SAMMANFATTANDE BESLUTSSKÄL
Naturskyddsföreningen har inkommit med en ansökan om rambidrag 2017-2020 om sammanlagt 275,7 MSEK där den totala budgeten uppgår till 304 MSEK. De sökta beloppen är relativt jämnt fördelade mellan åren – 66,1 MSEK (2017); 68,6 MSEK (2018); 70,8 MSEK (2019) och 70,2 MSEK (2020). Vid en jämförelse av det sökta beloppet för 2017 och innevarande års (2016) anslag på 60,4 MSEK motsvarar det sökta beloppet en ökning på ca 9 %. Naturskyddsföreningen motiverar ökningen med hänvisning till ett allvarligare världsläge vad gäller planetens tillstånd, en ökad utsatthet för civilsamhället i allmänhet och för miljöaktivister i synnerhet. Mera specifikt består ökningen främst i att man fr.o.m. 2017 vill genomföra ett nytt initiativ i form av ”Global Advocacy Projects” och bedriva kapacitetsutveckling i större omfattning, samt utöka verksamheten kring hållbar konsumtion. Insatsen övergripande syfte är "En stark global miljörörelse med verktyg att bidra till konkreta förändringar för en hållbar utveckling".
Sida beslutar att bevilja Naturskyddsföreningen hela det ansökta beloppet, d.v.s. 275 700 000 SEK.
Beslutsskälen för detta är följande:
•Sida bedömer att Naturskyddsföreningen är en viktig aktör inom miljörörelsen genom sitt globala nätverk av miljöorganisationer samt sin plattform i ett starkt svenskt civilsamhälle.
•Verksamheten bedöms vara relevant under strategin Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 (CSO-strategin) som beslutades av regeringen 2 juni 2016. Verksamheten bidrar till strategins båda övergripande målområden, d.v.s. 1) Stärkt kapacitet hos det civila samhället i utvecklingsländer och 2) Främjande av ett gynnsamt samhällsklimat för civilsamhället i utvecklingsländer. Sida bedömer att Naturskyddföreningens föreslagna verksamhet i stor utsträckning fångar upp de nya styrsignalerna i strategin bl.a. genom ett ökat fokus på målområde 2 och på globalt påverkansarbete genom programmet ”Global Advocacy Projects”.
•Naturskyddsföreningen har presenterat en väl genomarbetad budget som tydligt reflekterar den verksamhet de vill genomföra tillsammans med sina samarbetsorganisationer. Sida bedömer att verksamheten inom de fyra definierade budgetkategorierna (Verksamhetskostnader hos lokal samarbetsorganisation, Kostnader som redovisas hos Naturskyddsföreningen men som direkt stödjer den implementerande samarbetsorganisationen, Verksamhetskostnader hos Naturskyddsföreningen samt Administrationskostnader) är relevanta och att kostnaderna är rimliga med tanke på den verksamhet de avser att stödja.
•Sidas erfarenhet av Naturskyddsföreningens verksamhet är överlag god. De senaste åren har organisationen rapporterat många relevanta resultat. Sida bedömer att Naturskyddsföreningen genom landfokusering har skapat förutsättningar för en effektivisering av verksamheten och att de även stärkt det kapacitetsstärkande arbetet med sina samarbetsparter. De förändringar som föreslås är en logisk utveckling av pågående verksamhet och de nya initiativen bedöms genomgående stärka verksamheten inom alla programmets delområden.
ANSÖKANDE ORGANISATION
Naturskyddsföreningen är en väl etablerad förening i Sverige och har i mer än 20 år bedrivit samarbetsprojekt internationellt. Organisationen utgörs av en stark och bred folkrörelse med 224 000 medlemmar över hela landet där verksamheten är uppdelad i 10 regionala kretsar.
