UNDRR 2021-2025

Resultat svarar mot strategiområde: Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och är tagna från UNDRR (2024), Annual Report 2023, United Nations Office for Disaster Risk Reduction 2024 UNITED NATIONS OFFICE FOR DISASTER RISK REDUCTION samt UNDRR 2024, Progress Report-Interim Update, EW4All Multi-stakeholderaccelerator in LDCs and SIDS (01 December 2023-15 June 2024), Som ett resultat av UNDRRs ökade fokus på stärkande av datasystem för att rapportera katastrofer använder nu 159 länder Sendai Framework Monitor, vilket är det officiella verktyget för att rapportera framstegmot Sendairamverkets 7 mål. 69 länder fyller i disaggregerad data för kön funktionsvariation (s11). UNDRR har under året arbetat på olika sätt för att synliggöra och knyta samman arbete med DRR och klimatanpassning genom comprehensive risk management approach. Arbetet med CRM har motiverat över länder att anpassa sina klimatanpassnings och DRR strategier till varandra. Arbetet inkluderade bland annat en workshop i Karibien med ministerier ansvariga för DRR och klimat från 18 länder. Konferensen/workshopen resulterade i en regional färdkarta (roadmap) för integrerade ansatser och UNDRR gav sedan stöd till flera av de deltagande länderna att utveckla policy verktyg för att integrera arbetet med DRR och klimat. UNDRR ordnade också kapacitetshöjande aktiviteter i både Afrika och Asien på temat (s17). UNDRR publicerade under året den årliga enkäten om människor med funktionsvariation och katastrofer vilket visade på begränsade framsteg på området. Enkäten hade över 6000 svaranden från 132 länder och syftar till att undersöka om anpassad information kring risk finns för målgruppen och hur tillgänglig den är samt om personer med funktionsvariation deltar i beslut och processer kring DRR planer på nationell och lokal nivå. Resultaten och den följande rapporten pekar på stora gap och stort behov av ett förhöjt fokus på området. Något som redan plockats upp politiskt av flera av UNDRRs givarländer som önskar ett stärkt inkluderingsarbete och mer fokus på att stödja länder i detta (s 26 & givarmöte 5juni Geneve). UNDRR var också med och planerade och ledde den första stillahavsveckan för Anticipatory Action i Fiji 2023. Konferensen samlade meteorologiska institut och nationella riskhanterings myndigheter från 15 länder, regionala partner, Röda Korset och flera FN organ för att arbeta gränsöverskridande med riskhantering. Som en påföljd av konferensen antog Fiji, med stöd av UNDRR det första nationella ramverket för föregripande åtgärder (Anticipatory Action). Ramverket kopplar till UN-OCHAs centrala stödfond för humanitära katastrofer. För första gången i regionen lanserade UNDRR tillsammans med en annan av Sidas partners, UNCDF tillsammans med ett lokalt försäkringsbolag, en ny försäkringsprodukt för att bättre förbereda producenter för cykloner och minska förlust av liv och skador på grödor, boskap och andra tillgångar. Aktiviteterna är en del av UNDRRs arbete att stärka FN systemets kapacitet att stödja nationella och lokala samhällen inom tidiga varningssystem, förberedelse, och återhämtning (s26). Under året har UNDRR antagit en miljöpolicy och en miljöhandlingsplan. Policyn synliggör kopplingarna mellan den naturliga miljön och DRR samt UNDRRs engagemang att integrera miljömässig hållbarhet i alla sina funktioner. Arbetet har inspirerats och hjälpts av Sidas studie av UNDRRs miljöpolicy (gjord av Sidas miljöhelpdesk) och UNDRR har visat hur de tagit rekommendationer och givardialog på allvar (s28 och dialog). Sida har under året följt upp bilateralt både på studien kring UNDRRs miljöarbete och jämställdhetsarbete. Resultat EW4All Resultat och sidreferenser från; UNDRR 2024, Progress Report-Interim Update, EW4All Multi-stakeholderaccelerator in LDCs and SIDS (01 December 2023-15 June 2024), UNDRR har under året arbetat intensivt med Early Warning For all Initiative. Enligt UNDRR har Sidas stöd varit katalytiskt och bidragit till att FN-familjen (IFRC) har hittat konstruktiva vägar för samarbete och kommunikation sinsemellan för att mer effektivt skapa synergier och leverera resultat. Detta har möjliggjorts då de har haft ett konkret område att samarbeta kring med tydliga ansvarsområden och uppdrag att samverka mellan pelarledarna på Global nivå vilket möjliggjort för en bättre planering på nationell nivå, enligt komponentens projektbeskrivning (möte UNDRR 27 juni 2024). Det globala stödet har möjliggjort att pelarledarna på ett tydligare sätt kunnat identifiera luckor och möjligheter och hur de kan komplimentera varandra på de olika nivåerna. Enligt UNDRR har Sidas bidrag även bidragit till att mobilisera finansiering från gröna klimatfonden samt bilateralt från Danmark till ett liknande initiativ som Sidas. UNDRR och pelarledarna har hållit nationella workshops i alla fem länder, satt upp nationella samordningsmekanismer mellan relevanta institutioner samt identifierat och kostat behov för att bygga fungerande varningssystem och kompetens kring dessa. Arbetet har resulterat i "roadmaps" (undantaget Liberia som planerar för en workshop för att färdigställa sin roadmap i juli 2024) som är en utgångspunkt för nationella planer och prioriteringar för att stärka systemen samt synliggöra finansieringsbehov (s17). Programmet har också tillsatt nationella konsulter som ger direkt stöd till länderna i arbetet. Konsulterna arbetar från FNs residence coordinator kontor. Mycket av arbetet de första sex månaderna av projektet har handlat om att sätta upp processer och mekanismer samt att identifiera behov och prioriteringar och anställa relevant personal. Enligt UNDRR kommer de kommande sex månaderna handla mer om det operativa och verkställande arbetet nu när väl formerna är uppsatta och överenskomna (s12-19). Sida stödjer med öronmärkta pengar hela initiativet samt specifikt fem länder. Det Sida stödda arbetet har visat på stora utmaningar i intern samordning mellan de fyra pelarledarna (UNDRR, WMO, IFRC och ITU). UNDRR har under första halvåret av 2024 inte kunnat vidareförmedla medel till IFRC. Kommunikation mellan UNDRR globalt till nationella och lokala aktörer kan såvitt Sida kan bedöma varit bristfällig och Sida har fått lite information om framsteg och potentiella resultat. UNDRR identifierar utmaningar i rapporten och har enligt möte med Sida 27 juni 2024 lyckats lösa de juridiska knutarna vad gäller vidareförmedling till IFRC. Implementeringen av Sendairamverket släpar efter, vilket blev uppenbart i den halvtidsöversyn som presenterades i maj 2023. Även om mycket arbete gjorts och framstegs görs. Medlemsländerna gjorde i och med halvtidsöversynen politiska åtaganden att stärka och prioritera arbetet med DRR. UNDRR spelar en viktig roll i att överse, råda och stödja i detta arbete. Sida bedömer att det är sannolikt att UNDRR kommer att nå de uppsatta målen överlag. Dock finns avvikelser under EW4All implementering i Haiti på grund av den svåra kontexten.

Sendairamverket är det globalt överenskomna ramverket för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling. Syftet med ramverket, som ämnas implementeras över perioden 2015-2030, är att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering samt att stödja länder och lokalsamhällen i att utveckla och stärka sin planering och hantering av katastrofriskreducering. FNs organ för katastrofriskreducering, United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR), har fått mandatet av FN att implementera Sendairamverket och leder därmed detta globala arbete. Syftet med denna Sida-insats är att stödja UNDRRs globala arbete med katastrofriskreducering. Sendairamverket har fyra fokusområden och sju mål som följs upp med specifika indikatorer. UNDRR har för ändamålet lagt fast en egen strategi för sin verksamhet. Nuvarande strategi med tillhörande verksamhetsplan är för perioden 2016-2021 och har hittills genomförts väl. UNDRR har utvecklat en ny strategi för perioden 2022-2025. Strategin har fyra delmål, vilka korresponderar till Sendairamverkets fyra fokusområden. De fyra strategimålen i UNDRRs strategi för 2022-2025 är: 1. Länder använder kvalitativa analyser och data för att reducera risker samt fatta riskinformerade beslut; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på att verka för bättre tillgång till edvidensbaserad data, verktyg och analys för systematisk riskkartering för riskinformerade beslutsunderlag. Man gör detta bl.a. genom att ge stöd till medlemsstaters tillgång till kvalitativ och evidensbaserad data och bättre samverkan mellan olika system för statistik. Detta arbete genomförs ofta av FNs landkontor. 2. Stärkt beslutsfattande för katastrofriskreduceringsaktiviter på global, regional, nationell och lokal nivå; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på att ge stöd till medlemsländer att utveckla och implementera strategier och planer för katastrofriskreducering. Vidare inom målet håller UNDRR i globala samt regionala forum för att följa upp Sendairamverkets implementering samt stärka utbytet mellan länder av goda erfarenheter inom katastrofriskreducerande arbete. UNDRR kommer även stödja integreringen av katastofriskreducering i nationella och lokala klimatanpassningsaktiviteter. UNDRR har även inom detta mål en kampanj specifikt riktat mot katastrofriskreducering i urbana områden (kallat Making Cities Resilient 2030). Inom målet ligger också arbete för ökad tillgängligheten till s.k. tidiga varningssystem. 3. Katalysera investeringar och genomförande av katastrofriskreduceringaktiviter genom partnerskap och samarbeten med berörda aktörer; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på samarbeten för att göra infrastruktur mer resilient mot katastrofer och på samarbeten för ökad finansiering för katastrofriskreducering. Arbete framför allt i fragila stater och miljöer kommer skalas upp och samverkan för partnerskap inom FN systemet ska öka. UNDRR avser samtidigt att fortsätta ge stöd till att integrera katastrofriskreducering i mellanstatliga planer och policys, inte minst för att stärka syngergierna mellan Sendairamverket och globala avtal kring klimatanpassning. 4. Mobilisera regeringar och andra aktörer, genom påverkan och kunskapsdelning, för att integrera katastrofriskreducering som en central komponent för hållbar utveckling; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på att stärka arbetet med kunskapspridande aktiviteter, t.ex. via den s.k. "Words into Action" serien. UNRR kommer även att skala upp kommunikationsarbetet via sociala plattformar och stärka spridning av evidensbaserad information gällande katastrofriskreducering. De kommer att fortsätta samverka med journalister och olika medieföretag för att nå allmänheten i ökande grad. Överlag i hela sin verksamhet har UNDRR för avsikt att verka för ökande inkludering, d.v.s. att ingen lämnas utanför; att kvinnor, män, pojkar, flickor och icke-binära från olika samhällsgrupper meningsfullt deltar på samma villkor. Detta är sedan tidigare väl formulerat i Sendairamverket men sker sällan i praktiken där minoriteter, personer som lever med funktionshinder och barn oftast exkluderas i katastrofriskreduceringsaktiviteter och beslutsfattande. UNDRRs arbete bidrar samtidigt till att flera av de globala målen inom Agenda 2030 uppnås, särskilt mål 1, mål 11, samt mål 13. Insatsen ska vid sitt slut ha bidragit till att regioner, länder och lokalsamhällen har etablerat planer och strategier, samt stärkt sin förmåga, för katastrofriskreducering. Insatsen skall även resultera i att det finns tillförlitlig evidens, goda erfarenheter samt innovativa metoder tillgängliga för regioner, länder och lokalsamhällen att fatta riskinformerade beslut för sin utveckling. Samtidigt ska sambanden mellan katastrofriskreducering och klimatanpassning i ökande grad ha integrerats i länders planer och strategier. UNDRR jobbar endast till en begränsad del själva aktivt med genomförande av praktiska katastrofriskreducerande åtgärder, t.ex. i lokalsamhällen. UNDRR har dock en viktig roll att spela för att verka för och uppmuntra, inte minst i det normativa arbetet, att finansiering för katastrofriskreducering når och tillgängliggörs den lokala nivån. Sammantaget avser insatsen leda till minskade ekonomiska förluster samt att färre personer drabbas på grund av naturkatastrofer, genom att länder sänkt risknivåer samt byggt kapacitet att hantera naturkatastrofer och kriser. Mål specifikt för tilläggskomponent Early Warning For All Komponenten omfattar tre resultatområden till stöd för genomförande av EW4All-initiativet, med följande aktiviteter uppställda: Resultatområde 1: Riktat stöd för implementering i fem länder (Moçambique, Liberia, Somalia, Haiti och Bangladesh) Initiativet erbjuder stöd till utvalda länder för inventering av existerande kapacitet och behov samt kartläggning av nyckelaktörer och initiativ som kan byggas vidare på. I detta ingår teknisk support, vägledning och kapacitetsutveckling för att stärka förvaltningsmässiga och institutionella aspekter som bidrar till respons nationellt och lokalt i syfte att kunna inrätta varningssystem på nationell nivå. Sektorsinriktat och tematiskt material kommer tas fram utifrån lämplig anpassning till respektive kontext. Arbetet kommer omfatta identifiering av best practices som kan skalas upp. Varje pelare sätter fokus på sina respektive huvudområden enligt följande: Riskkunskap (pelare 1) kommer fokusera på att ge tekniskt stöd till att utveckla standardiserad minimikapacitet hos länderna att samla in, analysera, producera och använda information om risker; hjälpa länder att få öppen tillgång till riskinformation; och tekniskt kapacitetsbyggande för att säkerställa att relevanta aktörer kan använda klimat- och annan riskinformation som underlag för beslutsfattande; Observation, övervakning, analys och prognoser (pelare 2) kommer inriktas på att tillhandahålla hydrometeorologisk inventering och expertråd. Stöd kommer också gå till uppskalning av varningsprojekt genom utformning av projektförslag anpassade till globala hydrometeorologiska standarder, mot bakgrund av klimatvetenskap som möjliggör bättre tillgång till klimatfinansiering; Kommunikation och informationsspridning (pelare 3) kommer stödja nödvändiga tekniska aspekter för stärkta tidiga varningar, riskkommunikation och spridningskanaler. En bedömning av tillgängliga kommunikationskanaler kommer att genomföras med deltagande av alla berörda parter, med hänsyn tagen till existerande utvärderingar och tillgänglig information liksom återkopplingsmekanismer för att förbättra varningssystemen, inklusive de som använder mobiltelefonnätet och andra kanaler såsom sirener och radioutsändningar. Utvärdering av vilka tekniker och kanaler som befolkningen sätter mest tilltro till kommer inkludera kostnadseffektivitet och råd angående möjliga lagstiftningsalternativ; Responsberedskap (pelare 4) fokuserar på att översätta tidiga varningar till åtgärder som räddar liv och uppehälle, utifrån uppskalning av god praxis som möjliggör beredskap och förebyggande åtgärder bland de mest utsatta samhällena. Detta inkluderar utveckling av likartade helhetssystem för tidiga varningar och förebyggande åtgärdsplaner som stärker infrastruktur och möjligheterna till evakuering. Härunder stärks även förberedelsekapacitet hos lokala myndigheter och samhällen som utrustas och tränas på varningssystem och kommunikation som utvecklats under de andra pelarna. Alla projektaktiviteter samordnas mellan pelarna, och genomförs med olika fokus från de respektive organisationerna bakom dessa. Vidareförmedling av medel sker genom UNDRR till WMO, IFRC och ITU. Resultatområde 2: Samordning och uppföljning av framsteg och spårning av investeringar mot förbättrad