UN-Habitat 2020-2025

Exempel på resultat som uppnåtts genom UN-Habitats arbete och som bidrar till strategimålet "fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen" är följande: Exempel på resultat 2023: Resultat från insatsen bidrar främst till strategimålet "fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen" men även till strategimålet "stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer". Exempel på sammanfattande resultat från UN-Habitats årsrapporter 2023: UN-Habitat har under 2023 stöttat: - 24 städer att anta rättsliga ramar för utsläppssnåla utvecklingsstrategier, vilket kommer att minska deras globala fotavtryck och säkerställa att städerna byggs hållbart. (UN-Habitat, Annual Report 2023, s.26) - 32 städer i utvecklingen av naturbaserade lösningar för att bygga klimatresiliens, som bidrar till återställd och skyddad biologisk mångfald och bidrar till hållbara försörjningsmöjligheter och en tryggad livsmedelsförsörjning. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.26) - 6 städer att utveckla landbaserade handlingsplaner för marint plastskräp i Filippinerna för att hålla offentliga platser fria från skräp. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.26) - 16 lokala myndigheter i att anta strategier för så kallade smarta städer (vilket innebär användning av digitala lösningar) för att säkerställa invånardeltagande och bidra till en inkluderande och hållbar stadsutveckling. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.22) - 9 regionala planer för fysisk utvecklingsplanering som samordnar praxis och politik inom stadsplanering, vilket leder till en integrerad utveckling. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.22) - 10 städer att tillämpa metoder för deltagandeplanering för att integrera migranters, flyktingars, internflyktingars, återvändandes och värdsamhällens perspektiv i sin stadsplanering och förvaltning, vilket medfört att utsatta grupper inkluderats. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.30) - 11 städer i genomförandet av City Resilience Global Programme, som mäter och ökar motståndskraften mot multiriskeffekter så att städer kan vara bättre förberedda på att reagera på klimatförändringarnas effekter. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.30) Normativa exempel från UN-Habitats arbete under 2023: - UN-Habitat har under 2023 tagit fram en handbok för verktyget Multilayered Vulnerability Assessment (MVA). Handboken fungerar som guide för analys av sammansatta sårbarheter relaterade till klimatförändringar, urbanisering och biologisk mångfald. Syftet är att identifiera sårbara områden; göra det möjligt för beslutsfattare i städer att fatta välgrundade beslut om utvidgning och anpassning av stadsområden samt finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Den tekniska handboken kommer att lanseras på WUF12, 2024. (2020-2025 Programme Cooperation Agreement between Sida and UN-Habitat Interim Report 2023, s.14) - UN-Habitat har tagit fram rapporten "Urban Content in NDCs: Local climate action explored through in-depth country analyses" i samarbete med UNDP och ett danskt universitet med stöd från C40 Cities och Global Covenant of Mayors. Rapporten ger analys och vägledning till beslutsfattare och praktiker för att: (i) underlätta en bättre förståelse av det urbana fokuset i NDC:er, (ii) lyfta fram klimatutmaningar och möjligheter i städer, (iii) stödja länder att placera städer i centrum för sina klimatambitioner och (iv) tillhandahålla unika klimatdata som underlag för beslutsfattande. (2020-2025 Programme Cooperation Agreement between Sida and UN-Habitat Interim Report 2023, s.15,16) - UN-Habitat har tagit fram en strategi om naturbaserade lösningar för att bygga upp klimatresiliens i informella bostadsområden. I strategin undersöks potentialen för uppskalning av naturbaserade lösningar (NBS) för att förbättra klimatresiliensen i informella områden, detta med utgångspunkt i befintlig forskning och projekterfarenhet. Dokumentet identifierar sammanlänkade möjligheter och utmaningar, särskilda överväganden vid planering och implementering av NBS och bästa praxis hittills. Dokumentet syftar till att stödja strategiska diskussioner och programmering för att minska sårbarhet, hantera klimatrisker och främja en hållbar utveckling för de fattiga i städerna och för den naturliga miljön. (2020-2025 Programme Cooperation Agreement between Sida and UN-Habitat Interim Report 2023, s.16). - UN-Habitat har tagit fram en vägledning "The Critical Role of Nature-based Solutions for Enhancing Climate Resilience in Informal Areas" som är ett urbant tillägg till UNFCCC:s tekniska riktlinjer för nationella anpassningsplaner. Denna vägledning fungerar som ett komplement till UNFCCC:s tekniska riktlinjer för NAP-processen och kopplar samman stadsanpassning, informella områden och naturbaserade lösningar (NBS). Den går igenom god praxis från städer och länder som anpassar sig till klimatförändringar och ger vägledning om hur dessa insatser kan skalas upp till nationell nivå. Vägledningen riktar sig till beslutsfattare på nationell och regional nivå som är involverade i utformningen och genomförandet av den nationella handlingsplanen och betonar vikten av lokal planering för nationella agendor och främjar en strategi på flera nivåer. (2020-2025 Programme Cooperation Agreement between Sida and UN-Habitat Interim Report 2023, s.17). - UN-Habitat var värd för det andra ministermötet om urbanisering och klimatförändringar vid COP28 som hade över 1000 deltagare vari 60 ministrar och vice ministrar, borgmästare, multilaterala utvecklingsbanker, och civilsamhällesorganisationer deltog. (UN-Habitat Annual Report 2023, s.9) - UN-Habitat var medordförande för det första Local Climate Action Summit, som belyste den avgörande roll som samarbete mellan alla förvaltningsnivåer spelar för klimatåtgärder och kulminerade i löftet från Coalition for High Ambition Multilevel Partnerships (CHAMP), som undertecknades av 71 nationella regeringar som åtog sig att inkludera åtgärder på flera nivåer i COP28-resultaten och att samarbeta med icke-statliga aktörer inför 2025 års revidering av Nationally Determined Contributions (NDC). (UN-Habitat Annual Report 2023, s.9) Exempel på sammanfattande resultat från UN-Habitats årsrapport 2022: - 530 000 människor boende i fattiga och utsatta områden fick tillgång till grundläggande samhällstjänster (sid 8) - 21 vatten och sanitetsoperatörer förbättrade sina tjänster för mer än 61 miljoner slutanvändare. (sid 8) - 19 länder utvecklade sina nationella urbana policyer. (sid 9) - 140 städer använde deltagandemetoder i sina planeringsprocesser. (sid 9) - 20 städer utvecklade naturbaserade lösningar för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringar, återställa och skydda biologisk mångfald och bidra till hållbar försörjning och livsmedelssäkerhet. (sid 16) - 13 länder var arrangerade nationella urbana fora för att granska, formulera och fokusera på genomförandet av nationell och lokal urban utveckling. (sid 14) - 68 städer förbättrade den kommunala avfallshanteringen genom programmet Waste Wise Cities med stöd från UN-Habitat. (sid 16) - 31 städer genomförde infrastrukturprojekt för att bygga klimatresiliens och förbättra försörjningen, allt från översvämningsskydd, motståndskraftiga vatten- och sanitetssystem, säkra tillfartsvägar och evakueringscenter. (sid 16) - UN-Habitat färdigställde och lanserade guiden "From Smart Cities to Smart Villages: Strengthening Urban Rural Linkages through Smart Approaches. Guiden". Guiden erbjuder läsarna en samling erfarenheter och exempel på smarta byar från olika länder globalt. Den ger policy rekommendationer om genomförandet av smarta byar i olika sammanhang för olika intressenter inom området uran landsbygdsförbindelser. (Sida PCA report, strategic result 1 achievement 4.4). - UN-Habitats bidrag till COP15 konventionen om biologisk mångfald (CBD) och den nya globala ramen för biologisk mångfald som antogs där, producerade - UN-Habitat boken "Cities and Nature: Planning for the Future", som belyser nya principer och åtgärder för att förbättra kvaliteten på urbanisering, erkänner naturens betydelse i städer och den förebyggande roll fysisk planering har. (Sida PCA rapport, strategic result 3 achievement result 2.1). - UN-Habitat har tagit fram ett strategidokument om naturbaserade lösningar för att bygga klimatresiliens i informella områden: Detta strategidokument bygger på både befintlig forskning och praktisk projekterfarenhet som tillämpar NBS för anpassning och uppbyggnad av klimatresiliens i informella områden för att bättre förstå potentialen för uppskalning av genomförandet samt utmaningarna. (Sida PCA report strategic result 3, achievement result 4.1) 2021:Sida bidrar med mjukt öronmärkta medel till