Enligt Naturskyddsföreningen är ökad kunskap om miljöförstöring, miljörättvisa, demokrati och mänskliga rättigheter en förutsättning för människors engagemang och kapacitet att påverka samhällsutvecklingen. Det globala arbetet grundar sig i en övertygelse att förändring drivs av engagemang, kunskap och envishet och att människor måste organisera sig för att tillsammans skapa nödvändig förändringskraft. Ett aktivt civilsamhälle är därför en central byggsten i en fungerande demokrati. Påverkansarbetet är en särskilt viktig strategi för att förändra innehåll eller tillämpning av lagstiftning, internationella konventioner och/eller regelverk för att uppnå den förändring som krävs för en miljömässigt hållbar utveckling.
Naturskyddsföreningen har sedan 2005 haft avtal med Sida som ramorganisation och fick förnyad ramstatus 2014 efter en utförlig granskning av föreningens interna styrning och kontroll, förmåga att uppnå resultat, kapacitet att anpassa och förnya sig samt kapacitet och kompetens i policy- och metodarbete. Dess globala program är huvudsakligen finansierat av Sida. Förutom bidrag från CSO-anslaget erhåller Naturskyddsföreningen också medel från ytterligare ett Sida-anslag, Info-Kom-anslaget. I Naturskyddsföreningens Årsredovisning för 2015 framgår att 32 % av Naturskyddsföreningens totala årsomslutning på 212 MSEK utgörs av Sida-medel, inklusive ett bidrag på ca 3 MSEK för information i Sverige. Partnersamarbetena bedrivs från huvudkontoret i Stockholm då Naturskyddsföreningen inte har några fältkontor.
Sida har goda erfarenheter av att samarbeta med Naturskyddsföreningen och organisationens resultatuppfyllelse är väldokumenterad.
ANSÖKAN
Programmet bygger på Naturskyddsföreningens strategi för det globala arbetet 2016-2020, ”Globalkompassen 2.0”, som antogs av dess styrelse den 5 mars 2016. Till stor del är ramansökan för 2017-2020 en fortsättning och vidareutveckling av det ramprogram som genomförs under pågående ramavtal 2016 och följer logiskt på tidigare verksamhet.
Naturskyddsföreningen har under senare år genomfört ett omfattande arbete för att fokusera verksamheten såväl geografiskt som i antalet samarbetsorganisationer. Det har skett en reducering av antal länder från 20 (under perioden 2009-2011) till 10 länder inför kommande verksamhetsperiod. Man planerar bedriva verksamheten i fyra regioner: Afrika (Sydafrika, Kenya, Uganda och Etiopien), Latinamerika (Brasilien) och Asien (Filippinerna, Indien, Indonesien och Kina) samt Östeuropa (Ukraina). Det globala programmet består av de sex tematiska delprogrammen Hållbar Konsumtion, Jordbruk och livsmedelstrygghet, Klimat, Marina Ekosystem och fiske, Miljögifter, Tropisk Skog, samt ett programöverskridande arbete för kapacitetsutveckling. Verksamheten ska genomföras av totalt 50 organisationer, varav 7 ännu inte specificerats men kommer att göras så vartefter vid de årliga uppdateringarna av samarbetsorganisationer i början av året. Majoriteten av samarbetsorganisationerna (74 %) är medlemsbaserade organisationer, 6 är globala nätverk, 3 är regionala nätverk, och övriga är expertorganisationer som ofta står nära akademin. I Naturskyddsföreningens bilagda budget framgår att projektstöd ges till 24 organisationer, kärnstöd ges till 13 organisationer och samfinansierat projektstöd (basket-funding) ges till 6 organisationer.
Nyheter i ansökan är att delområdet Hållbar konsumtion har utvidgats till ett eget delprogram och att kapacitetsutveckling ska ske i ett programövergripande målstyrt delprogram från och med 2017. Konsumentkampanjen Green Action Week utvecklas vidare inom delprogrammet Hållbar konsumtion. Föreningen har också utvecklat ett nytt innovativt arbetssätt som återfinns inom alla delprogrammen – ”Global Advocacy Projects”, GAP – för stärkt påverkansarbete. Som respons på det krympande utrymmet för civilsamhället att verka vill man också inrätta en särskild budgetpost kallad ”Aktivitetsfond Civic Space” fr.o.m. 2018, en innovativ ansats med syfte att snabbt kunna ge stöd till samarbetsorganisationer vars medlemmar eller personal är hotade eller skadade i sin roll som miljöaktivister.
Inför ansökan 2017-2020 har Naturskyddsföreningen gjort en översyn av den globala verksamhetens inriktning kopplat till Agenda 2030. En rapport har tagits fram där samtliga mål och delmål har genomlysts och i bilaga till ansökan presenteras en kartläggning av Naturskyddsföreningens och samarbetsorganisationernas verksamhet utifrån de övergripande målen och delmålen.
För att nå målen inom det globala programmet tillämpas tre övergripande strategier/arbetsformer: organisationsstöd, påverkansarbete och kapacitetsutveckling. I sin ansökan lyfter Naturskyddsföreningen fram mångfald, att man ska arbeta med olika typer av organisationer – medlemsorganisationer, nätverk och expertorganisationer. De vill också stödja innovativa allianser och koalitioner inom civilsamhället och arbeta med andra aktörer som verkar för en hållbar utveckling, exempelvis akademiska institutioner, myndigheter och företag. Vid årsgenomgången mellan Sida och Naturskyddsföreningen i juni 2016 meddelade Naturskyddsföreningen som en nyhet att deras riksstämma vill att föreningen ska satsa mer strategiskt för att möjliggöra folkrörelsens delaktighet i globala frågor. Detta innebär att man bättre vill ta tillvara den mångfald och kompetens som finns inom miljörörelsen i Sverige med tanke på det globala arbetet.
FÖRVÄNTADE RESULTAT
All verksamhet inom de sex delprogrammen ska bidra till Naturskyddsföreningens övergripande programmål - En stark global miljörörelse med verktyg att bidra till konkreta förändringar för en hållbar utveckling. För varje delprogram finns särskilda mål uttalade som är specifika för varje delprogram. Här följer en sammanfattning av resultatfokus och övergripande mål inom de olika delprogrammen:
Hållbar konsumtion:
•Arbetet fokuserar på att stärka miljö- och konsumentorganisationers kapacitet att informera och mobilisera konsumenter att påverka marknaden och driva på politiska beslut. Delprogrammets mål är att människor som lever i fattigdom har ökad tillgång till varor och tjänster som bidrar till minskad fattigdom och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. De är aktiva aktörer i en förändringsprocess för att utveckla hållbara konsumtions- och produktionsmönster och de efterfrågar tillgängliga, prisvärda, hållbara och resurseffektiva produkter och tjänster. Ett ökat antal medel- och höginkomsttagare använder sin konsumentmakt och väljer och efterfrågar hållbara varor och tjänster som ökar tillgången och prisvärdheten på dessa.
•Verksamheten kommer att genomföras i Ukraina, Indien, Filippinerna och Brasilien. Samarbetsorganisationerna i respektive land väljer tematiska områden utifrån lokal kontext.
Jordbruk och livsmedelstrygghet:
•Delprogrammets övergripande mål är en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel där alla har tillgång till tillräckligt med näringsriktig mat. Delprogrammet fokuserar särskilt på att småbrukare ska få bättre levnadsförhållanden och försörjningsmöjligheter.
•Verksamheten kommer att genomföras i Etiopien, Kenya, Uganda, Filippinerna och Brasilien med målen att 1) småbrukares produktion av näringsriktig ekologisk mat ökar genom en diversifierad produktion som är resilient mot klimatförändringarna och 2) att småbrukarna (småskaliga ekologiska jordbruk) och deras organisationer får tillgång till marknad och möjlighet att sälja sina ekologiska produkter av god kvalitet samt till bra priser.
Klimat:
•Delprogrammets övergripande mål är starka civilsamhällesorganisationer, nätverk och lokalsamhällen har påverkat relevanta beslutsfattare på nationell, regional och global nivå i syfte att säkerställa en övergång till en hållbar energiförsörjning baserad på uppfyllda åtaganden och principer enligt FN:s klimatkonvention.