överensstämmelse 2.1 Samordning mellan pelarna UNDRR:s regionala kontor har stöttat EWS-relaterat arbete under många år. Alla regioner förutsätts koordinera sina pågående och nya varningssystem med EW4All, vilket inkluderar teknisk support och guidning av FN:s Resident Coordinators och Country Teams (UNCT) i de utvalda länderna, med stöd av UNDRR. Även på nationell nivå stöttar UNDRR samordningen mellan pelarna, vilket involverar kvinnoorganisationer och representanter för samhällen som är riskutsatta i respektive kontext. De planerade regionala plattformar som är schemalagda för att arrangeras under 2024 kommer erbjuda möjligheter att avancera EW4All genom diskussioner och lärande. UNDRR kommer att se till att initiativet finns med vid relevanta regionala evenemang. 2.2 Datainsamling och uppföljning Den föreslagna finansieringen kommer bidra till att den gemensamma mätning- och utvärderingsstrategin for alla pelarna också medger resultatspårning mellan dem. Detta kommer förbättra den övergripande styrningen av initiativet. Pelar-ledarna kommer tillförsäkra regelbunden översyn av de framsteg som görs i de fem länderna genom kontinuerlig övervakning och registrering av erfarenheter som rapporteras tillbaka till den koordinering mellan pelarna som sker för att förbättra framtida åtgärder. 2.3 Global finansiell spårning av investeringar i varningssystem UNDRR kommer under detta resultatområde utveckla en samsyn och översikt vad investeringar i tidiga varningssystem innebär, utveckla system för att kunna spåra och följa upp sådana investeringar för att kunna få en bättre överblick vart investeringar går, till vilka aktiviteter och vad effekterna blir. Den övergripande handlingsplanen lägger vikt vid samordning mellan existerande och planerade investeringar av internationella finansieringsinstitut, kapitalmarknader, den offentliga sektorn och ett antal andra investerar- och givarinitiativ. Resultatområde 3: Ökat engagemang genom multiaktörsforum Personer i riskgrupper, särskilt personer med funktionsnedsättningar och kvinnogrupper, utgör nyckelintressenter för inkluderande, framgångsrika varningssystem vid multi-risk. Under detta resultatområde kommer riktade insatser se till att representanter för dessa grupper engageras i planering, utformning och implementering av initiativet för så att det präglas av inkludering och tillgänglighet. 3.1 Inkluderande EW4All-möten på globala & regionala plattformar Givet UNDRR:s nyckelplacering och ansvar inom området (Sendairamverket Target G) så är detta organ väl placerat att facilitera och sammankalla olika FN-organ och organisationer liksom andra intressenter för att identifiera luckor, optimera resursnyttjande och säkra smidig implementering utan fragmentering. De globala och regionala plattformarna för katastrofriskreducering kommer utgöra de huvudsakliga tillfällena för inventering, erfarenhetsutbyte och lärande. För att säkra ett inkluderande deltagande och aktivt engagemang från regeringar och en bred skara intressenter kommer UNDRR och WMO samarrangera multiaktörsforum i kontexten av de globala och regionala plattformarna för katastrofriskreducering. 3.2 Påverkansarbete kring EW4All-initiativet med partners Ett framgångsrikt EW4All-initiativ beror till stor del på medlemsstaternas engagemang, politiskt såväl som finansiellt. Framsteg och regelbundna uppdateringar bör proaktivt delas och framhållas för transparens och ansvarstagande. Strategiskt och politiskt påverkansarbete krävs för att ge draghjälp åt fortsatt intresse för och stöd till initiativet från olika grupper av partners, inklusive givare. UNDRR:s riktade påverkansarbete förväntas samtidigt bidra till beteendeförändringar för att bättre omsätta varningar till aktiviteter ("early/anticipatory action"). Anpassade verktyg för riskkommunikation förväntas bygga kapacitet bland lokala aktörer så dessa kan sprida information på ett tydligt, relevant och genomförbart sätt. UNDRR kommer generera och uppdatera verktyg för effektiv informationsdelning och marknadsföring som del av samordningsrollen för initiativet, och dela dessa vid avgörande evenemang med partners. UNDRR leder Communication Task Force tillsammans med WMO, för att samordna utåtriktade ansatser bland pelar-ledarna och andra huvudsakliga samarbetspartners. Genom denna mekanism kan UNDRR ta fram, samla, och producera narrativ kring de effekter som initiativet har.