UNEP 2018--2022

Expected results

UNEP:s vision och uppdrag har omsatts i UNEP:s strategi (MTS) 20182021 som har en långsiktig och mer resultatfokuserad planeringsmetod anpassat till målsättningarna för Agenda 2030, och tar särskilt hänsyn till Agenda 2030:s universella och transformativa inriktning, där frågor som hälsa, utbildning och inte minst miljö inte längre behandlas i silo, utan är inbördes ihopkopplade. UNEP lyfter bland annat att över 86 delmål i Agenda 2030 relaterar till hållbar miljö vilket visar på dess integrerade karaktär. Vidare är UNEP:s strategiska fokus och prioriterade områden grundat på en läges- och situationsanalys. Regionalt sett finns skillnader i prioriteringsfrågor och trender, men UNEP har urskiljt sju övergripande, gemensamma prioriteringsområden som utgör de sju delprogrammen i strategin. Dessa delprogram är vidare indelade i resultatinriktningar, vart och ett med specifikt mätbara indikatorer, och är även direkt kopplade till specifika SDG-mål och undermål. För att uppnå visionen för 2030 samordnar och fokuserar UNEP sina åtgärder efter fem operationella huvudprinciper: - Universell tillämpning. UNEP fokuserar på att ha en global, sammanhängande ansats i sitt normativa arbete och ledarskap, och samtidigt vara flexibel i stödet på lokal och nationell nivå genom att belysa vikten av lokalt ägarskap med hänsyn till skillnader i nationell kapacitet och utvecklingsgrad, och respekt för nationella policyer och prioriteringar. - Resultatstyrning (RBM, Results-Based Management). UNEP fortsätter att stärka planerings- och implementeringsprocesser som grundats på resultatstyrt arbetssätt och strategiska partnerskap. Sida har tidigare stöttat UNEP specifikt med utbildning i och integrering av RBM. - Synergi genom strategiska partnerskap. Strategiska partnerskap för hållbar utveckling är ett grundläggande tillvägagångssätt för UNEP på alla nivåer: globalt, regionalt, nationellt och lokalt. - Fortsatt stärkt strategisk regional närvaro för att fortsatt driva UNEP:s arbete med regionala och globala policyer och överenskommelser, samt stötta regioner och länder i de olika miljöutmaningar anpassat efter deras varierande sårbarhet och miljöstyrningskapacitet. - Ökad integration av normativa ramverk. Med UNEP:s ansvar med miljökoordinering inom FN-systemet skall UNEP arbeta med andra enheter i systemet för att öka integreringen av miljörelaterade, normativa ramverk i respektive tematiska och funktionella områden. Delprogram:UNEP:s arbete under 20182021 syftar till att reducera miljömässiga risker och öka samhällens och miljöns resiliens som helhet, samtidigt som man skall ha beredskap att ta sig an nya miljöutmaningar. Målen i Sidas föreslagna avtal inkluderar sex av UNEP:s sju delprogram och följer däri UNEP:s mål uppsatta i deras strategi och arbetsprogram. Tidigare avtal innefattade stöd till fem av dessa sju delmål, men till den föreslagna insatsen har delmålet resiliens mot katastrofer och konflikter lagts till, både på grund av dess relevans utifrån strategin för hållbar miljö, klimat, hav och nyttjande av naturresurser, och med anledning av att vikten av att genom biståndet bidra till ökad resiliens betonas än mer idag. Sida bedömer det inte relevant med stöd till UNEP:s delprogram Miljögranskning då den är av en mer övergripande analysnivå och kan ses som del av kärnverksamheten som genomkorsar övriga delprogram, samt utan direkt koppling till fattigdomsminskning. De delprogram till vilka Sidas stöd fördelas är följande: KlimatförändringarInom området klimatförändringar skall UNEP:s arbete bidra till att länder allt mer övergår till låg-utsläpps ekonomisk utveckling och samtidigt ökar länders anpassning och motståndskraft mot klimatförändringar. UNEP:s arbete mot denna vision har tre resultatströmmar: Klimatanpassning och motståndskraft; åtgärder för ren energi; samt utsläppsminskning från avskogning och skogsutarmning. Mer konkret innebär arbetet inom detta område att UNEP i samarbete med partners stödjer utvecklingsländer som är särskilt sårbara för klimatförändringar med att utveckla mer långsiktiga, nationella anpassningsplaner med integrerade ekosystembaserade strategier, samt stöd till medlemsländer i utformning och genomförande av utvecklingsstrategier för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet. Förväntade resultat är:a) Länder utvecklar i allt högre grad sina nationella anpassningsplaner med integrerad ekosystembaserad anpassning;b) Länder antar och/eller genomför  i allt högre utsträckning utvecklingsstrategier för minskade utsläpp av växthusgaser och investeringar i ren energiteknik; c) Länder antar och genomför  i allt högre grad skogsvänliga strategier och åtgärder som ger kvantifierbara utsläppsminskningar såväl som sociala och miljömässiga fördelar. Resiliens mot katastrofer och konflikter. UNEP:s arbete med resiliens skall bidra till att länder alltmer ska förhindra och minska miljöpåverkan från katastrofer och konflikter och samtidigt bygga motståndskraft mot framtida kriser, och vilar till stor del på Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 - 2030. UNEP:s fokus i arbetet med ökad resiliens ligger på integrering av bästa praxis i centrala bestämmelser för policyer relaterade till prevention, respons och återhämtning. UNEP betonar bland annat att fokus på samarbete med regeringar och privatsektorn i detta arbete. Förväntade resultat är: a) Länder och internationella aktörer integrerar miljöåtgärder för riskreducering i grundläggande policyer och ramverk;b) Beredskapsplaner och krisåterställningsplaner integrerar miljöhänsyn för att öka återhämtningens hållbarhet;c) Krisdrabbade länder antar viktiga strategier för miljö- och naturresursstyrning och hållbara metoder för återhämtning och utveckling. Friska och produktiva ekosystemArbetet med ekosystem skall bidra till att en ökad andel havs-, sötvatten- och terrestra ekosystem förvaltas genom ett integrerat arbetssätt som gör det möjligt för dem att bevara och återställa biologisk mångfald, ekosystemens långsiktiga funktion och ekosystemens varor och ekosystemtjänster. Delprogrammet har särskilt stark koppling till Agenda 2030 och SDG:erna samt Konventionen om biologisk mångfald och Aichimålen. Insatsen kommer specifikt att fokusera på att en ökad andel marina ekosystem underställs integrerad ekosystembaserad förvaltning och en stärkt regional havsförvaltning. För att adressera bakomliggande orsaker till nedbrytning av ekosystem, samt arbetet med förbättrat skydd och restaurering av ekosystem fokuserar UNEP bland annat på att tillsammans med partners förse länder och regeringar med verktyg, bästa praxis och direkt support inom området ekosystem-styrning. Insatsen kommer även att fokusera på att främja en hållbar konsumtion och produktion och säkerhetsställa att marina ekosystemtjänster värderas och inkluderas i havsekonomin och havsplanering (blå ekonomi). Under detta delprogram har Sida specificerat två stöd riktad mot marina miljöer med utgångspunkt i att skydd av hav och marina resurser tillkommit i den nya miljö-, klimat- och havsstrategin. UNEP:s långtgående arbete inom skydd av kust- och havsmiljö förstärks i och med framtagandet av en ny marin strategi, varför Sida vill säkerställa tillgängliga finansiella resurser för UNEP:s fortsatta arbete inom god havsförvaltning. De två initiativen är Regionala havsprogrammet (Regional Seas Programme, RSP) och Regional Ocean Governance, samt Blue Economy initiative, en ekosystembaserad strategi för marin ekonomi, som tar hänsyn till omfattningen av ekonomiska sektorer och policyer som båda behöver balanseras för att säkerställa en hållbar användning av marina resurser. Dessa initiativ ligger även väl i linje med de prioriteringar och kärnområden som Miljö- och energidepartementet ser som relevant att fokusera på. Sida delar bedömningen att UNEP:s interna koordinering och organisatoriska samarbete på havsmiljöområdet behöver stärkas. Förväntade resultat är:a) Hälsostatus och produktivitet hos marina, sötvatten- och markbaserade ekosystem är institutionaliserade inom utbildning, övervakning och sektors- och gränsöverskridande samarbetsramar på nationell och internationell nivå;b) Beslutsfattare inom den offentliga och privata sektorn testar att ekosystemens hälsostatus och produktivitet ingår i det ekonomiska beslutsfattandet. Miljöstyrning. UNEP:s övergripande målsättning inom området miljöstyrning är en sammanhållen politik och starka rättsliga och institutionella system för att uppnå miljömålen inom ramen för hållbar utveckling. Insatsen kommer specifikt inom detta område att fokusera på en stärkt och tydliggjord koppling mellan fattigdom och miljö; stärkt främjande, skydd och respekt för miljömässiga rättigheterna; förbättrat skydd för miljöförsvarare/miljöaktivister; samt ett hållbart FN (internt miljöarbete). Under detta delprogram har Sida specificerat stöd till Poverty-Environmental Action for Sustainable Development Goals, PEAS, som bygger på samarbetsprogrammet Poverty-Environment Initiative (PEI) mellan UNEP och UNDP. PEI, etablerat 2005, arbetar bland annat med integrering av fattigdoms- och miljöperspektiv i nationella utvecklingsplaner, ursprungligen till stöd för att uppnå milleniemålen och nu, i fortsättningen PEAS, som en modell för att bidra till genomförandet av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Ett starkt fattigdomsperspektiv är ledande för Sida och svensk biståndspolitik, varför Sida vill säkra en fortsättning på den starka grund som PEI utgör. Ytterligare stöd har märkts för arbete med att främja, skydda, respektera miljörättigheter samt brott mot relaterade miljörättsliga frågor, samt initiativ relaterat till policyn Promoting greater protection for environmental defenders. Sida har noterat en ökning av hot och våld mot miljöaktivister på global nivå, och ser att UNEP har en unik position att arbeta för ökad uppmärksamhet och skydd av miljöförsvarare, då de arbetar normativt med regeringar. Ett fjärde stöd under miljöstyrning, är till Sustainable UN och andra miljöinsatser inom och mellan FN-organ, som exempelvis Environmental Management Group (EMG) för fortsatt arbete med att öka FN:s interna miljöarbete. Förväntade resultat är: a) att miljömålen inom ramen för hållbar utveckling uppnås genom samordnade insatser av det internationella samfundet på globala, regionala och subregionala nivåer; b) att institutionell kapacitet och policy och/eller rättsliga ramar förbättras för att uppnå internationellt överenskomna miljömål, bland annat Agenda 2030 för en hållbar utveckling och SDG:erna. Kemikalier, avfall och luftkvalitetInom området kemikalier, avfall och luftkvalitet skall UNEP:s arbete bidra till en sund förvaltning av kemikalier och avfall och förbättrad luftkvalitet som bidrar till en hälsosammare miljö och bättre hälsa för alla. Inom detta område pekar UNEP på vikten av användande av teknologi i arbetet med förbättrad förvaltning av avfall och kemikalier för en mer hållbar stadsutveckling. Insatsen kommer specifikt inom detta område att fokusera på förbättrad kemikalie- och avfallshantering inklusive stärkta relevanta konventioner och avtal; minskad mängd och nivåer av farliga kemikalier i produkter; förbättrad hantering av avfall från elektriska och elektroniska produkter (e-avfall); minskade luftföroreningar och minskade havsföroreningar genom en "källa-till-hav"-ansats.  Under detta delmål fördelas stödet till fem prioriterade frågor: kemikalier och avfall inklusive konventioner och avtal; kemikalier i produktprogram (Chemicals in Products Program, CiP); elektroniskt avfall/e-waste; luftföroreningar; samt marin förorening. Arbete med kemikalier, luftföroreningar och elektroniskt avfall är viktiga frågor som kan kopplas direkt till hälsotillståndet hos människor och med särskild relevans till fattiga människor som i allt större grad lever i riskområden, ofta innehar de smutsigaste arbetena, och med begränsad tillgång till resurser eller vård vid behov. Samtidigt ökar luftföroreningar, särskilt i urbana miljöer, och elektroniskt avfall noteras som ett allt större globalt miljöproblem. Sidas stöd grundar sig på att UNEP är en unik aktör med väl dokumenterade resultat från exempelvis kemikaliearbetet som har gett direkta resultat genom implementering av globala kemikalieavtal och konventioner. Få aktörer innehar en position som UNEP med samma genomslagskraft för att arbeta med konventioner och avtal på global nivå där särskilt regeringar och näringsverksamhet/privatsektorn behöver samarbeta. Sverige har på internationell nivå varit ledande i arbetet med att skydda miljö och människors hälsa från farliga ämnen, inte minst inom EU-samarbetet, och just frågan om en säker kemikaliehantering och reglering är därmed en viktig fråga att fortsätta driva. Sida har, som nämnts i inledningen, även kemikalierelaterade programstöd med UNEP i UNEP Program om Kemikalier och Avfall samt SAICM. Genom specifikt stöd under delprogrammet som handlar om kemikalier, vill Sida säkerställa att det övergripande kemikaliearbetet inom UNEP förblir starkt, för att även ytterligare stärka mer specifika, nära relaterade program. UNEP släppte en rapport 2009 om elektroniskt avfall, som ofta innehåller ett flertal miljöfarliga och hälsovådliga ämnen. Elektroniskt avfall har senaste åren ökat snabbt i både mängd och spridningsradie, mycket i likhet med hur kemikalier riskerar både människors hälsa och miljö. Sidas specifika stöd till arbetet med reglering av elektroniskt avfall kan därför ses som relaterat till kemikaliereglering. Förväntade resultat är:a) Vetenskapligt baserade metoder som stöder övergången till en hållbar utveckling genom flera vägar, inklusive inkluderande grön ekonomi och hållbar handel, och antagandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster på alla nivåer;b) Offentliga, privata och finansiella sektorer antar och implementerar alltmer hållbara förvaltningsramar och praxis;c) Offentliga och privata sektorer är alltmer medvetna om och stöder antagandet av hållbar livsstil och hållbara konsumtionsmönster. Resurseffektivitet. UNEP:s arbete med resurseffektivitet skall bidra till att länder övergår till en hållbar utveckling, inklusive inkluderande grön ekonomi och handel, och anammandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster där kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ohållbar resursanvändning och miljöpåverkan brutits, samtidigt som människors välbefinnande förbättras. Under detta delprogram har Sida specificerat stöd till UNEP:s arbete med 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production Patterns (10YFP). Arbetet med att uppnå hållbar konsumtion och produktion är en uppgift som kräver ett globalt skifte, som ställer krav och åtagande från flera olika aktörer på global skala. 10YFP genererar kollektiv påverkan genom program och partnerskap mellan aktörer, och stödet ämnar säkerställa UNEP:s medverkan i detta ramverk. Förväntade resultat är:a) Vetenskapligt baserade metoder som stöder övergången till en hållbar utveckling genom flera vägar, inklusive inkluderande grön ekonomi och hållbar handel, och antagandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster på alla nivåer;b) Offentliga, privata och finansiella sektorer antar och implementerar alltmer hållbara förvaltningsramar och tillvägagångssätt. Utöver stödet som utgår inom de ovan nämnda delprogrammen så har Sida även avsatt specifika medel för att UNEP ska genomföra en studie som utreder hur integreringen av fattigdomsperspektivet har gått genomslag i form av uppnådda resultat i UNEP:s verksamhet och insatser.