Studie SIWI/SLSD

Denna insats är ett projekt i form av en studie som gjordes under 2017 i samarbete med SIWI (Stockholm International Water Institute) inom ramen för SLSD (Swedish Leadership for Sustainable Development) för att hitta gemensamt verktyg/standard för hållbar vattenresurshantering i småskalig livsmedelsproduktion. Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett Stockholmsbaserat policyinstitut som verkar för ökad forskning och medvetenhet om globala vattenfrågor. Institutet syftar till att överbrygga vetenskap, politik och praktik, och för att hitta och föra fram hållbara och praktiska lösningar för användning och förvaltning av världens vattenresurser. Swedish Leadership for Sustainable Development (SLSD) är ett nätverk som består av ett tjugotal ledande företag och tre expertorganisationer med svensk koppling. Nätverket, som samordnas av Sida, har blivit ett forum för värdefullt lärande och en plattform för nya partnerskap, konkreta projekt och samverkansmodeller för minskad fattigdom och hållbar utveckling. Några av företagen i SLSD nätverket, som är verksamma i livsmedelsbranschen, var intresserade av att förbättra vattenresurshanteringen i sina produktionsled, men det finns många olika verktyg/standarder för hållbar vattenresurshantering i jordbruk på marknaden. Inför studien gjorde SIWI tillsammans med företagen en kartläggning av dessa och slutligen valdes 2 verktyg/standarder ut som de företag som deltog i studien valde att testa hos sina småskaliga underleverantörer i olika fältstudier/piloter för att se om de är applicerbara på småskalig odling. Projektet bestod av totalt 5 piloter/fältstudier och de verktyg/standarder för hållbar vattenresurshantering som valdes ut att testas i piloterna var Global G.A.P. och SAI Farm Sustainablility Assessment Tool. De företag inom SLSD nätverket vars underleverantörer deltog i studien var: Axfood (Avocado, Sydafrika), Santa Maria (Svartpeppar,Indien), ICA (Sparris, Peru), Hermansson & Co (Druvor, Portugal). We Effect deltog i piloten som vände sig till de marginaliserade jordbrukarna (Ris, Kambodja). Sida bidrog med ungefär hälften av medlen för projektet och företagen tillsammans stod för den andra hälften. Sidas del av finansieringen gick till den övergripande administrationen av projektet samt till piloten som vände sig till småskaliga jordbrukare i Kambodja. Företagen finansierade varsin pilot. Projektets övergripande mål var att bidra till förbättrade jordbruksmetoder som är miljömässigt- ekonomiskt-och socialt hållbara enligt följande kriterierför: Miljömässigt hållbar - genom förbättrade jordbruksmetoder för hållbar vattenresurshantering blir jordbrukarna mer resilienta mot klimatförändringar och vattenbrist och säkrar en långsiktig tillgång till det ekosystem deras verksamhet är så beroende av. Ekonomiskt hållbar - jordbrukarna kan möta kundernas krav på hållbara produkter. Socialt hållbar - förbättrade jordbruksmetoder väntas öka kvalitén på grödorna och avkastningen från skördarna vilket kan leda till en förbättrad ekonomisk situation och levnadsstandard för jordbrukarna och deras familjer. De förväntade resultatmålen för projektet var bland annat: De jordbrukare som deltar i studien förbättrar sin vattenresurshantering i jordbruket, vilket på sikt leder till en förbättrad ekonomi och ökad resiliens mot klimatförändringar. Jordbrukarna inser fördelarna med att införa en mer hållbar vattenresurshantering i jordbruket och påverkar andra livsmedelsproducenter att göra likadant. Företagen som deltar i studien bidrar till en förbättrad vattenresurshantering i produktionsleden genom användandet av de testade verktygen eller liknande åtgärder och får en ökad förståelse för de utmaningar som finns hos deras underleverantörer och samarbetar med dessa för att minska risker och stärka resiliensen hos dem mot klimatförändringar och vattenbrist. Följande resultat har uppnåtts i projektet: Genom använding av verktygen har bedömningar gjorts av jordbrukarnas arbetsmetoder när det gäller vattenresurshanteringen och förslag till förbättringsåtgärder har framlagts. Verktygen testades hos de i studien medverkande företagens leverantörer, men även på småskaliga jordbrukare i Kambobja vars kapacitet har stärkts och deras kommunikation med relevanta aktörer har förbättrats som ett resultat av studien.  Rapporter innehållande grundläggande bedömningar om varje pilotland och område, har tagits fram från piloterna i syfte att stärka kapacitet och förbättra kommunikation. Filmer har gjorts från varje pilot som kommer att läggas ut på SIWIs hemsida i lärandesyfte. En workshop har hållits för att utbyta erfarenheter mellan företagen och deras partners/leverantörer och för att förbättra kommunikationen kring dessa frågor. Ett slutseminarium har hållits för att presentera och diskutera resultat och rekommendationer från piloterna. Bland de deltagande på seminariet fanns de företag som varit involverade i piloterna, Sida, WE-effect samt andra inbjudna relevanta aktörer. Erfarenheter och lärdomar från piloterna, samt rekommendationer för verktygen kommer också att delas med ägarna till Global G.A.P.och SAI plattform i ett förbättringssyfte. Inom projektet har man utvärderat möjligheterna till att skala upp antal piloter och antal regioner vilket skulle kunna möjliggöras genom ett uppföljande projekt till detta som kommer att diskuteras med Sida under hösten 2018. Piloten som gjordes i samarbete med We effect i Kambodja är den pilot där Global G.A.P. har haft störst potential till förbättringar och som exempel kan nämnas: En jordbrukare har planterat mangoträd runt vattendammen som en slags teknik för hållbar vattenresurshantering efter att Global G.A.P.s revisor introducerat denna teknik. En annan jordbrukare sår nu gräs som en buffert zon för att förhindra uttorkning från farm till vattenresurs. Jordbrukarna har kompost på gården som tas med på fältet när de börjar förbereda jorden istället för att ha den kvar i flera månader innan odlingssäsongen vilket resulterar i läckage Jordbrukarna har börjat separera förvaringen av bekämpningsmedel och grödor (ris).