•För att bidra till det övergripande målet kommer delprogrammet att fokusera på två prioriterade områden 1) hållbar energiförsörjning 2) en ambitiös nationell och global klimatpolitik för en hållbar omställning. Verksamheten kommer att genomföras i Brasilien, Sydafrika, Indien, Uganda, Ukraina, samt på global nivå via nätverksorganisationer.
Miljögifter:
•Delprogrammets mål inför 2020 är att individer och samhällen som drabbas av farliga kemikalier, eller CSO:er som representerar drabbades intressen, har stärkt sin kapacitet att utkräva rätten till en hälsosam miljö, samt har påverkat beslutsfattare att förbjuda eller reglera användningen av de farliga kemikalierna, samt bidragit till efterlevnaden av sådana restriktioner.
•Delprogrammet kommer att arbeta inom två områden för att uppnå målet 1) samhällen påverkade av farliga kemikalier och 2) hållbar kemikaliehantering. Det första innefattar kapacitetsutveckling och juridiskt stöd till drabbade individer och samhällen; det senare policyarbete och arbete som underlättar att lagar följs, på alla nivåer, från lokalt till globalt. Verksamheten kommer att genomföras i Indien, Kina, Sydafrika, Ukraina och Uganda.
Tropisk skog:
•Naturskyddsföreningen vill att bevarande av naturskogar och dess resurser sker genom utvecklandet av rättighetsbaserade, hållbara metoder för skötsel och förvaltning och därmed bidrar till en måluppfyllelse om minst halverad avskogning till 2020.
•Delprogrammet kommer att prioritera följande två områden; 1) Rättighetsbaserad och lokal förvaltning för bevarande av naturskogar samt 2) Uppföljning av hur EU:s lagar och policys gällande en hållbar skogsförvaltning i tropikerna implementeras. Naturskyddsföreningen avser samarbeta med organisationer i Kenya, Etiopien, Indien, Filippinerna och Indonesien samt med de globala nätverken Asia Indigenous Peoples Pact och Friends of the Earth International samt World Rainforest Movement.
Tropiska marina ekosystem och fiske:
•Delprogrammets mål är en hållbar utveckling av det marina och kustnära social-ekologiska systemet.
•Två områden kommer att ges särskild prioritet; 1) social och ekologisk resiliens i kustsamhällen samt 2) implementering av lagar och policyer relevanta för en europeisk och internationell fiskepolitik som främjar ett hållbart småskaligt fiske. Delprogrammet kommer fortsatt att samarbeta med organisationer i Kenya, Sydafrika, Brasilien, Bryssel/Västafrika, Indonesien och Filippinerna.
TIDIGARE RESULTATUPPFYLLELSE
Eftersom Naturskyddsföreningen har arbetat med de olika tematiska delområdena under en längre tid, finns gott om underlag för Sida att bedöma tidigare måluppfyllelse och därigenom också sannolikheten att resultat kommer att uppfyllas under 2017-2020.
Exempel på några utvalda resultat återfinns i den av Naturskyddsföreningen genomförda halvtidsöversynen under 2015 av de tidigare 5 globala delprogrammen. Under samarbetsperioden 2013-2015 har en rad genomslag gjorts på både global, nationell samt lokal nivå, vilket inneburit konkreta förbättringar av ekosystem, naturresurser och människors fortsatta tillgång till dem. Översynen visar på att arbetet för att bidra till demokratiska och effektiva miljöorganisationer lett till att ett flertal av samarbetsorganisationerna nu har starkare system för intern styrning och kontroll. Detta har i sin tur lett till att de är mindre sårbara för attacker från regeringar och andra fientligt inställda till civila samhällets organisationer. Samtidigt har dock utrymmet för miljöorganisationer att verka begränsats i många länder. Här följer några konkreta exempel på uppnådda resultat inom tre av de fem delprogrammen, främst baserat på information i den genomförda halvtidsöversynen 2015.
