WWF ram 2018-2022 + jan-juni 2023
Insats-ID : SE-0-SE-6-54030559På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Den svenska stiftelsen Världsnaturfonden WWF (härefter WWF) har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018-2022 för programmet ”Leading the Change – Civil Society, Rights and Environment”. Ansökan bygger på tidigare genomfört arbete, erfarenheter och resultat från avtalsperioden 2014-2017, men med ny programstruktur samt ökad verksamhetsvolym. Programme...
Läs hela beskrivningenFrån
- B03 - Bidrag till specifika program och fonder genom internationella organisationer (multilaterala, INGO)
Mer om insatsen
Den svenska stiftelsen Världsnaturfonden WWF (härefter WWF) har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018-2022 för programmet ”Leading the Change – Civil Society, Rights and Environment”. Ansökan bygger på tidigare genomfört arbete, erfarenheter och resultat från avtalsperioden 2014-2017, men med ny programstruktur samt ökad verksamhetsvolym. Programmet planeras bestå av 17 insatser (istället för som tidigare 11), fördelat på 11 landprogram, ett regionalt program och fem tematiska hubbar. Som tidigare är verksamheten geografiskt koncentrerad till Afrika och sydöstra Asien. Landprogrammen är: Kamerun, DR Kongo, Indonesien, Kenya, Mocambique, Madagaskar och Komorerna, Namibia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe. Jämfört med innevarande programperiod, tillkommer Namibia och verksamheten i Zimbabwe fasas ut efter tre år. Det regionala delprogrammet, som kvarstår sedan tidigare, genomförs i Mekong-området, och samlar insatser i Thailand, Myanmar, Laos, Kambodja och Vietnam. De tematiska hubbarna är nya för programmet och fokuserar på: Africa Energy; Africa Youth; Northern Mozambique Channel; Sustainable Forestry in East Africa och Transboundary Natural Resource Management. Hubbarna är en del av det internationella WWF-nätverket och är lokaliserade på vissa landkontor. Deras roll är att arbeta med sub-regional koordinering. De har en gränsöverskridande funktion och är regionalt sammanhållande inom sina respektive tematiska ansvarsområden. Hubbarna ansvarar vidare för påverkansfrågor på regional nivå, samt driver kunskapsutveckling och lärande inom respektive område. I vissa fall vidareförmedlar hubbarna även medel på regional nivå. En annan ny komponent inom programmet är en läroplattform för erfarenhetsutbyten, både inom programmet och även med koppling till andra verksamheter inom WWF globalt. Programmet adresserar frågor om rättigheter, kapacitet och roller för samhällen och civilsamhället i hanteringen av naturresurser, samt påverkan och deltagande i beslutsfattande i de prioriterade tematiska områden som internationella WWF-nätverket arbetar med globalt. Detta enligt sitt så kallade bevarande-ramverk som utgörs av de sex globala målområdena: Mat, Vatten, Arter, Skog, Hav, Klimat & Energi. Målet för programmet är: "Människor och lokalsamhällen i programområdena åtnjuter och utnyttjar effektivt sina rättigheter, kontrollerar beslut och nyttjar naturresurser på ett rättvist sätt, samt bidrar till hållbar förvaltning av viktiga ekosystem och livsmiljöer". Det ansökta beloppet för 2018-2022 uppgår till 581 339 000 kr. Den ansökta summan för 2018 uppgår till 92 790 000 kr varefter den successivt ökar varje år, för att 2022 uppgå till 129 040 000 kr. Detta är en ökning jämfört med föregående programperiod. Jämfört med beviljat bidrag för 2017 innebär det en ökning med 32 % för 2018 och 84 % för 2022.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Genom programmet Leading the Change (LtC) 2018-2023ar ca 200 lokala civilsamhällesorganisationer och samhällen stärkt sin kapacitet och röst, och ökat sitt engagemang och inflytande i politiska processer och beslutsfattande som rör hållbar naturresursförvaltning. Programmet har implementerats genom (inledningsvis 18 och slutligen 14) delinsatser, både landprogram och regionala program, s.k. hubar, i Afrika och Asien. Nedan följer en sammanfattning av rapporterade result per mål: Mål 1: Det civila samhället har en central roll när det gäller att påverka planeringen, beslutsfattandet och god förvaltning (good governance) av naturresurserna. Resultaten under detta mål fokuserar inom tre områden; kapacitetsstärkande och organisatorisk utveckling av CSOers kapacitet att agera, få tillgång till beslutfattare på lokal, nationell och i vissa fall regional nivå; CSOers inflytande över policy- och beslutsprocesser för naturresursförvaltning samt; CSOers samarbete för att förbättra förutsättningarna för det civila samhällets deltagande och utrymme att verka (civic space). I 93% av delprogrammen överträffades målet om antal lokala CSOer som har influerat påverkans- och beslutsprocesser; ökat engagemang och åtgärder från regeringars/beslutsfattares sida för naturresursförvaltning rapporteras från 100% av delprogram och 79 % av delprogrammen har nått eller överträffat sina mål för ökad kapacitet hos CSOer. Nedan sammanfattas de viktigaste förändringarna (most significant change) som programmet har bidragit till, exempel på dessa förändringar i delprogrammen följer i nästa stycke: - Stärkt röst och engagemang. CSOer har deltagit i samråd, workshoppar och konferenser på lokal, nationell och regional nivå, stärkt sin röst och lärt sig nya sätt att förespråka förändringar gentemot regeringen och beslutsfattarna. - Policy och politiskt inflytande. CSOer har haft en direkt inverkan på utformningen av politik på nationell och regional nivå, i delprogrammen t.ex. genom att ta fram ståndpunktsdokument och bedriva strategiskt påverkansarbete, ofta tillsammans med plattformar för det civila samhällets organisationer. - CSOer har bidragit till ökat engagemang och ökad representation i lokalsamhällena. CSOer har spelat en avgörande roll när det gäller att stärka medborgarnas, lokalsamhällenas och urfolks röster och se till att deras problem och rättigheter tillgodoses. LtC-programmet har särskilt ökat representationen av kvinnor och ungdomar men även andra marginaliserade grupper. - Kapacitetsstarka och kapabla CSOer. CSOer har deltagit i utbildningsprogram och riktade kapacitetsstärkande insatser som har bidragit till deras egenmakt på en rad olika områden, från finanspolitik och upphandlingsstandarder till organisationsstrategier, integrering av jämställdhetsperspektivet samt kompetens inom politik och opinionsbildning. CSO-partner arbetar mer självständigt och professionellt, ökar sin finansiering och verksamhet. - Ökat samarbete och partnerskap. CSOer har samarbetat och bildat nya partnerskap för att förstärka sin påverkan. CSOer har också bildat nya koalitioner och anslutit sig till större plattformar och nätverk, vilket ökar deras räckvidd. - Erkännande och trovärdighet har stärkts, bland annat genom ökad synlighet och uppmärksamhet från medier och opinionsbildare. - Ökat handlingsutrymme (enabling conditions). CSOer har bidragit till att skapa förutsättningar för det civila samhället och öppnat upp för nya utrymmen för civilsamhällesorganisationer. Ett urval av exempel per delinsats inkluderar: - Laos - regeringssamarbete och engagemang, CSO-samordning, politiskt inflytande och utrymme; WWF och civilsamhällespartners har genom LtC fått mer tillgång till och inflytande över den laotiska regeringen genom att arbeta genom och med Laos CSOs Coordination Office (LCCO) och Laos CSOs Coordination Committee (LCC) som är officiellt erkända av regeringen. LCCO spelar en viktig roll för ge utrymme för civilsamhället att träffas och diskutera direkt med regeringen. LtC har bl.a bidragit till att inrätta arbetsgruppen för miljö och naturresurser. Även om det medborgerliga utrymmet i Laos är mycket begränsat, och samarbete och dialog med regeringen är förenat med risker, blir den strategiska användningen av arbetsstrukturer som denna viktig för både politiskt inflytande och på längre sikt för ökat medborgerligt utrymme. - Madagascar and Comoros- strategic CSO partnerships and coalitions with wide outreach and influence; På Madagaskar har LTC-programmet stöttat bildandet och utvecklingen av civilsamhällesorganisationer, nätverk, plattformar och federationer. LtC tydligt bidragit till att fler CSOer förmår verka som förändringsagenter som vågar utmana eller påverka beslutsprocessen inom olika sektorer, som bl.a. fiske, gruvdrift och miljö. CSOer har deltagit i och bidragit till dialogprocesser och beslut som påverkar hela befolkningen och lokalsamhällena i synnerhet. Bland de initiativ som registrerats under de senaste 5 åren är följande exempel värda att nämna: Madagaskars regering har omvärderat en lag om besittningsrätt av mark, trots att den röstats igenom i parlamentet, efter påverkansåtgärder av CSOer; transparens har ökat inom fiskeriförvaltningen, särskilt ang. ministeriets informationsdelande om fiske; hållbara åtgärder har vidtagits mot massiv avskogning på regional nivå; Åtgärder har vidtagits mot förstörelse/förorening av mangroveskogarna som utförs av privata företag; och överenskommelser har gjort som tillfälliga fiskeförbud och övervakning av rev på Komorerna. - Africa Youth Thematic hub- regional and national policy influence at scale by youth movements; De olika panafrikanska ungdomsnätverk som ungdomshubben har arbetat med har lett till en större ökning av det civila samhällets engagemang i det politiska beslutsfattandet. Nätverkets gemensamma insatser har nått hundratals civilsamhällesorganisationer över hela kontinenten och engagerat tusentals ungdomar, inte minst genom innovativt digitalt arbete. - Namibia stärkta kvinnoledda CBO:er; WWF Namibia har särskilt arbetat för att stödja och engagera kvinnoledda CBO:er för att säkerställa ökad medvetenhet om rättigheter och skyldigheter och representation i beslutsfattande och hållbar förvaltning av naturresurser. Bl.a har en partnerorganisation bjudits in att delta i viktiga beslutsplattformar på både nationell och regional nivå, tex ang. den nationella politiken för torka och utveckling av den nationella jämställdhetspolitiken. De har också drivit på för en nationell kampanj mot könsbaserat våld (GBV) i alla 14 administrativa regioner i landet, efter utbildning i att tala inför publik. Mål 2: Samhällen påverkar politik och beslutsprocesser för stärkta rättigheter till, och förvaltning av, naturresurser, och optimerar de fördelar som härrör från dessa resurser på ett hållbart sätt. Resultaten under detta mål fokuserar på lokalsamhällesnivå och lokalbefolkningars möjligheter att påverka beslutsfattare och bli förvaltare av naturresurser i sina lokala områden. Det har också varit viktigt för att stärka det rättighetsbaserade angreppssättet, både politiska och medborgerliga rättigheter samt ekonomiska och sociala rättigheter. Målet fokuserar också på ökad tillgång och rättvis nytta av naturresurser i samhällen. Analysen av resultat från hela programperioden visar att LTC har bidragit till ett stärkt samhällsengagemang, representation och i flera fall ökade förmåner och intäkter från naturresurser till samhällen. I 93 % av delprogrammen har målen om ökat engagemang och mer åtgärder från regeringars/beslutsfattares sida uppnåtts, för gäller politisk policy och metoder för hållbar naturresursförvaltning, 93 % av delprogrammen rapporterade ökade fördelar från företagsamhet (översättning?) i slutet av programmet och i 92 % delprogrammen ökade uppfattningen om en jämnare fördelning av fördelarna. Nedan sammanfattas de viktigaste förändringarna (most significant change) som programmet har bidragit till, exempel på dessa förändringar i delprogrammen följer i nästa stycke: - Egenmakt för samhällen. Det finns flera positiva exempel på där programmet har bidragit till att samhällen som har övergått från att vara passiva deltagare till att aktivt leda och driva förändring och ta itu med frågor som rör naturresursförvaltning, alternativa försörjningsmöjligheter och miljöhänsyn. - Beslutsfattande på lokalsamhällesnivå. Programmet har bidragit till ett större deltagande av lokalsamhällena i beslutsfattande, programmet visar på flera exempel på var lokalsamhällena rekommendationer beaktas även i storskalig förvaltning av naturresurser. - Erkännande och inflytande av urfolk. Flera av de delprogram som arbetar direkt med urfolk ser framsteg både när det gäller erkännande av rättigheter (t.ex. besittningsrätt) och ett mer direkt inflytande när det gäller rättsligt skydd och politiskt inflytande. - Utveckling av CBO:er. LTC-programmet har stöttat utvecklingen och organisering av CBO:er, som nu är nu mer kapabla att förespråka sina rättigheter och samverka med skyldighetsbärare på ett effektivt sätt. - Samverkan med skyldighetsbärare. Ansvariga personer som statliga myndigheter har blivit mer öppna för samhällsengagemang och deltagande i vissa delprogram och visar ökade tecken på transparens och inkludering gentemot lokalsamhällen. - Ökad medvetenhet och förståelse för mänskliga rättigheter och jämställdhet, vilket har stärkt lokalsamhällens möjlighet ställa krav på beslutsfattare. - Ökad och rättvisare tillgång till naturresurser. Det finns flera exempel på ökad nytta av naturresurser samt uppfattningen om mer rättvisa fördelar på samhällsnivå. - Ökad tillit. Lokalsamhällen har utvecklat ett större förtroende för organisationer som WWF men också gentemot andra partnerorganisationer, vilket har resulterat i mer kollaborativt beslutsfattande. Exempel från landprogrammen: - Demokratiska republiken Kongo (DRK) deltagande kartläggning av skogar och definition av samhällens markrättigheter: I östra DRK har LtC bidragit till kartläggningen av skogar och definitionen av markrättigheter. Fem lokalsamhällen har åtagit sig att definiera sina markrättigheter och dokumentera mer än 190 000 hektar av det förväntade målet på 150 000 hektar lokala skogar för officiellt erkännande. Genom medvetandegörande och uppsökande verksamhet som leds av en LtC-partner har lokalsamhällena engagerat sig för att gå vidare genom att få skogskoncessioner och för genomförandet av samfällighetsskogsbruk i sina byar. Från deltagande kartläggning av dessa skogar håller man för närvarande på att bevilja äganderätt till samhällena. 34 urfolksterritorier har identifierats och kartlagts (med en uppskattad befolkning på ca 25 000). - Uganda: SRHR och hållbar förvaltning av naturresurser länkas genom samarbete; Ett hållbart nyttjande av naturresurser är beroende av ett hållbart liv och god hälsa. Programmet har nått ut till gemensamma målgrupper i avlägsna områden med marginaliserade grupper och har, genom samarbete med RHU (Reproductive Health Uganda), organiserat integrerad samhällsuppsökande verksamhet för att möjliggöra tillgång till reproduktiv hälsa och rättigheter, som familjeplanering, mödravård och ungdomsvänliga tjänster, samt medvetandehöjande och kapacitetsstärkande kring hållbart användande och tillgång till sin omgivande natur. Ca 4500 har nåtts, främst kvinnor och ungdomar. RHU inrättade vidare tekniska arbetsgrupper för befolkning, hälsa och miljö i vissa distrikt för att integrera SRHR i lokala myndigheters planer för hållbarhet. Möjligheten har ökat för kvinnor och ungdomar att fatta välgrundade beslut om föräldraskap, delta i ekonomiska aktiviteter och stärkt medvetenheten om vikten av att bli mer motståndskraftiga mot klimatförändringar genom att minska trycket på skyddade områdens resurser. - Vietnam CBO-deltagande i Naturresursförvaltning (natural resource management, NRM); I Vietnam har de 31 CBO:er som deltar i LtC haft många möjligheter att föra en dialog med och påverka politiker och beslutsfattare på distrikts- och kommunnivå (Commune People's Committee (CPC) och Forest Protection Unit, FPU) för godkännande av lokala och hållbara femåriga planer för naturresursförvaltning. Bl. har samverkan skett kring att kartlägga skogens status. Enligt en undersökning på lokalsamhällesnivå upplevde 66 % av hushållen en inkomstökning under perioden 2018 till mitten av 2023, varav 52 % härrörde från projektrelaterad verksamhet, inklusive betalning för ekosystemtjänster.
Människor i programområden utövar sina rättigheter effektivt, kontrollerar beslut och får rättvist ta del av förmåner från naturresurser och bidrar till en hållbar förvaltning av viktiga ekosystem och livsmiljöer.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning