Rädda Barnen ram 2017-2021
Insats-ID : SE-0-SE-6-54030549På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Introduktion: Rädda Barnen Sverige (hädanefter Rädda Barnen) har inkommit med en ansökan om rambidrag för åren 2017-2021 på sammanlagt 993 616 000 kr. Det ansökta beloppet per år ligger tio procent högre än ansökt belopp för 2016 medan den totala budgeten per år ligger sju procent högre än den totala ansökta budgeten för 2016 (Sidas andel ökar alltså något me...
Läs hela beskrivningenFrån
- B03 - Bidrag till specifika program och fonder genom internationella organisationer (multilaterala, INGO)
Mer om insatsen
Introduktion: Rädda Barnen Sverige (hädanefter Rädda Barnen) har inkommit med en ansökan om rambidrag för åren 2017-2021 på sammanlagt 993 616 000 kr. Det ansökta beloppet per år ligger tio procent högre än ansökt belopp för 2016 medan den totala budgeten per år ligger sju procent högre än den totala ansökta budgeten för 2016 (Sidas andel ökar alltså något men ligger fortfarande tydligt under maxgränsen på anslaget). Insatsen syftar till att "bidra till ett starkt och hållbart civilsamhälle som ställer krav på och stödjer samhällssystem till förmån för barns rättigheter och för alla barns skydd, i länder och regioner där Rädda Barnen Sverige arbetar". Sida bedömer att insatsen är relevant under Strategin för stöd genom organisationer i det civila samhället (CSO-strategin) eftersom den relaterar till strategins övergripande syfte "att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle" och till båda strategins övergripande målområden (stärkt kapacitet och främjande av ett gynnsamt samhällsklimat). Ansökande organisation: Rädda Barnen är en väletablerad organisation i det svenska samhället, med ett öppet och demokratiskt arbetssätt - och med en stark internationell förankring. Sida har nyligen (2014) beslutat att förnya Rädda Barnens status som ramorganisation. Organisationen har närmare 80 000 medlemmar aktiva i 203 kommuner, som representeras av 118 ombud på Riksmötet (Rädda Barnens högsta beslutande organ). Rädda Barnen är en medlemsorganisation i Internationella Rädda Barnen (Save the Children International, hädanefter SCI). Svenska Rädda Barnens styrelseordförande sitter i SCI:s styrelse och organisationen är aktiv i det internationella samarbetet. Rädda Barnen samordnar SCI:s arbete inom det tematiska området Barns rätt till trygghet och skydd, och tillsammans med Rädda Barnen Norge och Danmark samordnar svenska Rädda Barnen också SCI:s arbete inom God samhällsstyrning för barns rättigheter och är drivande i SCI för partnerskap med lokala civilsamhällesorganisationer. Inriktningen på verksamheten under denna ansökan återspeglar det internationella engagemanget. Rädda Barnen är en av Sidas civilsamhällesenhets (CIVSAM) ramorganisationer sedan 1989, och organisationens ramstatus förnyades 2014. Rädda Barnen är också en strategisk partner till Sidas humanitära enhet (HUM), och har dessutom avtal med flera andra enheter och ambassader. För närvarande har Rädda Barnen ett tjugotal pågående avtal med Sida, varav ett flertal är insatser där EU är huvudfinansiär och Sida (CSO-anslaget) finansierar egeninsatsen. Dessa hanteras av CIVSAM. Samtliga övriga Rädda Barnen-handläggare på Sida och utlandsmyndigheterna har beretts möjlighet att bidra till denna beredning. De genomförande land- och regionkontoren är SCI-kontor med egna ansvarsområden, rutiner och rapporteringslinjer. I denna beredning kommer därför både SCI (centralt), Rädda Barnen (Sverige) och SCI (region- respektive landnivå) att bedömas, beroende på relevans. Sida har goda erfarenheter av att samarbeta med Rädda Barnen och organisationens resultatuppfyllelse är väldokumenterad. Sidas samlade stöd till organisationen: Rädda Barnen får stöd under flera anslag på Sida och har pågående avtal med utbetalningar om sammanlagt 312 MSEK under 2016 (varav 167 MSEK är ramstödet och 93 MSEK är humanitärt stöd). Övriga avtal gäller landramar (Zambia, Afghanistan, AU och regionalt Afrika), informations- och kommunikationsarbete i Sverige samt ett tiotal avtal där EU är huvudfinansiär och Sida endast bidrar med egeninsatsen. Sida täcker årligen ca 50 procent av budgeten för Rädda Barnens internationella program och ca 30 procent av organisationens totala budget. Övriga medel kommer från FN (18% 2015), EU (8% 2015), andra givare som Radiohjälpen och Postkodslotteriet (8% 2015), företagssamarbeten och egen insamling från medlemmar och allmänheten. För denna beredning har samtliga Sidahandläggare med ansvar för avtal med Rädda Barnen konsulterats, samt samtliga utlandsmyndigheter i de länder där Rädda Barnen har verksamhet under ramavtalet 2016. Närmast samarbete har genomförts med den humanitära enheten som också berett ett flerårsstöd under samma period. Ansökan: Programmet bygger på Rädda Barnens prioriteringar i organisationens verksamhetsinriktning för 2017-2024 och följer logiskt på tidigare verksamhet. Rädda Barnens ramansökan för 2017-2021 är en fortsättning på det ramprogram som genomförs under pågående ramavtal 2016, med en mindre justering av landfokus. Tematiskt ligger tonvikten, precis som under avtalsperioden 2016, på Barns rätt till trygghet och skydd och God samhällsstyrning för barns rättigheter. Ramprogrammet föreslås genomföras i 15 länder (Etiopien, Rwanda, Sudan, Sydafrika, Zambia, Senegal, Cote d’Ivoire, Filippinerna, Pakistan, Bangladesh, Myanmar, Vietnam, Jemen, Palestina och Kosovo), sju regionala program (Afrika, Västafrika, Asien, Sydostasien, Latinamerika, Mellanöstern och Europa) och fem globala program (tematiska) - även dessa i huvudsak en fortsättning på tidigare års verksamhet. Geografiskt ligger huvudfokus på verksamheten i Afrika, följt av Asien, Mellanöstern, Europa och Latinamerika. Omkring 200 lokala civilsamhällesorganisationer kommer att omfattas av insatsen. Afrika står för den största ökningen jämfört med 2016 års avtalsperiod. Ökning av insatsens budget: Såväl i Save the Children globala strategi ”Ambition 2030” som i Rädda Barnens egen strategi för perioden finns en tydlig tillväxtambition. Rädda Barnen har en generell ambition att öka volymen i verksamheten och åstadkomma mer för barns rättigheter med fokus på de mest marginaliserade och utsatta barnen. Det finns även en förväntan att Rädda Barnen ska bibehålla ett globalt ledarskap i SCI inom Child Protection och frågor om partnerskap, inklusive civilsamhällets roll i utveckling. Ökningarna i Afrikaprogrammet beror framför allt på att Rädda Barnen ger särskilt stöd till Sydafrika som ny Save the Children-medlem. Sydafrika är utvalt som prioriterat eftersom det är ett land med mycket omfattande våld mot barn, men också ett land dit många barn migrerar. Även Zambia står för en stor del av ökningen av Afrika-programmet, och Rädda Barns stödjer där under avtalsperioden uppbyggnaden av ett så kallat signaturprogram med fokus på God samhällsstyrning för barns rättigheter - i linje med Rädda Barnens tematiska fokusering. Sida bedömer att Rädda Barnen har kapacitet att hantera medel på den planerade nivån och att förändringarna är motiverade. Förväntade resultat: Inom området God samhällsstyrning för barns rättigheter har Rädda Barnen valt att prioritera områdena (1) övervaka och kräva barns rättigheter tillsammans med barn, (2) god samhällsstyrning som levererar barns rättigheter, och (3) offentliga investeringar för barn. Förväntade resultat på global nivå är t.ex. stater som regelbundet konsulterar barns egna organisationer; bättre lagstiftning och policies för barns rättigheter; och ökad budgetallokering för utbildning och barnhälsa. Inom området Barns rätt till trygghet och skydd har Rädda Barnen valt att fokusera på (1) barns skydd mot våld och (2) barnskyddssystem. Förväntade resultat på global nivå är ändrade attityder och beteende hos vårdnadshavare och lärare när det gäller kroppsaga och förnedrande bestraffningsmetoder; förbättrade kunskaper hos makthavare och andra nyckelpersoner kring hur sexuellt våld mot barn kan förebyggas och hanteras; samt att barn som är i riskzonen för att dras in i kriminella gäng eller väpnade grupper får tillgång till hjälpprogram. Rädda Barnens ansökan har detaljerade resultatmatriser på land- och regional nivå och på global nivå finns en resultatmatris med förväntade resultat men utan aggregerade utgångs- och målvärden. Tidigare resultatuppfyllelse: Eftersom Rädda Barnen har arbetat med dessa två tematiska områden under en längre tid, finns gott om underlag för Sida att bedöma tidigare måluppfyllelse och därigenom också sannolikheten att resultat kommer att uppfyllas under 2017-2021. Som exempel på resultat inom de olika områdena kan nämnas: Inom God samhällsstyrning för barns rättigheter har Rädda Barnen