UNEP 2023-2025

Till samtliga medlemsländer i Committee of Permanent Representatives (CPR) presenterar UNEP årligen en Programme Performance Report (PPR). PPR är ett komplement till UNEPs övergripande årsrapport. Även om PPR är på mer konkret nivå än årsrapporten så är resultatredovisningen dock på en relativt aggregerad nivå. PPR utgör den narrativa rapporteringen under Sidas programstöd till UNEP. Rapporteringen i PPR utgår från UNEPs arbetsprogram (Programme of Work) som är tvååriga. Den senaste PPR är för perioden 2022-23. Utöver årsrapport och PPR så redovisar UNEP också kvartalsrapporter (QPR) till CPR. Den senaste QPR är från juli-september 2024. Ingen av de ovanstående rapporterna innehåller information om vad Sidas pengar specifikt går till. I avtalet med UNEP ingår därför att UNEP ska skicka till Sida en kort summering av resultat uppnådda med Sidas medel. En första sådan rapport inkom juli 2024, för verksamheten 2023. Rapporten var dock ytterst summarisk även efter flera vändor där Sida bad om utökat format. Till slut godtog Sida en kort version med hänvisning till att det var första försöket av UNEP att få ihop sådan rapportering. En diskussion med UNEP har sedan hållits där det föreslagits att den summariska rapporten kan utgå från årsplanen (excelformat). Nedan anges exempel på resultat från PPR 2022-2023 samt kvartalsrapporter. Resultaten är redovisade under respektive strategimål som insatsen taggar mot. Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer: - Genom Sveriges stöd arbetar UNEP med att stödja fattigare länders arbete med National Adaptation Plans. Under 2024 gav UNEP stöd till första eller uppdaterade NAP för bl.a Maldiverna och Somalia (QPR Jan-March 2024, s.13). - UNEP har samtidigt under 2024 påbörjat ett stöd till jordbrukare i Uganda där innovativa försäkringslösningar ska underlätta böndernas anpassning till klimatförändringar (QPR April-June 2024, s.18). Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering: - UNEP lanserade under 2024 en uppdaterad version av verktyget Greenhouse gas abatement cost model (GACMO), som är ett planeringsverktyg som kan hjälpa inte minst fattigare länder att utveckla planerna för nationellt fastställda bidrag samt integrera olika utsläppsscenarios i övrig samhällsplanering. Verktyget har använts av t.ex. Etiopien och Seychellerna (QPR Jan-March 2024, s.12). - Inom sitt s.k. Finance Initiative (FI), som Sverige finansierar, samarbetar UNEP med banker, investerare och andra finansiella institutioner för att driva hållbarhetsfrågor. Bl.a. har ett samarbete (Net-Zero Asset Owner Alliance) inletts för att fasa ut investeringar som driver på klimatförändringarna. Under 2024 släppte UNEP FI inom denna alliansen bl.a. ett protokoll/verktyg som ska hjälpa finansiella institutioner och investerare att styra mot fossilfria tillgångar i riktning mot portföljer som är helt fossilfria (QPR April-June 2024, s.15). - Med svensk finansiering stödjer UNEP länder att ta fram förslag till gröna klimatfonden, för att därigenom mobilisera kapital för genomförande av klimatrelaterade projekt. Under 2024 gav UNEP sådant stöd till t.ex. Maldiverna (QPR Jan-March 2024, s.13). Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärka förutsättningarna för hållbar förvaltning och hållart nyttjande av landbaserade naturresurser: - UNEP stödjer fattigare länder att utveckla och implementera nationella biodiversitetsplaner (NBSAPs). Under 2024 koordinerade UNEP bl.a. samverkan och erfarenhetsutbyte om implementering av NBSAPs mellan 15 mindre ö-nationer i Stilla havet (QPR Jan-March 2024, s.14). - UNEP har utvecklat ett verktyg, Data reporting tool for multilateral environmental agreements (DaRT) och höll under 2024 utbildningar för flertalet länder (bl.a. Ghana, Kamerun och Nepal) i användningen av DaRT. Verktyget hjälper länder dels att rapportera gentemot internationella miljöavtal, dels att harmonisera nationella biodiversitetsmål med globala mål t.ex under konventionen om biologisk mångfald - CBD (QPR April-June 2024, s.26). Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hålbar kemikalie- och avfallshantering: - UNEP stödjer arbete med att minska luftföroreningar och dess inverkan på folkhälsa. T.ex. har organisationen tagit fram en grundmodell för lagstiftning om luftkvalitet och hälsoeffekter. I mars 2024 genomfördes ett regionalt möte mellan centralamerikanska miljömyndigheter i syfte att gemensamt arbeta för bättre reglering av luftföroreningar, med UNEPs modell som utgångspunkt (QPR Jan-March 2024, s.16). - UNEP har under 2024 fortsatt sitt omfattande engagemang kring kemikalier. Bl.a. påbörjades projektet Financing agrochemical reduction and management (FARM) som syftar till att fasa ut de mest farliga jordbrukskemikalierna. Sju länder deltar i projektet: Ecuador, Indien, Kenya, Laos, Filippinerna, Uruguay och Vietnam (QPR Jan-March 2024, s.17). - UNEP tillhandahåller regelbundet forum för tekniska samtal och utbyten mellan länder inom området avfallshantering. Under våren 2024 samlades ca 50 representanter i Wien från miljömyndigheter i regionen (sydöstra Europa) för att öka samarbetet inom avfallshantering. Med den svenska finansieringen arbetar UNEP särskilt för att främja ett utökat producentansvar (Extended Producer Responsibility), där företagen tar utökat ansvar för avfallet som uppstår från användningen av deras produkter. UNEP har bland annat ökat tillgängligheten av data för plastföroreningar och marint skräp via deras digitala plattform för Global Partnership on Plastic Pollution and Marine Litter genom att integrera dataset från UNCTAD (global handel med plast) och UN-Habitat (SDG indikator 11.6.1). Databasen och partnerskapet ämnar till att verka som informationskälla och nätverkshub inför beslutsfattande. Vid regionala sammankomster under 2024 genomfördes två webbaserade möten för Latinamerika samt två fysiska möten för sydostasien (i Bangkok) för att stärka den tekniska kunskapen och för att utbyta erfarenheter (QPRs Jan-March s.16; April-June s.28; July-Sep s.16-18). Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattensresurser och sötvattenekosystem: - I början av 2024 påbörjade UNEP och Djibouti ett samarbete för att stärka resiliensen hos både urban och rural befolkning i landets två regioner Dikhil och Tadjourah. Fokus är de viktiga flodsystem som tillhandahåller temporära vattentillresurser (s.k. wadis) och problemen med erosion i dessa vatten-ekosystem som konsekvens av överutnyttjande av vattenresurserna (QPR Jan-March 2024, s.28). - UNEP stödjer implementeringen av ett projekt i Jordanien, med huvudsaklig finansiering från gröna klimatfonden, som syftar till att minska klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Detta görs genom s.k. integrerad landskaps- och vattenresursförvaltning (ILWRM). Projektet påbörjades i juli 2024 och genomförs i tre vattenavrinningsområden i norra Jordanien - Kafrain, King Talal Dam och Yarmouk (QPR July-Sep 2024, s.14). Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem - UNEPs Regional Seas Programme, med svensk finansiering, samlar insatser i 18 marina områden över hela världen. Varje område har sin egen konvention och/eller genomförandeplan med tillhörande aktiviteter. Under 2024 har fokus bl.a. varit på näringsämnen/övergödning i marina områden (QPR July-Sep 2024, s.17).

FNs miljöprogram UNEP har en strategi för 2022-2025 (Medium Term Strategy). Strategin är den huvudsakliga planen för UNEPs arbete och har tre övergripande målområden, som motsvarar de tre planetära kriserna: klimat, natur (inklusive biologisk mångfald) och föroreningar (inklusive avfall). UNEP har en förändringsteori som underbygger dessa målområden. Förändringsteorin anger fyra arbetsområden som de bedömer kan ha en hävstångseffekt för att uppnå resultat inom de tre övergripande målområdena; 1. Främja globala miljöavtal: UNEP stöttar samarbeten för att öka genomslaget av globala miljöavtal och överenskommelser. Dessa avtal och överenskommelser inkluderar allt från de s.k. Rio-konventionerna till kemikaliekonventioner, artskyddskonventioner, överenskommelser för hantering av bly och kvicksilver, m.m. 2. Bidra till att öka miljöambitionerna inom hela FN-systemet: Utifrån sitt mandat förenar och integrerar UNEP de tematiska frågorna klimat, biologisk mångfald och föroreningar inom FNs hela uppdrag som omfattar långsiktig utveckling, fred och säkerhet, humanitära insatser och mänskliga rättigheter. 3. Verka för inkluderande multilateralism för att nå en starkare global miljöstyrning: UNEP verkar för att främja en öppen och ansvarsfull miljöintegrering tillsammans med alla delar av samhället, dvs med det civila samhället, med näringslivet, med städer&regioner, med offentlig sektor, m.m. För att främja detta ingår UNEP strategiska partnerskap med en bredd av aktörer och intressenter inom en mängd tematiska och specifika områden t.ex. energiproduktion, livsmedelsystem, infrastruktur, kemikalier och avfallshantering, utvinningssektorer och finansiering för hållbar utveckling. 