Svenska Röda Korset, insatsavtal 2022-2025
På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 60 711 226 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
De senaste resultaten från programmet som har rapporterats gäller år 2023, vilket var det andra året i det nu fyraåriga programmet, med en total budget om 60 711 226 kr i finansiering från Sida. Programmet startades under 2022 genom Röda Kortets/Röda Halvmånen i Bangladesh, Demokratiska Republiken Kongo (DRK) och Palestina (Gaza och Västbanken, samt i Libanon). Under 2023 planerades för ytterligare två landprogram i Sudan och Liberia. Sudan fick utgå pga. den snabbt försämrade säkerhetssituationen och istället har Sydsudan tillkommit. I Palestina och Libanon har verksamheten inom detta avvecklats på grund av den akuta och eskalerande humanitära kris som råder sedan oktober 2023. Programmet fortsätter dock på Västbanken och i Libanon. Resultatrapportering: Insatsen beräknas nå och involvera ca 235 000 personer under hela programmet. Efter två års verksamhet rapporterar SRK sammanfattat att programmet bidragit till förbättrad information, stöd och service från myndigheter i de lokalsamhällen där programmet implementeras. Detta har effekten av att öka samhällenas förmåga att förbereda sig samt bygga en stärkt resiliens, inflytande och kapacitet att agera mot kontextuella faktorer som påverkar lokalsamhällen negativt (empowerment). Det innebär även ett stärkt ansvarstagande och åtagande från skyldighetsbärare (accountability). Nedan följer ett axplock av resultat från 2023 års rapport: OC1: Utsatta lokalsamhällen är verkar aktivt för att stärka sin motståndskraft (resiliens) Total beräknas 71 337 personer ha deltagit i och bidragit till verksamhet under mål 1 under 2023; 394 (192 kvinnor, 202 män) i Sydsudan; 242 (74 kvinnor, 168 män) i Liberia; 4 555 (2,635 kvinnor, 460 män, 521 flickor, 939 pojkar) i Palestina/Libanonprogrammet; 45 370 (12,240 kvinnor, 8 512 män, 13 071 flickor, 11 547 pojkar) i DRK, samt 20,776 (3,554 kvinnor, 2,968 män, 8,490 flickor, 5,764 pojkar) i Bangladesh. Det har dock varit utmanade att fullt ut följa upp i Palestina givet situationen. - Lokalsamhälles-kommittéer (community commitees) är centrala i programmet, det är genom dem lokalsamhällen mobiliseras och involveras i verksamheten. I Bangladesh har tex kommittéerna mobiliserats genom öppna möten där representanter valts in genom konsensus, där har röda korset bl.a stötta i att säkerställa diversifierad och representativt deltagande, mellan kvinnor och män, geografisk osv. I DRK har detta arbetet varit i fokus, bl.a därför att äldre män ofta har en särställning och yngre och kvinnor inte ges tillträde till beslutande och planerande forum och processer. I Sydsudan arbetar programmet genom redan befintliga kommittéer och där kommer en analys a lokala maktstrukturer genomföras och informera verksamheten framöver. - Att stärka resiliens genom att driva lokalsamhällets prioriteringar är den verksamhet som de lokala kommittéerna bedriver. Under andra året i programmet har t.ex. programmet i DRK etablerat ett arbetssätt där lokalkommittén håller månatliga möten för att följa upp handlingsplanen och de utmaningar och behov som identifieras i lokalsamhällena, efter det har ett möte med lokala skyldighetsbärare (myndigheter) etablerats för direkt dialog och hantering. Lokalkommittén i Betlehem har bedrivit påverkan gentemot, och etablerat former för dialog med, skyldighetsbärare kring behovet av bättre sanitet sanitet och sophantering (solid waste management). - I Bangladesh har den nationella föreningen, verkat som brobyggare och sammanfört kommittéerna med skyldighetsbärare inom till exempel jordbruk, boskapsskötsel, vatten sanitet och hygien (WaSH) och social välfärd. Projektet har bl. a också bidragit till att personer med funktionsvariation kommer i kontakt med socialförvaltningen, och att socialsekreterare nu regelbundet besöker lokalsamhällen och ger stöd för att möjliggöra tillgång till det sociala skyddsnätsprogrammet. OC2: Starkare nationella föreningar som arbetar för att tillgodose behoven och riskerna hos de mest utsatta Den nationella föreningen i varje land består av både professionella personal och lokala volontära krafter. Att stärka det lokala ägarskapet och kapaciteten är centralt för att långsiktigt kunna stötta lokalföreningarna (kretsarna) och lokalkommittéerna i deras arbete. - I Bangladesh har den nationella föreningen (BDRCS) rekryterat en rådgivare för jämställdhet och inkludering (PGI), och en för klimat och miljö (Green Response), vilket är en viktig milstolpe för att förankra det arbetet lokalt. En lokal plan för PGI och Green Response har tagits fram för ett stärkt och perspektiv-integrerat arbete. - Under uppstarten i Sudan har kapacitetshöjande utbildningar genomförts om bl.a sexuellt och könsrelaterat våld, PGI, Green Response och psykologisk första hjälpen, men bl.a också ekonomihantering. Utbildningarna genomfördes samordnat för både personal, volontärer, lokalsamhället och representanter från lokala myndigheter (skydlighetsbärare) som ett sätt att även mobilisera och samverka. Röda korset har bl.a också tagit initiativ till att mobilisera i lokalsamhällen genom rundabordssamtal om förebyggande av våld mot kvinnor och flickor samt våld i hemmet. - I DRK har man fokuserat på att utveckla sin PMER och kapacitet/arbetssätt för att stärka volontär medverkan. Det kapacitetshöjande arbetet för nationalföreningen har gått framåt och har inkluderat att fram kompletterande och stärka genomförandet av policys och styrdokument, till exempel PSEA, bedrägeri och korruptions policys som stärkt nationalföreningen som aktör.
Svenska Röda Korset (SRK) får stöd från Sida för ett 4-årigt program (2022-2025) med det långsiktiga målet att: 'individuell och samhälls-resiliens stärks genom egenmakt, deltagande och starka kretsar som kan mobilisera samhällen och volontärer och möjliggöra lokalt agerande för hållbar utveckling.' SRKs vision är att få till stånd en ökad resiliens och förbättrad hälsa för människor och samhällen. SRKs princip att inte bara implementera tillfälliga humanitära insatser utan att genom kontinuerlig närvaro i utsatta samhällen före, under och efter kris stärka utsatta människor, skapa förbättrade levnadsvillkor, bidra till minskad fattigdom och ge förutsättningar för robusta samhällen att hantera stora påfrestningar, återhämta sig från kriser och fortsätta att utvecklas.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?