bland annat bidragit till att 88 procent av länderna som omfattats av ramprogrammet nu skuggrapporterar till FN under Barnkonventionen och andra konventioner; att påverkansarbete för budgetallokeringar för barn i Senegal bidragit till att 2 500 barn fått födelseattester och 14 000 beviljats gratis barnhälsovård; och att den palestinska myndigheten ratificerat Konventionen om funktionsnedsatta personers rättigheter. Inom Barns rätt till trygghet och skydd har Rädda Barnens arbete bland annat bidragit till att 12 länder har antagit lagar som gjort smärtsam och förödmjukande bestraffning av barn starkt begränsad eller olaglig; att Etiopiens regering har satt upp ett stopp för barnäktenskap som ett mål i landets nationella tillväxt- och förändringsplan (med minst 17 000 barnäktenskap stoppade mellan 2013 och 2015 som resultat); och att 41 procent av barn vars vårdnadshavare deltagit i projektaktiviteter rapporterade att de inte längre blir slagna i hemmet. Sida bedömer att Rädda Barnens måluppfyllelse för liknande resultatområden varit god och att det finns fog att förvänta att Rädda Barnen kan uppnå god måluppfyllelse även under 2017-2021. Tidigare dialogmål: Dialogmålen under avtalsperioden 2016 var: (1) Att Sida skulle låta utvärdera insatsen och att lärdomarna från utvärderingen skulle återföras till verksamheten, (2) att se över Rädda Barnens arbete med andelen medel som når ut till samarbetsorganisationer, samt (3) att samla in tillräcklig information för att i denna flerårsberedning kunna bedöma Rädda Barnens arbete med ägarskap, anpassning och harmonisering. En översyn 2016 visade att programmet i tillräckligt hög grad genomlysts av andra utvärderingar, ramkriteriebedömning, uppföljningsresor och stickprov (se nedan). Sida beslutade därför att inte göra en egen utvärdering av insatsen utan att i stället bygga beredningen på redan genomförda bedömningar. Gällande dialogmålet om vidareförmedling har Rädda Barnen fortsatt att leva upp till sin interna målsättning, som ligger över det avtalsvillkor Sida tidigare haft med organisationen. Gällande dialogmålet om ägarskap, anpassning och harmonisering har tillräcklig information inhämtats under 2016. Sida bedömer att dialogmålen är uppnådda och att alla avtalsvillkor är omhändertagna under pågående avtalsperiod. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Rädda Barnens ansökan grundas bland annat på följande dokumentation: -Stickprov av Rädda Barnens integrering av konfliktkänslighet i ramprogrammet i Bangladesh och Pakistan 2016 (dokumentnr. 030665/16) -Stickprov på dokumentation i ramprogrammet Yemen och det regionala programmet i Afrika 2016 (dokumentnr. 024458/16) -Reserapport uppföljning av Save the Children Internationals system för internrevision, antikorruption och partnerhantering 2016 (dokumentnr. 020994/16) -Reserapport uppföljning av ramprogrammet Etiopien 2016 (dokumentnr. 017145/16) -Reserapport besök på landkontoret Vietnam 2016 (dokumentnr. 016525/16) -Granskning av Rädda Barnens program för god samhällsstyrning för barns rättigheter i Sydostasien 2016 (dokumentnr. 020873/16) -Utvärdering av Barn- och ungdomssatsningen 2011-2015 (beställd av Sida), 2016 (dokumentnr. 028870/16) -Utvärdering av Rädda Barnens program för god samhällsstyrning för barns rättigheter i Västafrika 2009-2014 (beställd av Rädda Barnen), 2016 (dokumentnr. 020874/16) -Utvärdering av SCI:s arbete med civilsamhällesorganisationer för barns rättigheter i Latinamerika 2013-2015 (beställd av Rädda Barnen), 2016 (dokumentnr. 020876/16) -Utvärdering av Rädda Barnens bidrag till Sidas humanitära arbete 2013-2015 (beställd av Sida), 2016 (dokumentnr. 029659/16) -Rädda Barnens senaste rapport av avvikelseärenden 2015 (dokumentnr. 001581/16) -Stickprovsrevision av avtalsefterlevnad i ramprogrammet Filippinerna 2015 (dokumentnr. 044189/15) -Sidas bedömning av Rädda Barnens och SCIs upphandlingregelverk 2015 (dokumentnr. 039126/15) -Slutrapport av Rädda Barnens ramprogram 2013-2015 (dokumentnr. 016851/16) -Rädda Barnens policies för löner, resor och säkerhet, 2015 (dokumentnr. 038298/15) -Revisionsrapporter av Rädda Barnens ramprogram 2014 och 2015 (dokumentnr. 023176/15 respektive 016817/16) -Sidas bedömning av Rädda Barnen som ramorganisation 2014 (dokumentnr. 037375/15) -Utvärdering av SCI:s program för att stoppa kroppsaga på Filippinerna 2014 (dokumentnr. 020871/16) -Reserapport uppföljning av ramprogrammet Pakistan 2014 (dokumentnr. 023757/15) -Studie av administrativa kostnader hos Sidas ramorganisationer Rädda Barnen och Forum Syd 2014 (dokumentnr. 033887/14) -Ramkriteriebedömning genomförd av SIPU 2013 (dokumentnr. 037375/15) -Rädda Barnens Upphandlingspolicy (dokumentnr. 036194/15) -SCI:s Upphandlingspolicy (dokumentnr. 036194/15) -Rädda Barnens Antikorruptionspolicy och whistleblower-policy (dokumentnr. 036194/15) -SCI:s Antikorruptionspolicy, -manual och whistleblower-policy (dokumentnr. 036194/15) -Utvärdering av Rädda Barnens stöd till partnerorganisationerna 2012 (Sidautvärdering 2012:29) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Sidas rådgivare i anti-korruption (GD-STAB) (hantering av avvikelseärenden) -Handläggare på Sidas upphandlingsenhet (UPPIS) (upphandling på Rädda Barnen och SCI) -Samtliga handläggare för pågående avtal med Rädda Barnen och samtliga utlandsmyndigheter där Rädda Barnen har verksamhet under ramavtalet 2016 har konsulterats.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Rädda Barnen upptäckte att SCI:s land- och regionkontor saknade verktyg för att identifiera och hantera försämringar i civic space. Därför tog de initiativ till att utveckla en ett gediget metodmaterial inom detta. Det ledde till att den nya insatsen för perioden 2022-2026 har ett mer systematiskt arbete för civic space och ett av fyra målområden är just civic space. I Nordmakedonien inkluderades miljöeffekters inverkan på barns rättigheter, vilken härleds till det ökade fokus på miljöfrågor i Rädda Barnens Europa-program. I elva länder av de länder där programmets implementerats förbättrades graden av genomförandet av barns rättigheter och kvaliteten på nationell och lokal service. Rädda Barnen har haft en betydelsefull roll globalt i erkännandet av barns rätt att skyddas från allt våld i alla sammanhang. Under insatsen har antalet länder i världen med totalt förbud av fysisk och psykisk bestraffning ökat från 52 till 63, varav några är programländerna Kosovo, Mexiko och Sydafrika. Rädda Barnen bedömer partners kapacitet årligen utifrån åtta dimensioner. Jämfört med baseline 2017 har kapacitetens stärkts inom alla dimensioner under insatsen. En extern utvärdering bekräftar dessa förändringar. Partners betonar betydelsen av RB:s stöd eftersom få andra givare erbjuder stöd till kapacitetsutveckling. RB:s slutsats blev att inkludera organisationsstärkande stöd till alla partner under perioden 2022-2026 och att minst tio procent av partners budget ska gå till organisationsstärkande. Barns rätt till deltagande har stärkts formellt genom exempelvis nya ramverk, riktlinjer och lagändringar i följande länder: Bangladesh, Filippinerna, Gambia, Nordmakedonien, Paktistan, Sydafrika, Ukraina och Zambia. För respekt av och stöd till barns deltagande strävar Rädda Barnen och partnerorganisationer efter förbättrade vägledande policyer och processer. Resultat av detta rapporteras från Bangladesh där barn deltar i hela programcykeln och i Etiopien garanteras barn tar del av resultatet av deras deltagande i uppföljning och lärandeprocesser. Rädda Barnen har avsatt resurser för att påverka SCI:s arbete med partnerskap. Det har bidragit till ökad biståndseffektivitet, bland annat tack vare ett policypapper om lokalisering. Partnerorganisationer har kontaktat miljöorganisationer för samarbete och för att bygga egen kapacitet och kunskap. Det har lett till att en stark miljöorganisation i Zambia (Care for nature) har integrerat barns rättigheter, skydd av miljön och klimatförändringar i deras påverkansarbete. Två resultat av inkludering av barn med funktionsnedsättning är att organisationen AEJT-CICI i Elfenbenskusten har fått en braille-skrivare för att ta fram material om rättigheter för barn med synnedsättning och i Palestina har organisationen Juzoor tagit fram en SRHR-manual riktad till barn med psykisk funktionsnedsättning.
Rädda Barnens ramprogram syftar till att bidra till ett starkt och hållbart civilsamhälle som ställer krav på och stödjer samhällssystem till förmån för barns rättigheter och för alla barns skydd, i länder och regioner där Rädda Barnen Sverige arbetar med fokus på Barns rätt till trygghet och skydd (Child protection) och God samhällsstyrning för barns rätt (Child Rights Governance).
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning