Världsbanken MDTF CIWA 2018-2031 Samarbete om internationella vatten i Afrika II

Världsbankens fond "Samarbete om internationella vatten i Afrika (Cooperation in International Waters in Africa , CIWA)" kommer att förlängas med en period på 5 år fram till 2026. Även om förlängningen tar form av en ”no-cost exension” för att befintliga givare som ännu inte är beredda att lägga till nya medel ska kunna förbli engagerade, är avsikten även att göra det möjligt för CIWA att samla in ytterligare medel för att nå sitt ursprungligen uppsatta mål på 200 miljoner dollar. Fondens inbetalade medel uppgår förnärvarande till USD 93 milj., varav drygt 35 milj. (eller 284 milj. kr) har betalats in av Sverige mellan 2012 - 2017. Övriga givare inkluderar Nederländerna, Storbritannien, EU, Danmark och Norge. Sverige har givit stöd till CIWA sedan starten 2012 och i ärendet har det fattats ett insatsbeslut och två beslut om medeltillägg. Hittills har nästan alla medel som betalats till CIWA bundits upp mot en beslutad projektplan, och planeringen av nya aktiviteter kommer därför att vara avhängig att nya medel kommer in i fonden. Nederländerna meddelade nyligen att de kommer att överväga ett medeltillskott på USD 20 milj. under senare halvan av 2018. Världsbankens samtalar även med andra givare om ytterligare medel. Det här presenterade avtalstillägget kommer att öka Sidas stöd till CIWA med ytterligare 100 milj. kr till totalt 384 milj. kr och förlänga fondens giltighetstid till 2026. Finansieringen ska kanaliseras genom en Världsbanksfond öppen för flera givare (Multi Donor Trust Fund, MDTF) där 75% av fondens medel implementeras av tredje part (oftast flodkommissioner och liknande regionala organisationer) och 25% implementeras direkt av Världsbanken. Enligt Trust Fund Assurance Framework 3013 måste dock alla finasiella medel omsättas i enlighet med Världsbankens riktlinjer, vilka Sida generellt bedömer hålla god standard. CIWA planerades initialt för en tioårsperiod (2011-21). En oberoende halvtidsöversyn av programmet 2015 visade att CIWAs mål fortfarande är högst relevanta och fondens grundläggande operativa tillvägagångssätt bra. Utvärderingen gjorde flera specifika rekommendationer för att stärka programmet, som nu i stor utsträckning genomförs. Sverige har stött CIWA sedan 2012 och har genom åren sett att programmet ger bra resultat. Programmet passar väl i Sidas Regionala Strategi för Afrika Söder om Sahara, och Sida ser därför gärna att CIWA får möjlighet att fortsätta och expandera sin verksamhet. CIWAs mål är att stärka samarbete runt vattenresursförvaltning och vattenresursutveckling för att möjliggöra hållbar, klimatbeständig ekonomisk tillväxt i Afrika. CIWA hjälper länder dra nytta av möjligheter som skapas av investeringar i regionala organisationers informationssystem, i institutioner för samarbete och samordning eller i infrastruktur med gränsöverskridande effekter. CIWA bistår även i att främja länders medvetenhet om deras ömsesidiga beroende i avrinningsområdet och hjälper dem att skapa bättre balans mellan suveräna och kollektiva överväganden i sitt beslutsfattande. Detta blir allt viktigare då samhällen i Afrika i allt ökande utsträckning konkurrerar om knappa färskvattenresurser. CIWA-stöd tjänar ibland till att förebygga skada, ibland att identifiera ömsesidiga fördelar, ibland att bryta dödlägen och ibland till att jämna ut villkoren för beslutsfattande genom att stärka svagare stater för att förhandla på lika villkor som mer kraftfulla grannar. CIWA arbetar inom tre strategiska områden för att leverera resultat, nämligen de tre "i:na": institutioner, information och infrastruktur. CIWA är organiserat i 2 komponenter: En komponent för långsiktigt (5-10 år) engagemang i prioriterade avrinningsområden (hittills har Niger, Nilen, Volta och Zambezi prioriterats). Programmet ska möjliggöra en stadig utveckling mot samarbete genom att stärka grundelement som data , avtal, institutioner och investerings- och verksamhetsplaner. Denna komponent ska använda ca 90% av CIWAs totala finansiering. Den andra komponenten är pan-afrikansk, katalytisk och ska begränsas till 10% av CIWAs totala budget. Den stödjer riktade, kortfristiga engagemang, oftast implementerade direkt av Världsbanken. Fokus ligger på att förstå hinder för samarbete, utforska samarbetsmöjligheter för investeringar, bygga upp kapacitet och generera kunskap baserad på informations- och analysverktyg. Komponenten har två separata finansieringsfönster: Det opportunistiska fönstret, som går ut på att utforska samarbetsmöjligheter och involverar diskreta ingrepp (inklusive tekniskt bistånd) i specifika avrinningsområden utanför de prioriterade (se ovan), medan kunskapshanterings- och kapacitetsbyggnadsfönstret finansierar kunskapsstärkande och kapacitetsbyggnad inom områden som är viktiga för att främja gränsöverskridande samarbete. Eftersom avtalstillägget gäller en fond som skapades redan 2013 så kunde inte de nyligen framtagna mallarna för avtalstillägg mellan Sida och Världsbanken användas utan avtalstilläggen görs på de tidigare godkända mallarna