ITP 304 Quality Infrastructure in Support of World Trade SWEDAC

ITPn har organiserats för att svar upp mot de behov som identifierats internationell och genom gällande avtal (WTO). Uppföljningsenkäterna som använts som direkt utvärderingsmodell för genomföraren visar på att deltagarna är mycket nöjda med programmets upplägg och innehåll. Deltagarna anser att ITP-programmet lyckats med att bistå länderna i deras arbete med att anpassa sina nationella system och strukturer till nuvarande internationella handelsregler som definierats i WTO-avtalen. Programmet har tagit upp principer och best practices för implementering av undanröjande av tekniska handelshinder genom att ge riktlinjer för beredning och antagande av relevant lagstiftning för institutionsbyggande och produktsäkerhetslagstiftning. Programmet har även tagit upp utveckling, antagande och tillämpning av frivilliga standarder och upprättandet av nödvändiga kontrollfunktioner i länderna avseende lagstiftningens efterlevnad. Dessa system och strukturer utgör den nationella kvalitetsinfrastrukturen. Programmets mål är att ge förutsättningar för de nödvändiga förändringarna i länderna i syfte att underlätta internationell handel. De individuella och organisatoriskt förankrade förändringsprojekten skall bidra till institutionernas, och/eller ländernas och regionens, utveckling mot anpassning till det nya handelsreglementet. Detta arbete ger direkt effekt för deltagare och berörda organisationer så som ministerier, myndigheter, institutioner, ackrediteringsorgan, laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan m fl. Dessa organisationer kan använda den nya kunskapen och de nya erfarenheterna baserad på relevanta och aktuella principer och praxis för internationell handel och kvalitetsinfrastrukturutveckling. Deltagarna och deras institutioner blir bärare av den kunskap och erfarenheter de förvärvat genom programmet och kan fortsätta denna utveckling genom arbete med sina organisatoriska förändringsprojekt. Programmet har haft positiva resultat i alla de deltagande länderna och även reginalt i viss utsträckning för underlättande av handel. Före detta deltagare deltar i beslutsfattande kring nödvändiga förändringar kring handelsfrågor och representerar även sina länder internationellt i samarbeten och förhandlingar. Genom bidrag från delatager har lagar och förordningar kunnat utarbetats och sedan antagits, man har inlett och genomfört standardiseringsarbete. Internationella standarder har kunnat införas på laboratorier, för certifieringsorgan och kontrollorgan i syfte att anpassa deras verksamheter till internationella krav. Man har även kunnat påbörja arbete med beredningar och antaganden av nationella regelverk och kvalitetspolicyer. Generellt har programmet haft positiv effekt på nationella och regionala beslutsprocesser genom att relevanta individer som deltar i dessa processer har fått utbildning och kunskaper och att man påbörjat nödvändiga förändringsprojekt på nationell och regional nivå. Sida bedömer att programmets resultat och utveckling (med anpassning till lokala förhållanden) som god och i enlighet med programmets planer. SWEDAC har i genomförande utvärderat programmet kontinuerligt under hela programperioden samt gjort en slutlig bedömning vid de avslutande besöken i de sista programländerna där programmet har mottagits väl i regionen och har visat sig vara ett stort stöd till institutionerna och länderna. Sidas bedömning utifrån de resultat som presenterats är att programmet uppfyller målen i stort, så långt som kan bedömas vid tidpunkten för avslutande av programmet. SWEDAC:s analys bygger på det faktum att flera liknande program implementerats sedan tidigare och att de deltagande organisationerna är medvetna om de krav som ställs på dem och deltagarna.         Utvärdering av ITP programmet 2013 -2017 NIRAS upphandlades för att utvärdera ITP-programmen mellan 2013 och 2017. Det övergripande målet med utvärderingen var att undersöka om ITP-programmen uppnått önskat resultat, både på nationell nivå vad gäller institutionernas kapacitet och på regional nivå vad gäller ett mer integrerat arbete regionalt kring kvalitetsstrukturfrågor. Några av slutsatserna från utvärderingen var att: Programmet var relevant, välstrukturerat och systematiskt organiserat. ITP-programmet för kvalitetsinfrastruktur var relevant på alla nivåer, både på individ-, institutionell och på landnivå. Deltagarna rekryterades från viktiga institutioner för bildande av regelverk och normer inom ackreditering tillsammans med ansvariga ministerierna för handel och livsmedelssäkerhet. Programmet bidrog genom detta till organisationernas dagliga verksamhet.        Programmets relevans förstärks av en högkvalitativ rekrytering som involverade personliga intervjuer, förberedelsearbete inför programomgångarna med briefing av deltagarna, att deltagarnas förändringsprojekt var länkade till respektive lands utveckling av kvalitetsinfrastruktur och av själva genomförandet av ITP-programmet med Sverige- och regionala fas. Programmet lyckades utveckla kapacitet på individnivå. I linje med ITP-metoden gav programmet en kombination av teori och praktik och metoden baseras på aktivt deltagande och anpassning efter deltagarnas förändringsprojekt och feedback. Deltagarna uppskattade förankringen i nyttan, bakgrunden till och den genomgående strukturen för kvalitetinfrastruktur.                 Genom att sammanföra deltagare från olika länder och institutioner fick man peer-to-peer-lärande och deltagarna kunde diskutera och utveckla en ökad kompetens och säkerhet i att bidra till att förbättra kvalitetsinfrastrukturen i deras egna länder.                Programmet har haft en bred institutionell inverkan genom en kombination av effektiva utbildningsmetoder, en kritisk massa i urval och deltagare och haft en kumulativ effekt på viktiga institutioner. Det finns tydliga bevis på många fall där kunskapen från programmet har tillämpats, såväl inom deltagarnas egna organisationer men också tillsammans med andra viktiga institutioner, genom arbetsgrupper och kommittéer där tidigare deltagare och organisationer är aktiva.      Ett exempel är en kommitté som inrättats av regeringen i Sri Lanka för att förhandla om frihandelsavtal med Kina, Indien, Singapore och andra. Flera medlemmar i dessa kommittéer är tidigare deltagare och utnyttjar den kunskap som vunnits i programmet för att säkerställa WTO-kompatibla avtal och se till att den lankesiska kvalitetinfrastrukturen motsvarar de krav som landet behöver anpassa sig till för att nyttja frihandelsavtalen.             De förändringsprojekt som var kopplade till reformer och institutionella förstärkningsprogram var mer framgångsrika De förändringsprojekt som var kopplade till reformer och institutionella förstärkningsprogram med politisk förankring, tid och resurser hade större framgång i att bidra till en varaktig och transformativ förändring. Där projekt inte var kopplade till bredare reformer var de ofta för ambitiösa för att kunna genomföras eller så snäva i omfattning att den institutionella effekt var försumbar. ITP programmens utbildningsmoduler prioriterades högt, men förändringsprojekten kunde ha givits än mer uppmärksamhet. Kvaliteten på ITPn upplevdes som hög och uppskattad av alla, men många av förändringsprojekten behövde mer stöd än vad som kunde ges under Sverigefasen och i den regionala fasen. Genom begränsade resurser prioriterades inte mentorskap och uppföljning i förändringsprojekten vilket leder till en ’missed opportunity’ för hållbar förändring i ett bredare hänseende. Privata sektorns roll kunde ha prioriterats mer för att bidra till de övergripande utvecklingsmålen Programmet speglade inte fullt ut den privata sektorns roll och programmet hade ett begränsat antal deltagare från den privata sektorn. Med tanke på att ett av programmets övergripande mål är att minska fattigdomen genom export och tillväxt, kunde den privata sektorns deltagande ha ökat fokus på efterfrågestyrda förbättringar av kvalitetsinfrastruktur samt tillväxt och jobbskapande. När den privata sektorn var involverad, som exempelvis i Zambia för logistikhantering, var resultaten mer lovande.                 Genom att inte prioritera involvering av privata sektorn missades en möjlighet för olika aktörer att få en närmare förståelsen för privata sektorns utmaningar inom kvalitetsinfrastruktur. På grund av fokus på den offentliga sektorn fanns det få förändringsprojekt, åtminstone bland de utvalda projekten, som var exportorienterade och därigenom kunde ha en bredare tillväxt- och sysselsättningseffekt.                      Resultatramverket för programmet var väl utvecklat men användes inte fullt ut. Programmet hade en väl utvecklad förändringsteori och resultatramverk med tydliga indikatorer på alla nivåer. Även om resultatramverket var ändamålsenligt användes det inte fullt ut i praktiken då inte tillräckligt med medel avsattes för uppföljning. Programmet har inte lett till egna program för utveckling av kvalitetsinfrastruktur Programmet lyckades med att skapa en stark kritisk massa med kumulativa effekter i kvalitetsinfrastrukturinstitutioner, vilka fått en stor del av sin personal utbildad genom denna metod (ITP). Speciellt medelinkomst och tillväxtekonomier borde ha en möjlighet att skapa en inhemsk kapacitet för att driva liknande program på nationell eller regional basis vilket inte har skett (detta ligger dock utanför ITP-programmets uppdrag men kunde ha varit en positiv bieffekt om det byggts in i programmet). Resultaten från denna utvärdering har sedan använts av SWEDAC för justeringar under de avslutande faserna av ITP-programmet. Resultatet från utvärderingar av programomgångar under hand tyder även på att informella nätverk har etablerats mellan deltagarna efter den schemalagda fasen i Sverige. 74 % av deltagarna anger att de vid uppföljningen har haft kontakt med deltagare från andra länder efter programfasen i Sverige om deras förändringsprojekt och hela 78 % har utbytt idéer eller erfarenheter om annat. Deltagarnas förändringsprojekt har generellt mycket hög relevans för TBT och det bedöms finnas goda möjligheter att projekten kommer att fortleva. Dock är vissa av förändringsprojekten av sådan natur att fortsatt implementering förutsätter komplicerade beslut, i vissa fall på politisk nivå. Implementering fullt ut kräver att stöd och engagemang som finns fortsatt hos överordnade och organisationerna i sig.                    Programmets huvudsyfte fokuserar på att bistå länderna I att inse behovet av förändring av de nuvarande systemen för att anpassa sig till de nya principerna och att ta initiativ till nödvändiga förändringsprojekt samt slutligen att ge stöd vid implementeringen av projekten.                  Flera av förändringsprojekten fokuserar på frågor som har direkt referens till det regionala samarbetet eftersom det är nödvändigt att anpassa de nationella systemen för att kunna delta I regional och internationellt samarbete avseende handel. Väl fungerande nationella kvalitetsinfrastrukturer är en förutsättning för att kunna harmonisera tekniska regler och procedurer för bedömning av överensstämmelse både regional och internationellt. Programmet syftar till att bidra till att beslut tas angående förändringar som är nödvändiga i länderna för att anpassa de nationella infrastrukturerna till internationella krav och best practices. Besluten skall vara baserade på krav som innefattas i WTO:s avtal, i detta fall främst TBT-avtalet. Det skall röra sig om beslut som baseras direkt på de skyldigheter som följer av ett WTO-medlemskap i enlighet med avtalen och beslut som baseras på best practices rörande kraven i avtalen.                   Direkta krav kan inkludera villkor för lagstiftningens innehåll baserat på avtalen, såsom uppfyllande av principer för icke-diskriminering, förutsägbarhet, frihandel, upprättandet av notifieringsprocedurer med mera.            Best practices som är internationellt gångbara kan t ex vara användandet av ackreditering för att etablera förtroende för procedurer för bedömning av överensstämmelse i länderna, effektivisering av de nationella standardiseringsorganisationernas verksamhet i enlighet med den Code of Good Practice som ingår i TBT-avtalet, etablering av ett väl fungerande metrologisystem och sist men inte minst implementering av Good Regulatory Practice vid beredning och antagande av tekniska föreskrifter. Dessa best practices kan vara baserade på internationella standarder och vägledningsdokument samt rekommendationer från internationella organisationer.                Innebörden av ordet ”nödvändig” är därför avgörande, dvs. frågan om hur och när länderna/institutionerna/individerna bestämmer vad som är nödvändigt. Ibland krävs utbildning och medvetandegörande på längre sikt för att beslutsfattarna skall förstå vilka förändringsbehoven är och ofta är de beslut som måste till för att uppfylla programmets mål politiskt motiverade och inte baserade på legitima syften, vetenskapliga bevis eller oberoende och styrkt information.                      Det regionala samarbetet är dock svagt speciellt avseende harmonisering av tekniska regler och procedurer för bedömning av överensstämmelse, pga. att den nationella kvalitetsinfrastrukturen i de flesta av de medverkande länderna inte uppfyller internationellt överenskomna principer och best practice I enlighet med skrivningarna I WTO-avtalen.          Det faktum att ett ständigt ökande antal personer från de inbjudna länderna har deltagit i programmet har medfört att det nu till viss del finns kunskaper avseende kvalitetsinfrastrukturutveckling ur ett helhetsperspektiv i länderna.                  Deltagarna tar med sig dessa kunskaper och erfarenheter vid institutionella/nationella/regionala diskussioner angående kvalitetsinfrastrukturutveckling inom ramen för deras yrkesliv. Deltagarna representerar olika institutioner relaterade till den nationella kvalitetinfrastrukturutvecklingen i länderna vilket också har medfört att kommunikationen mellan institutionerna på nationell nivå har underlättats och baseras på samma principer.                   Detta har även tydliggjorts under diskussioner med deltagarna och före detta deltagare. Det faktum att dessa deltagare har kunskaper om de nya principerna för kvalitetsinfrastrukturutveckling har medfört att dessa principer är en del i diskussionerna när förändringsbehov diskuteras.          Detsamma gäller också relationerna mellan institutioner i olika länder. Deltagarna i utbildningsprogrammet håller kontakten både under programmets gång men också efter att programmet avslutats. Detta görs t ex via Facebook, där programarrangören har bildat en grupp för alla deltagare i TBT-programmen, där deltagare ges möjlighet att få kontakt med en stor grupp av experter som de kan rådgöra med. Deltagarna använder sig också av andra sociala medier för sin kommunikation genom att de bildar egna grupper. Denna typ av kommunikation mellan deltagare har utvecklats kraftigt de senaste 3–5 åren.                 Sida delar programarrangörens åsikt att nationella aktörers roller och funktioner stärkts i förhållande till modern kvalitetsinfrastruktur och best practice till stor del genom deltagande i programmen.      

ITPn Quality Infrastructure Development in Support of World Trade – ITP 304 har genomförts sedan 2014 och förlängdes ytterligare under 2017 i enlighet avtalets förlängninsgoption. Huvudmålet för programmet är att ge förutsättningar för förändringar i deltagande organisationer att möta de internationella krav som ställs och att bidra till utveckling av nationella och regionala system för kvalitetsinfrastruktur. Programmet bidrar genom att utbilda relevanta deltagare från relevanta institutioner, med en förväntan om att institutionell förändring skall genomföras i enlighet med de metoder och förfaringssätt som ingår i programmet. I dagens världsekonomi är de krav som världsmarknaden ställer avgörande för konkurrenskraften vilket även gäller för de deltagande länderna. Det nya multilaterala handelssystemet med World Trade Organization (WTO) i spetsen, har infört nya rättsliga grundregler för internationell handel. WTO-avtalen, som förhandlats fram och undertecknats av en majoritet av världens handelsnationer och ratificerats av deras parlament, är centrala för de globala handelsreglerna. För närvarande har 164 nationer undertecknat avtalet. WTO:s avtal för ’Technichal Barriers to Trade’ (TBT-avtalet) främjar en ökad rörlighet av varor och ställer samtidigt krav på att varornas säkerhet och kvalitet styrks genom transparenta och tillförlitliga system. Genom att följa ett transparent och tillförlitligt system för bedömning av överensstämmelsen kan man undanröja tekniska handelshinder. De nya globala reglerna kräver att nationella myndigheter inför statliga tekniska regler avseende de olika produktområdena samt håller de nationella regeringarna ansvariga för tillsynen. WTO-avtalen utgör grundstenen för de förändringar som sker i världen idag avseende handelsprinciper och bedömning av överensstämmelse av varor. Avtalen och deras principer utgör också grunden för de ämnen som tas upp inom ramen för detta program. Denna ITP fokuserar på en kapacitetsbyggnad för deltagare från institutioner i samarbetsländer med en målsättning att förankra innehåll och kapacitetsutvecklingen genom organisatoriska förändringsprocesser på både individuell, organisatorisk och institutionell nivå i länderna. För detta krävs ett klart ägarskap och engagemang från deltagarnas organisationer för att förankra resultat och ta kunskapen vidare. Tonvikten i målen ligger på ”system och strukturer“. Orsaken till detta är att medlemmarna i WTO-avtalen har åtagit sig att anpassa sina länder till de principer som finns inbyggda i avtalen. Dessa principer har direkt och indirekt påverkan på hur de nationella systemen och strukturerna för nationell och internationell handel är organiserade och bedrivs i medlemsländerna. Programmet fokuserar på att bistå utvecklingsländerna i arbetet med att etablera nya system och strukturer eller att anpassa existerande system och strukturer till de internationella handelsprinciperna, eftersom de är skyldiga att göra detta.  En av de grundläggande förutsättningarna för att kunna delta på lika villkor i internationell handel är att ha infört sådana system, och på så sätt kunna utnyttja avtalens fördelar, dessa system ger tillförlitlighet till de nationell verksamhet och aktiviteter och utgör det företagsklimat inom vilket den nationella ekonomiska verksamheten skall fungera. Fungerande systemen och strukturer och deras tillförlitlighet är en viktig faktor när investerare bedömer investeringsklimatet i länder.