OECD Development Centre 2019-22

Sida avser att genom samfinansiering från GLOBEC och GLOBEN stödja OECD Development Centre med sammanlagt SEK 40 miljoner 2019-2022, fördelat på två projekt med inriktning på att utveckla aspekter på informell ekonomi (Tackling Vulnerability in the Informal Economy, TVIE) samt med fokus på hållbara sekundära städer (Cities Connect). Inom ramen för strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 och dess mål "En hållbar försörjning och produktiv sysselsättning" kommer stödet till TVIE att inrikta sig på att vidareutveckla förståelsen för och kunskapen om informalitet och utveckling. Den informella ekonomin är mångfacetterad och omfattar en uppsjö av olika aktiviteter och anledningar till informalitet. Förenklat finns det i den ena delen av spektrat aktiviteter som utnyttjar möjligheter att undvika regleringar och beskattning för att exempelvis åsidosätta konkurrensförhållanden. I den andra extremen återfinns huvudsakligen fattiga människor som av olika anledningar är mer eller mindre permanent uteslutna från den formella arbetsmarknaden och som finner sin försörjning i oreglerade ekonomiska aktiviteter som saknar de rättigheter och skyddssystem som förknippas med en formell arbetsplats och som oftast genererar mycket små inkomster. Mellan dessa extremer finns det varianter där det finns olika grader av möjligheter att röra sig mellan formell och informell aktivitet t ex beroende av konjunkturcykler eller andra skäl. Det finns också historiska skäl där familjeföretag som drivit under mycket lång tid och aldrig registrerats fortsätter utan registrering för att det saknas incitament till ändring. Fokusering kommer att vara på den grupp som huvudsakligen är permanent exkluderad från formell sysselsättning och som huvudsakligen omfattar människor i hög utsatthet och extrem fattigdom. Även om mycket skrivits om informalitet är ändå området underutvecklat och präglat av misstolkning som förmodligen har sin grund i informalitetens komplexitet. Informalitet är ett område som har fått stort genomslag i OECD Development Centres verksamhet och där Sida bedömer Development centre kan ge viktiga bidrag som ökar förståelse för informalitetens grundorsaker och policyutveckling inom området. Inom ramen för strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser 2018–2022 och dess mål "hållbara städer och samhällen" kommer Cities Connect att inrikta sig på att skapa förutsättningar som gör det möjligt för sekundära städer att vara mer effektiva katalysatorer för hållbar stadsutveckling, fattigdomsminskning, hantering av klimatförändringar och resiliens på lokal nivå. Deras kopplingar till både större städer/huvudstäder och landsbygdsområden gör sekundära städer till nyckelaktörer i miljö-, ekonomi- och omvandlingsprocessen. Dessa städer kommer i allt högre grad att spela en nyckelroll i hantering av klimatförändring- och klimatanpassningsstrategier samt att bygga resiliens. I takt med att befolkningen växer och bostadsområden växer kommer energibehovet att öka, medan dessa städer växlar till fler koldioxidintensiva energikällor. På grund av deras starka kopplingar till landsbygdsområden och deras beroende av primära aktiviteter som inte längre klarar att absorbera fler människor i tillräcklig grad, vilket också påverkas av klimatförändringar m.m, kommer sekundära städer att behöva ta itu med frågor som klimatinducerad migration, översvämningar, torka och - för de som ligger i kustområdena - hantering av ökningen av havsnivåer. Sekundära städer står dock inför ett antal akuta problem som hindrar deras bidrag till lokal och nationell utveckling. Dessa utmaningar uppstår på grund av en snabb och kaotisk urbaniseringsprocess som försvaras av bristen på samordning mellan olika nivåer, fragmenterade politiska system och begränsad statistisk information. Dessutom är subnationella myndigheter och kommuner de första som utsätts för externa negativa chocker, inklusive våldsamma konflikter, oförutsedda inflöden av migranter och mer frekventa naturkatastrofer i samband med klimatförändring. Lokala myndigheter har ofta mycket begränsade mandat samt kapacitet att genomföra politik och planer, vilket gör dem starkt beroende av centralregeringarnas riktlinjer och finansieringsbeslut. Experter inser att det finns ett stort kunskapsgap kring hur sekundära städer kan skapa "agglomerationsekonomier" och som kan leda till en hållbar utveckling. Det finns också brist på tillförlitliga sociala, ekonomiska, miljömässiga och offentliga finansiella data. Detta beror dels på en överfokusering på stora eller huvudstäder i debatten om stadsekonomi, dokumentation och analys. Utan faktabaserad kunskap om hur människor, företag och lokala myndigheter i sekundära städer kan dra nytta av varandra och hur stads- och landsbygdsområden kan få ömsesidiga fördelar, kommer de politiska insatserna att vara ineffektiva.