GPE 2021-2024

Sida har finansierat GPE sedan 2005 och sedan dess bidragit med totalt ca 4,5 miljarder kronor till GPE, vilket gör fonden till Sidas största mottagare av stöd till utbildningssektorn. I beredningen 2021 konstaterades att Sida under hela samarbetet med GPE bedömt resultaten som mycket tillfredsställande. Stödet till GPE är också en mycket viktig kanal för Sida att påverka utbildningsfrågor i stort och hur partnerländer på bästa sätt kan få stöd i sina ansträngningar att förbättra utbildningsplaner och utbildningsresultat. Antalet barn som inte går i skolan i GPE:s partnerländer har minskat men inte i tillräcklig takt. Samtidigt ökar antalet barn utanför skolan från de fattigaste hushållen. Totalt beräknas antalet barn utanför skolan uppgå till 135 miljoner och med den nuvarande minskningstakten skulle antalet barn som inte går i skolan minska med endast cirka 5 miljoner barn till 2025. Könsskillnaderna i andelar utanför skolan visar en liten nackdel för flickor. Resultatmässigt har de globala skolstängningarna under covid-19 självklart haft en enorm inverkan på verksamheten och GPE var snabba med att omfördela 525 miljoner USD till insatser som syftade till att mildra konsekvenserna av skolstängningarna i spåren av pandemin. Totalt 66 partnerländer har erhållit covid-19-bidrag. Mer än hälften av bidragen har tilldelats fragila och konfliktdrabbade länder. Bidragen för covid-arbetet fördelades i linje med GPE:s strategiska plan. Stöden har finansierat distanslösningar (inkl till exempel radio), stöd till lärare att bedriva distansutbildning och stöd till elevers hälsa och välbefinnande. Vissa stöd har varit specifikt inriktade på insatser riktade mot extra utsatta barn, inklusive barn till internflyktingar, så att dessa kan följa utbildning även under nedstängningar. Stöd har också getts till att möjliggöra säkra återöppnandet av skolor till exempel genom installerande av vatten- och sanitetsfaciliteter, desinfektioner av klassrum och kampanjer för att barn ska återvända till skolan. Många flickor i partnerländer tvingas in i äktenskap, vilket är ett av de viktigaste hindren för flickors utbildning. I partnerländer med tillgängliga data var 34 procent av kvinnor i åldern 2024 gifta innan de fyllde 18. Det uppskattas att pandemin har ökade risken för barnäktenskap och att upp till 13 ytterligare miljoner flickor riskerar barnäktenskap före 2023. Under räkenskapsåret 2022, hade 83 procent av GPE:s beviljade bidrag integrerat jämställdhet i en eller flera aktiviteter. Totalt 893 miljoner USD (35 procent av det totala bidragsbeloppet) fördelades till jämställdhetsintegrering. Flera partnerländer har anpassat GPE bidrag till nationella system och använt harmoniserade modaliteter. Andelen anpassade bidrag i volym av finansieringen legat kring 50 procent 202022, vilket är en ökning jämfört med före 2018. 71 procent (44 av 62) av partnerländerna med tillgängliga data uppnådde 2021 riktmärket att avsätta 20 procent av statsbudgeten till utbildning eller hade ökat sin andel av utbildningsutgifterna från 2020. Den inhemska utbildningsfinansieringen verkar ha återhämtat sig något efter den ekonomiska nedgången orsakade av covid19. Trots en växande befolkning i skolåldern har de genomsnittliga årliga utgifterna per barn i partnerländerna ökat från 129 USD 2015 till 159 USD 2020. Troligen innebär den nuvarande globala ekonomiska avmattningen med hög inflation och stigande skuldnivåer att detta kan förändras med ett ökat tryck på statsfinanserna. Under räkenskapsåret 2022 nådde GPE 106 766 151 barn med verksamhet finansierad av GPE-bidrag. 66,6 procent av dessa fanns i låginkomstländer. För de bidrag som rapporterar könsuppdelad statistik, var 50 procent flickor. Med hjälp av GPE:s bidrag, fördelade partnerländerna 56 189 846 läroböcker (dubbelt så många läroböcker distribuerade som föregående räkenskapsår), utbildade 675 522 lärare (132 procents ökning från FY21) och byggde eller rehabiliterade 8 505 klassrum (45 procents ökning från FY21). En stor andel av dessa prestationer beror på de speciella covid 19-anslagen, som förväntas avslutas under räkenskapsåret 2023. Sannolikt kommer därför resultaten inom dessa områden att minska under kommande år. Årets resultatrapport är den första som bygger på det nya resultatramverket som är tänkt att följa upp genomförandet av den nya strategiska planen GPE 2025. Tyvärr saknas data för många av indikatorerna som är tänkta att följa GPE:s utveckling och bidrag till systemomställning. De mer specifika resultaten för GPE visar flera positiva trender, till exempel att över 80 procent av bidragen har jämställdhet integrerat och att den inhemska finansieringen för utbildning (som andel av statsbudgeten) verkar ha återhämtat sig från nedgången under pandemin. Sidas bedömning är att GPE visar resultat som visar en utveckling i rätt riktning vad gäller tillgång till utbildning, ökad jämlikhet, ökad effektivitet, samt ökad inhemsk finansiering av utbildning. Svagheterna är den låga utbetalningsgraden och framför allt att data brister och i många fall saknas helt, samt att den operationella modellen fortfarande är alltför komplex. Det bör också framhållas att GPE är den viktigaste finansieringsmekanismen för global utbildning och därför också har en viktig roll när det gäller utbildning i många partnerländer.

GPE beslutade i december 2020 om en ny strategi för perioden 2021-2025 (GPE 2025) som bygger på att fortsatt utveckla GPE:s arbete att stödja partnerländer i att utveckla och finansiera nationella utbildningsplaner. Styrkan i GPE:s strategi är att arbetsmodellen bygger på tydligt nationellt ägarskap och jämlikt partnerskap mellan givare och samarbetsländer. GPE har rollen både som bidragsgivare, samordnare och påverkansaktör för att öka förståelsen för utbildningens betydelse för hållbar utveckling. GPE:s övergripande uppdrag har formulerats till att mobilisera partnerskap och investeringar som omvandlar utbildningssystem i utvecklingsländer, utan att lämna någon utanför (To mobilize partnerships and investments that transform education systems in developing countries, leaving no one behind). Detta ska uppnås genom tre mål 1) Strengthen gender responsive planning and policy development for systemwide impact 2) Mobilize coordinated action and financing to enable transformative change 3) Strengthen capacity, adapt and learn, to implement and drive results at scale. I strategin identifieras också ett antal prioriterade frågor som ska bidra till att målen uppfylls. Dessa är tillgång till utbildning, tidigt lärande, jämlikhet, effektivitet och inhemsk finansiering, jämställdhet, inkludering, lärande, lärare av god kvalitet, samt stark organisatorisk kapacitet.