Svenska kyrkan ram 2018-2022

Det är tydligt att SvK har en viktig roll att spela i dessa svåra kontexter i världen och deras möjligheter att skapa relationer, förändra och påverka. Myndigheter och institutioner styrda av religiösa ledare och regler har fortsatt ha stort inflytande över normer och regler som påverkar individuellt och kollektivt beteende, inklusive normer relaterade till familj, könsroller, reproduktion, sexualitet och sexualundervisning. Dessa makthavare har också roller som lagstiftare, moraliska kompasser, förespråkare på den nationell och global nivå och avgörande beslutsfattare i humanitärt samt utvecklingsarbete. Act SvK har betonat vikten av en analys baserat på teologi för en framgångsrik implementering av svenskt utvecklingsbistånd. Därmed blir Svenska kyrkans roll betydelsefull i utvecklingsarbetet med kristna och andra religiösa aktörer. Några exempel på resultat: Jämställdhet i Myanmar: SvK lägger mycket resurser på att främja jämställdhetsfrågor genom påverka andra aktörer att integrera jämställdhet och genusrättvisa i deras teologiska utbildning. Detta arbete har visat på resultat i bland annat Myanmar där Myanmar Institute of theology beslutade att oavsett vilket program man går på institutet måste samtliga även gå en genuskurs vilket gör det till en obligatorisk kurs på institutet. Mobilapp för att förhindra SGBV-fall: Partners som arbetar med programmet i Sydafrika har implementerat innovativa opinionsbildningsverktyg i sitt arbete för att kunna få feedback samt öka medborgares deltagande och möjlighet att göra sin röst hörd. Detta har inkluderat skapandet av appen ACT Ubumbano Community Voice som har varit mycket användbart verktyg under pandemin för att förhinndra SGBV-fall då andra aktiviteter inte kunde genomföras. Idag är ACT Ubumbano en officiell organisation och utgör en plattform där civilsamhället samlas. Från Voice-appen har även två aktiviteter härletts: Solidaritetshubbarna (mötesplatser för reflektion och handling) och Solidaritetsfonderna (små bidrag för gräsrotsutveckling). Generationsöverskridande samarbete i fredsprocessen i Sydsudan: Ett signifikant resultat har uppnåtts i det sydsudanesiska programmet kring de utmaningar av generationsöverskridande konflikt och maktdelning som funnits i landet. I linje med the UN Youth Peace and Secucirty agendan har både äldre och ungdomar deltagit i The Community Development Support Service (CDSS) inom fredsprogrammet vilket har resulterat i konstruktiv dialog kring beslutsfattande. Dessutom har CDSS-projektet faciliterat dialog och engagemang mellan ungdomar från olika etniska bakgrunder och en kommittee för "Just Peace and Rescue" skapades. Ungdomar och äldre ser möligheterna att dela ägandeskapet i fredsporcessen för att kunna söka och identifiera lösningar tillsammans. Som ett resultat har kriminaliteten minskat på olika sätt och lokal polis har börjat samarbeta för social sammanhållning. SRHR i Tanzania: The Evangelical Lutheran Church of Tanzania (ELCT) Vujna Ukimya (Break the Silence)-projektet har arbetat med religiösa ledare i deras SRHR-arbete i Tanzania och skapat kopplingar mellan skolor, hälsoinrättningar och kyrkor. Ett konkret exempel är att en partner i Tarime-distriktet i Tanzania arbetade förebyggande mot könsstympning, började lokala myndigheter och polisen att tillämpa en lag mot könsstympning från 1998. Det blev uppenbart för invånarna att könsstympning är brottsligt. Deras attityd och beteende förändrades vilket ledde till att antalet fall av könsstympning i distriktet minskade åren 2018-2020. De religiösa aktörerna bryter ner stigmatiseringar kring SRHR genom att prata om detta ämne. På hälsoinstitutionen har de stärkt tjänsterna för ungdomar för att säkerställa att grupper med behov kan få tillgång till familjeplaneringsmetoder, genom att utbilda vårdgivare i hur man kan ge ungdomar kvalitetstjänster och begränsa diskriminering av dem. De har också ökat tillgången till SRHR-information som är en förutsättning för tillgången till tjänsterna. ELCT har också kapacitetsstärkt religiösa ledare på SRHR, som i sin tur har inkluderat SRHR-frågor i sina söndagsgudstjänster och hänvisat rättighetsinnehavare till hälsokliniker. Stärkta rättigheter för kvinnor i Honduras: Då en av utmaningarna i Honduras har varit de fundamentalistiskt religiösa aktörerna med stärk närvaro inom staten, har Ecuménicas por el Derecho a Decidir (EDD) haft en viktig roll i att visa ett annat kristet perspektiv. De förespråkar kvinnors rätt till sina kroppar och sin graviditet, även om de dessvärre inte kan förespråka abort öppet på grund av de nationella lagarna. EDD har hållit i kurser för poliskårer i Tegucigalpa om genus och jämställdhet. Detta har resulterat i att mänskliga rättigheter har blivit respekterade i större utsträckning när kvinnor har blivit arresterade. Samtidigt har EDD tagit kontakt med lärarnas fackförbund och genomfört kurser och kapacitetsstärkande aktiviteter med lärare kring SRHR. EDD kan konstatera efter en egen utredning att flickor mellan 11-15 år har ett mycket stort förtroende till lärare kring SRHR-frågor.Under 2020 deltog 40 lärare från 10 olika regioner i Honduras, inkluderat lärare från urfolksgrupper och Garífuna. EDD kan konstatera att flickor i dessa skolor där lärarna har genomgått utbildningen är bättre informerade om sina rättigheter och att de har bättre kunskap om hur man undviker oönskade graviditeter eller sexuella sjukdomar. Global Policy Dialogue: Act SvK blivit kända inom ACT-alliansen som en aktör som har kompetens inom genus och SRHR. Deras arbete har också bidragit till att genus har lyfts på de globala ACT- och LWF-mötena, stora allianser vars budskap från årliga möten når en stor målgrupp. När dessa frågor som av många upplevs som känsliga har lyfts och pratats om på en säker plats som ett globalt möte, förbättras förutsättningarna att fortsätta diskussionerna på lokal nivå vilket också sker. Act Svenska kyrkan har fått utrymme att driva olika frågor på global nivå. Till exempel hade Act Svk med en representant i Sveriges officiella delegation till Commission on the Status of Women. De hade också en representatnt i ACT-delegationen vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling ICPD 25 i Nairobi, där progressiva religiösa ledare bidrog till att främja SRHR. 2019 fick även SvK sin ackreditering som observatör till UNFCCC:s globala partskonferenser (COP). Sedan 2020 finns en global policydialog färdplan för klimaträttvisa på plats.

Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället.