Svenska kyrkan ram 2018-2022
Insats-ID : SE-0-SE-6-54030551På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ...
Läs hela beskrivningenFrån
- B03 - Bidrag till specifika program och fonder genom internationella organisationer (multilaterala, INGO)
Mer om insatsen
1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Exempel på resultat Act Svenska kyrkan har blivit kända inom ACT-alliansen som en aktör som har kompetens inom genus och SRHR. Genom att flera programländer har genusrättvisa i sina programmål kan partners länkas inom och mellan landprogram. Deras arbete har också bidragit till att genus har lyfts på de globala ACT- och LWF-mötena, stora allianser vars budskap från årliga möten når en stor målgrupp. När dessa frågor som av många upplevs som känsliga har lyfts och pratats om på en säker plats som ett globalt möte, förbättras förutsättningarna att fortsätta diskussionerna på lokal nivå vilket också sker. Act Svenska kyrkan har fått utrymme att driva frågor om familjerätt på global nivå. Till exempel hade Act Svk med en representant i Sveriges officiella delegation till Commission on the Status of Women. De hade också en representatnt i ACT-delegationen vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling ICPD 25 i Nairobi, där progressiva religiösa ledare bidrog till att främja SRHR. Act Svk har sett många exempel på religiösa ledare som numera talar öppet om SRHR. I progress report ges exempel på teologiskt och rättighetsbaserade dialoger mellan religiösa ledare om SRHR. Efter år av enträget arbete med kapacitetsstärkning och dialog ser Act Svenska kyrkan ett helt annat fokus hos flera partnerorganisationer vilka har gått från att enbart göra genusanalys och sett utmaningar i sin kontext men utan att se sig själv som en aktör, till att se att de kan bidra och har tagit initiativ till att utveckla sitt genusarbete. Som exempel kan nämnas Lutheran Development Service i Zimbabwe som har kontrakterat egna konsulter för utvärdering av jämställdhetsarbetet, Lutheran World Service India Trust har bett i stöd i arbete kring genusbaserat våld mot personal och Evangelical Lutheran Church Leaders Forum i Zimbabwe har inrättat en Gender desk i organisationen. Följande resultat relaterade till olika teman och från olika regioner exemplifierar Act Svk:s verksamhet med fem tematiska mål och fyra regionprogram: Partnerorganisationen Evangelical Lutheran Church of Tanzanias (ELCT) har genom att bl.a. samarbeta med religiösa ledare förändrat normer kring SRHR i lokalsamhällen. Tidigare berördes inte SRHR-frågor inom kyrkan. Numera får vårdpersonal prata om preventivmedel i kyrkan och besöken på ungdomsmottagningarna ökar. När religiösa ledare pratar om ämnet minskar tabun att uppsöka vård. Religiösa ledare har stärkt sin kapacitet att lyfta frågorna inom flera plattformar i kyrkan och uppmanat rättighetsbärare att uppsöka sexuell- och reproduktiv hälsovårdvård. Mellan åren 2018-2020 uppsökte 18 000 ungdomar ELCT:s ungdomsvänliga vård. Ett särskilt mål har varit att nå ut till pojkar och män. Arbetet med "male champions" har ökat medvetenheten kring SRHR även bland pojkar och män och dubbelt så många pojkar och män uppsökte ELCT:s kliniker för sexuell och reproduktiv hälsovård jämfört med andra hälsokliniker i samma område under 2019. Det förebyggande arbetet mot könsstympning i Tanzania har lett till att lokala myndigheter och Polisen aktivt började övervaka efterlevnaden av en lag från 1998 och antalet fall av könsstympning minskade 2018-2020. Genom "Global Policy Dialouge" har förståelsen för inflytandet som religiösa ledare kan ha på frågor om SRHR och jämställdhet ökat. Act Svk:s mångåriga arbete har stärkt ACT Alliansens åtaganden gällande SRHR och lett till att fler progressiva trosbaserade aktörer deltar på högnivåmöten som Nairobi Summit 2019 (se ovan). I ett land i Mellanöstern har ett antal församlingar arbetat med genusidentitet och religion och skapat trygga rum för HBTQ-personer. Numera behöver HBTQ-personer i dessa församlingar inte längre välja mellan sin genusidentitet och att utöva sin religion. I Israel och Palestina tillvaratogs trosbaserade aktörer möjligheten att stärka kvinnor och öka jämställdheten. Deras påverkansarbete gav jämställd familjelagstiftning 2016 och därefter fortsatte diskussioner om kvinnans roll i kyrkan. Nu ses förändrade attityder genom att kvinnor t.ex. är bekväma med att höja sin röst inom kyrkan och vet att deras åsikt räknas. I Indien har ett rådgivande organ på hög nivå inom Kyrkornas nationella råd hållit interreligiös dialog för att minska polariseringen i ett land där den mellan hinduer/nationalister och religiösa minoriteter stadigt ökar. Piloterna för resiliens har gett konkreta resultat relaterat till vad ökat lokalt ägarskap kan ge. Med rättighetsbärare och deltagande från befolkningen i centrum har biståndseffektivitet och ansvarsutkrävande förbättrats. I både Sudan och Haiti visas hur kapacitetsutveckling vad gäller försörjning anpassas till klimatförändringar. I Etiopien har kvinnors deltagande i partnerorganisationens kooperativ ökat och stärktes inom hållbart jordbruk och andra inkomstgenererande aktiviteter, vilket lett till att deras möjligheter att påverka sin livssituation har förbättrats. Fokus i lärprocessen av 2021 års resultat inom kapacitetsstärkande var organisationers uthålliga beteendeförändringar. Hela 38 av 45 analyserade resultat är förändring på organisationsnivå, genom nya arbetssätt tack vare metoder, kunskap och relationer. Långa och stabila partnerskap skapar förutsättningar att bygga förtroende därmed och möjliggöra djupare och transformativa organisationsförändringar. Vid krympt demokratiskt handlingsutrymme har stöd av Act Svk stärkt partners att agera på ett konfliktkänsligt sätt när de har hamnat i hotfulla situationer. I Indien har påverkansarbete för jämställdhet stärkts genom bildandet av en gender task force. Metoderna som används inom pilotprogrammen för resiliens i Haiti och Sydsudan har lett till stärkt lokalt ägarskap och högre relevans för rättighetsbärarna, lokalsamhällen, partnerorganisationer och Act Svk och alla involverade har behövt omdefiniera sina roller, arbetssätt och arbetskultur.
Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning