Hållbart Företagande- DIHR/GRI samarbete
På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 160 854 741 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Introduktion Hållbart företagande handlar om hur ditt företag påverkar samhället i stort, både på kort och lång sikt utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Frågan om företagens roll i ett hållbarhetssammanhang har numera en relativt lång historik som går åtminstone tre decennier tillbaka. Idag blir det allt viktigare att jobba på ett hållbart sätt. Såväl konsumenter, affärspartners och investerare ställer högre och högre krav. Antagandet av SDG-målen har också bidragit till ökat ansvar för företagen kring bredare utvecklingsfrågor. Hållbarhetsrapportering utvecklades som ett verktyg för att kunna hålla företagen ansvariga för sina utfästelser kring hållbarhet men är också ett sätt att synliggöra ett företags engagemang kring dessa frågor och som skapar en möjlighet att attrahera konsumenter och investerare och därmed utgöra en möjlighet att skapa konkurrensfördelar och vinst. I den mån hållbarhet kan skapa ekonomiska möjligheter kan delaktighet i hållbarhetsrapportering skapa incitament att vidareutveckla hållbarhet i dess tre dimensioner även i utvecklingsländerna och för företag av olika storlek. Hållbart företagande är huvudsakligen kopplat till strategimål 3 [M3] men operationaliseringen av strategin för global hållbar ekonomisk utveckling lyftsett antal relaterade frågor bl a Mål 1 sysselsättning (informalitet/migration, rättigheter i arbetslivet, fattigdom) [M1] Mål 6 social trygghet (arbetsrättslig social trygghet, företags ansvar, informalitet) [M6] Mål 7 Inhemsk resursmobilisering (BEPS relaterade frågor, hållbar finansiering av sociala utgifter) [M7] Global Reporting Initiative GRI är en av pionjärerna när det gäller hållbarhetsrapportering och hade under 2022 sitt 25-års jubileum. GRI standarder är också bland mest använda hållbarhetsrapporteringsstandarderna, t ex : - 78% av världens 250 största företag (G250) har antagit GRI Standards; - 68% av de 5 800 främsta 100 företagen i vart och ett av 58 länder (N100) använder GRI - 96% av G250 rapporterar kring hållbarhet eller ESG; - koldioxidminskning rapporteras allmänt (80% av G250 och 71% av N100) - men under hälften (46% av G250, 40% av N100) rapporterar om biologisk mångfald; - en reviderad GRI biodiversitetsstandard, som lanserdes under 2023, kommer att vara en viktig drivkraft för ökad rapportering om biodiversitet, vilket går hand i hand med insatser för att hantera klimatförändringar. - Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade (74 % av G250, 71 % av N100) rapporterar om målen för hållbar utveckling (SDG). - GRI:s rapporteringsstandarder används av en majoritet av de undersökta företagen i alla regioner (75% i Amerika, 68% i Asien-Stillahavsområdet och Europa, 62% i ME & Afrika).[1] Sidas stöd till GRI har fokuserats kring ett antal kärnfrågor - Vidareutveckling av frågan att integrera hållbarhet som en väsentlig tillgång för företagen och en central del av företagens affärsplaner men även en avgörande aspekt för investerar- och konsument-beslut. Det inbegriper även delaktighet i harmonisering av rapporteringsstandarder från olika källor (FN, EU, ISO mfl) för att säkerställa att hållbarhetsrapportering oavsett rapporteringsstandardens ursprung utgör ett jämförbart underlag för t ex investerarbeslut. - Vidareutveckling av standarder Utveckling av hållbarhetsfrågor och hållbart företagande i utvecklingsländerna fr a har Sida arbetet mycket med frågor kopplade till förtagens ansvar för hållbarhet utanför företagens primära domäner (företaget och dess värdekedja) och dess roll som utvecklingsaktör. Detta inkluderar frågor som ansvar för fattigdomsfrågor, bredare frågor kring MR som inkluderar den informella ekonomin (M2/M6) samt företags ansvar när det gäller skattefrågor, inklusive Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) åtaganden (M7) . - Integrering av företag oavsett storlek (SME/MSME) i ett hållbarhetssammanhang inom ramen för globala värdekedjor men även för lokala marknader i utvecklingsländerna Utvecklingen av GRI som en normativ plattform och skapandet av incitament för företag att gå bortom minimi-nivåer av hållbarhet för att undvika kritik. Harmonisering av hållbarhetsstandarder GRI har under perioden fortsatt att utveckla, uppdatera och översätta standarder, praktiska guider och länkdokument som kopplar samman GRI-standarder med internationella och nationella regler på global nivå. GRI har aktivt engagerat sig i utvecklingen av europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). GRI och International Financial Reporting Standards (IFRS) Sustainability Standards har etablerat ett samarbetsavtal för att säkerställa kompatibilitet och sammankoppling av investerarfokuserad grundläggande hållbarhetsinformation som uppfyller kapitalmarknadernas behov enligt IFRS Sustainability Disclosure Standards, med information avsedd att tillgodose behoven hos ett bredare spektrum av intressenter som omfattas av GRI:s krav på hållbarhetsrapportering. GRI har fortsatt att samarbeta med viktiga partners, som det Danska Institutet för Mänskliga Rättigheter och gjort betydande framsteg i sitt samarbete med internationella organisationer, regeringar och tillsynsorgan, vilket främjar en kollektiv insats för hållbar utveckling. GRI som plattform för normativ förändring ([M1],[M3] [M6]) . GRI har en stark sammankallande kraft som adresserar ett komplett perspektiv av aspekter som påverkar hållbart företagande. Standarderna berör universella, sektorspecifika och ett mycket omfattande spektrum av tematiska standarder. Vid utarbetande/uppdatering av standarder sammanförs viktiga internationella aktörer inom respektive område. Den processen i sig bidrar till att förstärka GRI:s samverkan med olika intressenter/partners och utgör ett viktigt verktyg för normativ dialog. För att kunna utveckla standarder och vidareutveckla påverkansarbete är det stor vikt att kunna dra slutsatser kring företagen syn på vilken inverkan hållbarhetsrapportering har haft och vilken inverkan den har och kan ha på företagens organisation. Dessa erfarenheter har ofta utgjort informella berättelser och en lärdom är att GRI bör vidareutveckla både insamlandet av dessa narrativ och effektivare använda dessa i sin kommunikation. En av GRI:s styrkor är att GRI utgör en neutral plattform och kan till skillnad från t ex FN strukturer föra normativ dialog som inte nödvändigtvis utmynnar i ett offentligt åtagande och kan därmed, förhoppningsvis, fördjupa dialogen och förändra perspektiv på ett sätt som kan vara svårt åstadkomma på andra arenor. GRI är samtidigt en erkänd aktör och har som en av världens mest använda standard för hållbarhetsrapportering ett omfattande nätverk av företag som kan leda utveckling framåt. Globala leveranskedjor ([M1] [M3] [M4) ) GRI har inlett strategiska samarbeten för att förbättra hållbarhetsrapporteringen globalt. Ett anmärkningsvärt partnerskap undertecknades med European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG), som bidrar till den europeiska gröna given och visar GRI:s inflytande i utformningen av europeiska hållbarhetsstandarder. GRI har också samarbetat med den nyligen inrättade International Sustainability Standards Board (ISSB), i syfte att komplettera den bredare hållbarhetsrapporteringen och påverkansbedömningarna. GRI gav omfattande feedback till beslutsfattare över hela världen och påverkade lagstiftning och policyförslag på både nationell och regional nivå, inklusive input till EU om Corporate Sustainable Due Diligence Directive (CSDDD) och förordning om produkter som härrör från tvångsarbete I samband med det finns ett behov av att öka förståelse och kunskap kring värdekedjornas kontext och hur rapporteringslandskapet måste förändras för att bättre den problematiken och passa regionerna och länderna som i högre grad påverkas. GRI planer att genomföra forskning / policy briefs och rundabordssamtal kring denna problematik.[3] Fokus på investerarnas roll (Mål 3) En fråga som har varit av stor vikt för Sida är utvecklandet av hållbarhet som en väsentlig tillgång för företagen. Det skulle påverka värderingen av företagens verksamhet och därmed i högre grad kanalisera investeringar till företag som är mer hållbara. Det förutsätter dels jämförbara rapporteringsstandarder och dels mer fokusering på investerarnas roll och åtaganden. GRI har nyligen producerad en Impact-studie som belyser vikten av investerarnas roll när det gäller att definiera business case för företag att rapportera och att fokusera på hållbarhetsfrågor. GRI kommer fortsatt att fokusera mer på investerarnas roll samt att lära sig mer om hur de fattar beslut. En möjlighet skulle vara att inleda en studie som enbart är inriktad på investerarnas roll.[4] Ökad fokusering på skattetransparens (mål 3, 6, 7) Sida har medverkat till att utveckla skattetransparens till en hållbarhetsstandard, GRI 207, som lanserades 2019. Att skattetransparens är en central hållbarhetsfråga har fått markant ökande acceptans och medvetenheten. Positivt är också att GRI 207 har på kort tid skapat debatt, ökat förväntningar på skattetransparens. GRI 207 är spridda över flera nivåer, såsom beslutsfattare, investerare, civilsamhället och organ som FN:s principer för ansvarsfulla investeringar: Under 2022 har ett antal aktieägarbeslut som kräver rapporter upprättade mot GRI 207 gjorts, vilket visar att information om skatt och hur den hanteras anses vara avgörande för att fastställa finansiell risk och möjligheter. I synnerhet har dessa aktieägarresolutioner fått stor uppmärksamhet i media, vilket gör detta mer känt för det civila samhället, såsom konsumenterna. Vidare antogs skattestandarden av det civila samhället i utkastet till FN:s skattekonvention, som har anpassat den landspecifika rapporteringskomponenten till GRI 207. Genomslaget av GRI 2007 kan även ses genom: - att GRI har varit en av värdarna för det europeiska rundabordssamtalet om målen för hållbar utveckling om ansvarsfullt skattebeteende och integreringen av skattetransparens i hållbarhetsrapporteringen, vilket understryker vikten av transparent skattepraxis för att uppnå målen för hållbar utveckling. -att GRI har fått många talaruppdrag, feedback till offentliga samråd och erkännande från viktiga intressenter som beslutsfattare och investerare. - GRI har varit representerat vid viktiga evenemang, inklusive VBDO Tax Transparency event, CSR Europe Webinar och Deloitte Sustainability event, som lyfte fram framstegen med GRI 207. - GRI också presenterade sitt arbete för US SEC Investor Commission, vilket markerar ett viktigt steg för att främja skattetransparens i företagsrapportering. - att det australiensiska finansdepartementets har lagt fram förslag att använda GRI 207 för skatterapportering markerade en milstolpe och underströk det ökande erkännandet av skattetransparens som en central hållbarhetsfråga. - Vidare införde International Council of Mining and Metals ytterligare krav på medlemsföretagen att rapportera antingen med GRI 207 eller med OECD:s BEPS-ramverk. [5] Dessa aktiviteter bidrog till en bredare förståelse och acceptans av skattetransparens i hållbarhetsrapportering, vilket återspeglar standardens framväxande roll i globala hållbarhetsagendor Förhoppningen är att GRI 207 ska utgöra en bas för normativ dialog med företag kring skattefrågor och skatteplanering. Viktigt inte enbart som del av företags påverkan på hållbarhetsfrågor utan även som del av att skapa bättre förståelse för företagens perspektiv och respons till förändringar av internationella skatteregelverk som tex BEPS. Därför har Sida aktivt sökt skapa samverkan mellan GRI och OECD för ökade synergier mellan förändrade skatteregelverk och hållbart företagande, skapandet av mer holistiskt perspekt inom företagen kring sin roll som utvecklingsaktörer och incitament för förändrat förhållningssätt kring dessa frågor. GRI 207 har uppmärksammats även då det gäller OECD Base Erosion and Profit Shifting (BEPS)/Global Forum for Transparency and Exchange of Information for Tax Purposes (Global Forum) relaterade frågor i samband med Addis Tax Initiatives General Assembly 2024 där fr a frågan om assymetrisk information när det gäller county-by-country reporting (CbCR) och att inget av de minst utvecklade länderna får dessa rapporter och enbart fem afrikanska länder har aktiverade relationer för automatiskt utbyte av finansiell information (automatic exchange of information, AEOI)[6]. Säkerställandet av funktionell och korrekt behandling av sekretessbelagda är tex ett hinder för utbyte. Det menades då vid ett anförande vid ATI General assembly att GRI 207 skulle kunna utgöra en bas för global CbCR och ge tillgång till transparent och publikt tillgänglig information som skulle reducera utvecklingsländernas utanförskap när det gäller tillgång till information. Hållbart företagande och SDG åtaganden (1, 2, 3, 6) I maj 2022 publicerade GRI det uppdaterade kartläggningsdokumentet 'Linking the SDGs and the GRI Standards', som innehåller kopplingar till de reviderade universella standarderna. En annan värdefull resurs som publicerades i juli 2022 är "Business Reporting on the SDGs: Integrating the SDGs into Corporate Reporting: A Practical Guide". I juli 2022 säkrade GRI två officiella sidosessioner som en del av High-Level Policy Forum (HLPF), samt arrangerade ytterligare en inofficiell sidosession. De två officiella sidosessionerna var: "Addressing the SDG environmental data gap for biodiversity and nature", som genomfördes i samarbete med CDP, och även "Implementing and interlinking environmental and human rights due diligence" i samarbetade med det danska institutet för mänskliga rättigheter (DIHR). Båda de officiella sidosessionerna var extremt framgångsrika och fick totalt 413 deltagare. Regionalt (Mål 3) Afrika[6] GRI Africa fortsatte att delta i forum och bidra till diskussioner i syfte att skapa möjliggörande policymiljöer i regionen mot en effektivare hållbarhetsrapportering. Vidare fortsatte GRI sitt samarbete med att integrera hållbarhet och informationsgivning på afrikanska kapitalmarknader. Den afrikanska regionens samarbete med African Securities Exchanges Association (ASEA) har resulterade i utvecklingen av ESG Disclosures Guidance manualer för Nairobi, Securities Exchange, Eswatini Stock Exchange (ESE) och Ghana Stock Exchange (GSE). Det har varit en viktig del av ambitionen att förankra hållbarhetsfrågor på nationell nivå och förankringen av hållbart företagande som nationell prioritet och bör ses som en stor framgång. Akademiska institutioner svarar positivt på uppmaningar att utveckla företagsledaresom är medvetna om hållbarhetskrav för att driva sina organisationer mot större syfte. Genom att utnyttja den positiva responsen samarbetade GRI med Lagos Business School (LBS) för att stödja LBS Sustainability Center att införliva innehåll om ESG-information och hållbarhetsrapportering med hjälp av GRI-standarderna i sina verkställande program. Under 2022 resulterade detta samarbete i att hållbarhetsrapportering integrerades i läroplanen för social konsekvensbedömning, ett professionellt utbildningsprogram riktat till hållbarhetsproffs. GRI etablerade samverkan med Strathmore Business School (SBS) i Kenya. Latinamerika[7] I Latinamerika markerade inrättandet av ett nätverk av professorer i regionen en betydelsefull prestation för GRI inom den akademiska sfären. Det omvandlades till en samarbetsplattform som främjar partnerskap med universitet och utbildningsinstitutioner. Dessutom spelade detta nätverk en avgörande roll för att främja det professionella certifieringsprogrammet för hållbarhetspersonal som leder rapporteringsinitiativen i sina respektive organisationer. Under 2022 lanserade GRI Latinamerika det första GRI-programmet Descubriendo med deltagande av 130 organisationer från Chile och Mexiko. Detta initiativ av GRI Latam syftar till att utöka kapaciteten hos företag - inklusive små och medelstora företag - att offentliggöra hållbarhetsinformation och därigenom främja hållbarhet och transparens i rapporteringen. Colombias regering, med tekniskt stöd från UNDP och Global Reporting Initiative (GRI), varit en pionjär med utformningen och implementeringen av SDG Corporate Tracker, som ett verktyg för att övervaka den privata sektorns bidrag till målen för hållbar utveckling. SDG Corporate Tracker är ett flerpartsinitiativ som riktar sig till hela näringslivet som är verksamt i Colombia, oavsett ekonomisk aktivitet, företagsstorlek eller om företaget är lokalt eller transnationellt. SDG Corporate Tracker har tre huvudmål: - Att samla in relevant data om bidraget från företag som är verksamma i Colombia till de 17 globala målen för hållbar utveckling, med hjälp av onlineverktyg och internationella standarder som föreslås av GRI. - Att analysera och publicera information och kunskap om hållbara företagsmetoder, vilket gör det möjligt för andra företag att replikera och anta bästa praxis. - Att publicera rapporter med aggregerad information per ekonomisk sektor och företagsstorlek, som ett underlag för att stärka policydiskussioner med fokus på utvecklings- och beslutsprocesser kring påverkansinvesteringar. År 2022 tilldelades SDG Corporate Tracker som ett av de tre bästa nationella initiativen vid International Standards of Accounting and Reporting (ISAR) Honors. SDG Corporate Tracker har belyst vikten av å ena sidan flerpartspartnerskap, där samverkan mellan UNDP och GRI är av stor vikt, för att utveckla verktyg för att mäta den privata sektorns bidrag till Agenda 2030 och till stöd för den frivilliga nationella rapporten som presenteras av länderna och den nyckelroll som GRI spelar för att främja praxis för hållbarhetsrapportering i Latinamerika. Initiativet har väckt andra länders intresse för ett eventuellt lokalt genomförande. GRI samarbetade med olika latinamerikanska börser för att utveckla och förfina riktlinjer för rapportering. Detta inkluderade samarbeten med den mexikanska börsen och Santiago Stock Exchange (SSE) för att förbättra ESG-rapportering och medvetenhet. Dessutom användes studier om ESG-upplysningar för att förbättra praxis för hållbarhetsrapportering i regionen. I likhet med utvecklingen i den afrikanska kontexten bidrar samarbetet med de nationella börserna till förankring av hållbarhet på nationell nivå och utgör ett viktigt steg från att hållbart företagande huvudsakligen har varit inriktat på multinationella företag och deras påverkan direkt och/eller genom värdekedjor. Asien GRI utökade sin påverkan i Sydasien genom webbinarier i samarbete med hållbarhets- och ESG-ämnen, i samarbete med Colombo Stock Exchange, Dhaka Stock Exchange, Indonesia Stock Exchange och SEC Philippines. Dessa webbinarier, som lockade över 700 deltagare, syftade till att dela med sig av bästa praxis och erfarenheter mellan företag när det gäller viktiga ämnen som målen för hållbar utveckling, t.ex. klimatförändringar, könsinkludering, avfallshantering samt hälsa och säkerhet. Detta initiativ var en del av GRI:s bredare satsning på att främja en gemensam resa mot hållbarhet i hela den asiatiska regionen, genom att uppmuntra företag att integrera och rapportera om hållbara metoder på ett effektivt sätt. GRI samarbetade också med andra beslutsfattare och tillsynsmyndigheter i regionen för att bidra till anpassningen av nationell politik till agendan för hållbar utveckling. Exempelvis påbörjades Under 2021 arbete tillsammans med marknadstillsynsmyndigheter och börser i Sri Lanka för att anpassa sina ramar för ansvarsfullt företagande till sina respektive nationella strategier för hållbar utveckling. Under 2023 påbörjades arbete även i Bangladesh och Indien. Denna anpassning syftade till att förbättra hållbara affärsmetoder i dessa länder. [1] Big shifts, small steps Survey of Sustainability Reporting 2022 KPMG International October 2022 p23-26 [2] GRI RBSD Program - Annual Report 2022 (Final) s6 dnr 17/001087-245 [3] ibid [4] ibid [5] Ibid p 9-10 [6] Presentation Thomas George Factcoalition ATI General Assembly 2024 [6] GRI RBSD Program - Annual Report 2022 (Final) s6 dnr 17/001087-245 p 12-15 [7] Ibid p16-20
Programmets ramverk "Hållbart företagande för hållbar utveckling" är att ett ansvarsfullt företagande stödjer hållbar utveckling i dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. För att uppnå detta kommer programmet att stimulera företag och statliga aktörer att vidta effektiva åtgärder för att uppnå ansvarsfullt företagande på tre nivåer. I en ömsesidigt beroende värld där naturresurser utarmas och ojämlikheten växer är det avgörande att ta hänsyn till miljö-, samhälls- och styrningsaspekterna av den ekonomiska tillväxten. Med andra ord, utveckling som främjas måste vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar och fast förankrad i mänskliga rättigheter. För det första syftar programmet till att öka företagens, små, medelstora och stora företag, öppenhet och transparens genom förbättrad hållbarhetsredovisning i linje med ramarna för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. För det andra är programmets syfte att lyfta fram ansvarsfullt företagande som facilitator för hållbar utveckling genom att möjliggöra evidensbaserad, kritisk dialog och skapa verktyg för att stimulera staten och näringslivets aktörer, inklusive investerare, att fatta beslut som uppmuntrar ansvarsfullt uppförande. För det tredje syftar programmet till att stärka genomförandet av ramverk för ansvarsfullt företagande på nationell nivå i linje med nationella strategier för hållbar utveckling. De viktigaste områden av programmet är: 1) ökat utnyttjande av publika hållbarhetsdata inom ramen för affärsmetoder 2) internationella och nationella hållbarhetspolicies och strategier som baseras på evidensbaserade dialoger 3) handlingsplaner kring ansvarsfullt företagande utvecklas i linje med nationella strategier för hållbar utveckling.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?