4. Kommunikation för stärkt miljömedvetenhet UNEP bidrar med information och data för att stärka miljökunskapen i samhället i stort och för att bättre kunna hantera miljö- och hållbarhetsfrågor i lokalt/nationellt/regionalt/globalt beslutsfattande. Detta görs bl.a. genom att tillhanda data och underlag om länkarna mellan de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna för hållbar utveckling. UNEP arbertar även med att stödja individer och grupper som verkar för förbättrad hantering av miljö i samhällsutvecklingen. Genomförandet av UNEPs strategi för 2022-2025 specificeras i detaljerade arbetsprogram; ett arbetsprogram för 2022-2023 och ett arbetsprogram för 2024-2025. Arbetsprogrammen innehåller UNEPs konkreta arbetsplaner med budget och resultatramverk. Arbetsprogrammen består av sju delprogram som avser leverera resultat inom de tre övergripande målområdena. De sju delprogrammen är indelade i tre tematiska delprogram samt fyra tvärgående/stödjande delprogram: 1. Klimatstabilitet UNEPs arbete avser stödja regeringar och länder att hålla sina åtaganden vad gäller Parisavtalet. Inom delprogrammet ingår också aktiviteter som syftar till att öka förmågan att anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter, främja klimatresiliens och en samhällsutveckling med låga växthusgasutsläpp. UNEP har som målsättning att till 2025 nå resultat som omfattar: (a) Beslutsfattare på olika nivåer har antagit planer som omfattar utfasning av användningen av fossila energislag samt motståndskraft mot klimatförändringar; (b) Länder och aktörer har ökad kapacitet, finansiering och tillgång till teknik för att uppnå anpassnings- och utsläppsbegränsningsmålen i Parisavtalet; och (c) Statliga och icke-statliga aktörer antagit ett ramverk för ökad transparens i enlighet med Parisavtalet. 2. Liv i harmoni med naturen UNEPs arbete avser bevara, återställa och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Fokus är på att bygga upp breda stöd och partnerskap som bidrar till att uppfylla bl.a. de globala åtaganden som görs inom konventionen för biologisk mångfald. UNEP har som målsättning att till 2025 nå resultat som omfattar: (a) en ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling har inletts som bromsar och stoppar förlusten av biologisk mångfald (b) en hållbar förvaltning av naturen har antagits och implementeras i ramverk; och (c) kunskapen och kapaciteten kring naturvård och restaurering har förbättrats. 3. En föroreningsfri planet UNEPs arbete inom delområdet avser förbättrad miljö och hälsa genom att förebygga, minska och kontrollera/reglera mängden och riskerna med föroreningar. Fokus är på luftföroreningar och avfall. Arbetet genomförs bl.a. inom multilaterala miljöavtal, inom konventioner och protokoll samt genom global, regional och lokal samverkan med olika aktörer som resulterar i minskad mängd och reducerade risker från föroreningar. UNEP har som målsättning att till 2025 nå resultat som omfattar: (a) Miljötillståndet och människors hälsa har förbättrats genom en mer hållbar hantering av kemikalier och avfall; (b) Avfallshanteringen har förbättrats, bland annat genom olika cirkulära processer, säker återvinning av material; och (c) utsläpp av föroreningar till luft, vatten, mark och hav har minskat. UNEP har också två delprogram som är tvärgående och som inbegriper de tre tematiska områdena: Vetenskap och policy samt Miljöstyrning och förvaltning. Sidas stöd till UNEP täcker endast delprogrammet som rör Miljöstyrning och förvaltning då delprogrammet Vetenskap och policy bedöms få tillräckligt genomslag i de andra delprogrammen. Delområdet Vetenskap och Policy redovisas därför inte här. 4. Miljöstyrning och förvaltning UNEP stödjer länders framtagande och implementering av lagar, förordningar och regelverk samt stärker institutioners kapacitet och kunskap. Ett viktigt flaggskeppsprogram för att uppnå detta är Montevideos Environmental Law Programmme. Utöver de tematiska och tvärgående delprogrammen har UNEP också två stödjande program: 5. Ekonomiska och finansiella transformationer Inom detta delprogram verkar UNEP för att utveckla företags värdekedjor, privat finansieringsflöden och konsumentbeteenden till att bli miljömässigt mer hållbara. Vidare arbetar UNEP även med principer och standarder för finansiella sektorer i syfte att göra även dem miljömässigt mer hållbara. 6. Digitala transformationer UNEPs arbete inom delområdet avser att bidra till en ökad digital kapacitet och kompetens som ska främja en miljömässig hållbarhet. Detta omfattar t.ex. utvecklingen av data och analys som kan ligga till grund för beslutsfattande om en mer hållbar utveckling.