ITP 307 Jämställdhetsstatistik

7 maj 2024 hölls ett slutseminarium vid Sida i Rissne där slutrapporten diskuterades med SCB för att kunna utröna de fundamentala aspekterna av genomförandet, genomslagskraften och påverkan på genomförandepartners i länderna, och utmaningar och lärdomar. I några av de deltagande länderna har ITP:n bidragit till att uppnå effekter på institutionell nivå. Detta innebär i praktiken att nyckelaktörer i deltagarländerna har ökat sin användning eller produktion av jämställdhetsstatistik. Från deltagare inom främst statliga organisationer kommer rapporter om att ITP:n på institutionell nivå har bidragit till: 1) Ökad produktion av jämställdhetsstatistik, exempelvis genom integrering av jämställdhetsmoduler i registerdata och undersökningar 2) Utveckling av nationella uppföljnings och informationshanteringssystem för jämställdhetsstatistik 3) Att jämställdhetsstatistik framställs genom ökad samverkan i det statistiska systemet och tillgängliggörs för relevanta användare 4) Ökat användande av jämställdhetsstatistik som beslutsunderlag för nationella jämställdhetspolicys, program och reformer. Inom det civila samhället, det vill säga främst bland statistikanvändare, är direkta effekter på institutionell nivå mer utmanade att fånga. Dock har många organisationer integrerat jämställdhetsstatistik i sina nationella påverkansarbeten och ett par organisationer har även lyckats få genomslag i förslag till reformer, lagar och nationella program. En betydande andel av organisationerna har deltagit under flera programomgångar. Tack vare att SCB vid det här laget har kunnat följa vissa organisationers arbete under en längre tid och har tillgång till ackumulerade resultat går det att utläsa några gemensamma framgångsfaktorer i de fall där viktiga effekter på institutionell nivå har uppnåtts. Den första handlar om att kommer från organisationer som har mandat att äga och driva det nationella jämställdhetsarbetet eller är ålagda att producera jämställdhetsstatistik i det nationella statistiska systemet. Detta rör sig oftast om ländernas respektive jämställdhetsministerier och statistikmyndigheter, men även om andra statliga organisationer. Rekryteringen av deltagare från statliga organisationer har gett ITP:n en direkt ingång till de tjänstemän som arbetar med nationella riktlinjer och uppföljningssystem, samt har tillgång till beslutsfattare på nationell nivå. Detta har även varit av betydelse för organisationerna från det civila samhället, då de genom sitt deltagande har fått en direktkontakt med representanter från statliga organisationer. Den andra framgångsfaktorn är att ITP deltagarna har valt förändringsarbeten i enlighet med nationella prioriteringar, mål och viktiga händelser som exempelvis nationella val. I dessa fall bidrar programmet till det jämställdhetsarbete som redan pågår i landet. Den tredje framgångsfaktorn är förankring i organisationerna. De organisationer där ledningen har gett aktivt stöd till deltagarna kommer generellt längre i sitt arbete. Nätverk av ITP alumner och arbetsgrupper där förändringsinitiativet förankras och utvecklas, har också varit av avgörande betydelse för framgång. Från uppföljningarna går det att se ett visst mönster där den första programdeltagaren sätter i gång ett förändringsinitiativ i en viss del av organisationen. Detta skapar en medvetenhet bland ledning och kollegor om betydelsen av jämställdhetsstatistik, som nästa ITP deltagare kan bygga vidare på. Förändring kan därefter spridas i fler delar av organisationen. Det finns även exempel på organisationer där brist på stöd från ledningen har övervunnits av en stark kärna av ITPdeltagare (även alumner) som har arbetat tillsammans långsiktigt, även om det har varit i motvind. En fjärde framgångsfaktor är långsiktigt och strategiskt arbete där förändringsinitiativen integreras i styrdokument som strategier, policys, budget och verksamhetsplaner. ITP deltagarnas uppgift att integrera förändringsinitiativen i den reguljära verksamheten och söka finansiering har då blivit enklare. Även om det kan finnas en risk att policys och dylikt blir pappersprodukter utan effekt i det praktiska arbetet, är detta trots allt en förutsättning för att ta arbetet vidare.

Målet med insatsen är ökad jämställdhet i partnerländerna. Detta sker genom att jämställdhetsstatistik används i ökad grad för att genomföra nya lagar och reformer. Följande resultat eftersträvas i programmet: Outcome systemnivå Nyckelaktörer ökar användningen av jämställdhetsstatistik i sitt arbete, för att: Driva förändring på samhällsnivå. Driva påverkansarbete som riktar sig mot diskriminerande attityder och beteenden. Outcome organisationsnivå Ökad samverkan bland nyckelaktörer för nationellt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsstatistik framställs i högre utsträckning och av högre kvalitet. Statistiken tillgängliggörs i större utsträckning för användarna. Ökad organisatorisk kapacitet att analysera, använda och kommunicera behov av jämställdhetsstatistik. Statistik används i högre utsträckning i påverkans- och förändringsarbetet. Individnivå Att kunskaperna i att producera, analysera och kommunicera jämställdhetsstatistik sprids i de deltagande organisationerna. Ökad kommunikation av jämställdhetsstatistik med externa målgrupper. Sammanfattningsvis, programmets långsiktiga utvecklingsmål är att jämställdhetsstatistik ska användas för att nå en ökad jämställdhet i de deltagande länderna. På medellång sikt förväntas programmet ge effekter på institutionell nivå, genom att nyckelaktörer med mandat att påverka det nationella jämställdhetsarbetet ökar användningen av jämställdhetsstatistik i sitt arbete.