humanitära allokering. Sverige är idag globalt den tredje största givaren till CBPFerna. Sida kommer att inom ramen för denna beredning ingå avtal med två parter, då fonderna formellt administreras av OCHA respektive Multi Partner Trust Fund Office/United Nations Development Programme (MPTFO/UNDP). Avtalet 2018 med OCHA gäller elva humanitära landfonder som inbegrips i ett och samma avtal och som följer samma format som tidigare års avtal med OCHA. Landfördelningen är följande: Etiopien (35 MSEK), Irak (15 MSEK), Jemen (50 MSEK), Myanmar (10 MSEK), Pakistan (23 MSEK), Syrien (20 MSEK), Jordanien/Syrenkrisen (20 MSEK), Libanon/Syrienkrisen (15 MSEK),Turkiet/Syrienkrisen (25 MSEK) Palestina (15 MSEK) och Nigeria (20 MSEK). Landfördelningen för avtalet 2018 med MPTFO/UNDP är följande: Afghanistan (60 MSEK), Central Afrikanska Republiken (12 MSEK), Demokratiska Republiken Kongo (80 MSEK), Syd Sudan (48 MSEK), Sudan (57 MSEK), samt Somalia (35 MSEK). Sida föreslås besluta om ytterligare finansiering 2018 med 540 000 000 SEK (varav 24 MSEK beslutats om tidigare) i ett kompletterande insatsbeslut till nuvarande avtal med OCHA samt ett tilläggsavtal med MPTFO/UNDP till sammanlagt sjutton landfonder. Sida bedömer att samtliga medel skall utbetalas i början på året för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Genom en enhetlig beredning som inbegriper alla sjutton fonder stärks den humanitära enhets kapacitet att arbeta mer systematiskt med de sjutton fonderna. Främst genom jämförande landanalyser samt en sammanhållen uppföljningsstruktur, i vilken ambassader och den humanitära enheten ingår. En annan fördel med sammanslagningen av beredningen är att ambassaderna kan frigöra ytterligare resurser till fortlöpande uppföljning av fondernas effektivitet i fält, samt att Sida kan fokusera ytterligare på strategiska frågor inom ramen för de nationella rådgivande styrgrupperna, ”Advisory Boards”. Det bör även understrykas att arbetet med beredningen skett i nära samarbete med berörda ambassader.