Inom delprogrammet JORDBRUK har samarbetsorganisationer i Etiopien och Uganda arbetat långsiktigt med miljöfrågor för en hållbar utveckling - utifrån ett fattigdomsperspektiv med människan i centrum. Verksamheten har genomgående riktat sig till relevanta målgrupper, d.v.s. utsatta och diskriminerade grupper som lever i fattigdom. Vid en uppföljningsresa inför föregående avtalsperiod (Dox 2012-003179) kunde Sida konstatera att de besökta samarbetsorganisationerna bedömdes ligga i framkant inom ekologisk odling och har kunnat spela en viktig roll i arbetet för livsmedelstrygghet med sina stora nätverk. Sida bedömde att samverkan mellan organisationerna - inom och mellan länderna – var en framgångsfaktor i verksamheten. Samtidigt bedömde Sida att Naturskyddsföreningen behöver tydliggöra sin roll och vilka kompetenser och insatser som behövs för att vidareutveckla marknadsdelen inom delprogrammet.
Inom delprogrammet MILJÖGIFTER har samarbete med organisationer genomförts som verkar för att öka kunskapen hos människor om riskerna med och effekterna av skadliga kemikalier på hälsa och miljö. Ökad organisering har skett i bland annat Uganda och Sydafrika kring områden som prospekterats för gruvdrift eller i områden som redan utsätts för omfattande luft- och vattenföroreningar. I Filippinerna har organisationen Ban Toxics arbetat i gruvsamhällen och har utöver gruvarbetare, även utbildat skolelever om faror med kvicksilver. Via barnen har kunskap spridits till föräldrar om vad exponering av kvicksilver kan leda till. Under 2015 deltog 7 000 skolelever i storytelling på temat. I Uganda har organisationen NAPE utbildat grupper i lokalsamhällen att göra miljökonsekvensbedömningar.
Inom delprogrammet SKOG har samarbetsorganisationer arbetat med att öka kunskapen hos olika målgrupper om urfolks nyttjande av skogens resurser. Två samarbetsorganisationer har bedrivit arbete med att kartlägga mark som nyttjats av lokalsamhällen och som de därmed har rätt att förvalta, för att sedan kunna lämna in kartläggningen till myndigheterna och därmed få lokalbefolkningens rätt till mark officiellt erkänd.
I det globala påverkansarbetet har två internationella nätverk gjort en stor insats för att stärka nationella representanter i arbetet med Minamatakonventionen, samt har i förhandlingarna levererat policypositioner som speglar civilsamhällets behov och krav i låg- och medelinkomstländer. Detta avspeglas nu i konventionstexten.
DIALOGMÅL UNDER INNEVARANDE ÅR 2016
•Förbättrad makt- och intressent/aktörsanalys och tillämpning av konfliktkänslighetsperspektivet i den globala programverksamheten.
•En mer utvecklad och tydlig strategi för Naturskyddsföreningens roll i det globala arbetet kring de nya hållbarhetsmålen.
•Naturskyddsföreningen har stärkt kapacitet och bättre förutsättningar att stödja små och svaga parter.
•Naturskyddsföreningen har stärkt uppföljningsbarheten i sin resultatmodell.
•Naturskyddsföreningen har utvecklat och stärkt det rättighetsbaserade arbetet, särskilt gällande deltagande.
•Naturskyddsföreningen har ökat sin analys av både sin egen och sina partners kostnadseffektivitet.
Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen av ansökan för 2017-2020.
GRUND FÖR SIDA:s BEDÖMNING
Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, t.ex. Sidas beredningsunderlag för ramansökan 2016, Ramkriteriebedömning genomförd av SlPU 2013, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal samt sammanfattande resultatuppdateringar, en rad genomförda stickprovsgranskningar inom olika områden såsom av projektdokument, avtals-efterlevnad i ramprogrammet, samt Naturskyddsföreningens och samarbetsparters integrering av konfliktkänslighet. Vidare grundas bedömningen på reserapporter från uppföljningsresor, utvärderingar och Naturskyddsföreningens policyer och globala strategi. I samband med beredningen har Sida också konsulterat Sidas Helpdesk för Miljö och Klimat, handläggare på Sidas upphandlingsenhet, samt Sidas Helpdesk för Konfliktkänslighet. Obligatoriskt samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Avdelningen för juridik och upphandling (JUR).