UN-Habitat för genomförandet av den Strategiska Planen 2020-23. Sida bidrar även med öronmärkt stöd till programmet "Global Land Tool Network" (GLTN). Enligt avtal redovisas resultaten genom UN-Habitats centrala årsrapport. UN-Habitat skickar dock även kompletterande rapporter som sammanfattar de resultat som Sidas bidrag direkt bidragit till under avtalsperioden. De har även sammanfattat resultat för 2021 i en powerpoint presentation som redovisats på årsmötet. Sidas bidrag till den strategiska planen finansierar både normativ och operativ verksamhet. Sida är en av få givare som finansierar UN-Habitats globala normativa arbete. Exempel på resultat: Resultat som uppnåtts genom UN-Habitats arbete och som bidrar till strategimålet "fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen" är följande: Exempel på sammanfattande resultat från UN-Habitats årsrapport 2021: - 2,9 miljoner människor i slumområden och informella bosättningar fick tillgång till grundläggande samhällstjänster (2020-21) (sid 25) - Över 1 miljon människor har fått stöd från 34 covid-19-projekt i 11 länder. (sid 2.) - UN-Habitat och partners använde innovativ digital teknik för att involvera flickor och unga kvinnor i stadsplaneringen i 280 städer genom den digitala verktygslådan "Her City". 100 projekt i 90 länder är nu registrerade som användare. (sid 2). - 12 handlingsplaner för att stärka städernas resiliens utvecklades i Afrika söder om Sahara. (sid 2) - 20 städer fick stöd i att förbättra sina urbana mobilitetssystem genom kollektivtrafikplanering, gatudesign och icke-motoriserad transport samt elektrifiering eller digitalisering av transporter. (sid 2). - En onlinekurs om "New Urban Agenda (NUA)" utvecklades som ett pilotprojekt och lanserades digitalt för nå en bred global publik. Verktygen används också inom FN-systemet. Den kostnadsfria interaktiva kursen finns i två delar och är tillgänglig för alla. Den är baserad på "New Urban Agenda Illustrated Handbook" som lanserades i januari 2021. Den är tillgänglig på engelska och spanska. Totalt har 3 152 deltagare hittills anmält sig till någon av de två delarna av kursen. 549 deltagare har hittills tilldelats ett intyg för att ha slutfört en av kursens delar. (Sid 3 och sid 16). - Genom UN-Habitats "Global Public Space Programme" har under 2021 totalt 42 500 personer fått tillgång till säkra och inkluderande offentliga platser och 470 000 personer har deltagit i kapacitetsutvecklingsinsatser. (sid 2). -Verktyget för avfallsvisa städer ("The Waste Wise Cities Tool"), som officiellt lanserades i februari 2021, tillämpades i över 30 städer över hela världen av UN-Habitat och partners. (sid 31) UN-Habitat redovisade under årsmötet i juni 2022 mer information om vad tex Sidas stöd till deras klimatarbete resulterat i under 2021: - En informationsguide om "Multi-Level Governance for Effective Urban Climate Action in the Global South" publicerades. (Dox dokument 0197947229) - Inom ramen för det Sida-finansierade regionala projektet "SDG-Climate Nexus Facility" som leds av UNDP i samarbete med flera partners (WFP, UNEP-FI, UNDRR mfl) har UN-Habitat bidragit till att stärka den nationella och lokala kapaciteten att integrera klimatfrågan i utvecklings- och katastrofförebyggande/återuppbyggnadspolicyer samt att öka klimatfinansieringen. (Dox dokument 0197947229) - UN-Habitat var tillsammans med Global Covenant of Mayors (GCoM) värd för "Innovate4Cities Conference 2021" med över 880 talare och 190 sessioner. Syftet var att sammanföra vetenskap, innovation, politik och praxis för att tillsammans finna lösningar för städer att vidta snabbare och mer ambitiösa klimatåtgärder.(Dox dokument 0197947229) Exempel på resultat GLTN under 2021 GLTN komponenten bidrar med resultat på global/normativ, nationell/institutionell och målgruppsnivå (urfolk och lokalsamhällen), med fokus på de två första. Komponenten bidrar till tre strategimål under den nya Strategin för globalt hållbar ekonomisk utveckling 2022-2026; främst Förbättrade förutsättningar för en tryggad livsmedelsförsörjning, hållbara livsmedelssystem, ökad produktivitet och hållbarhet inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt stärkt ägande- och nyttjanderätt av mark och naturresurser men också målen Kvinnors ekonomiska egenmakt och Stärkt inhemsk resursmobilisering genom välfungerande skattesystem och minskad korruption. GLTN arbetar på globalt, normativ nivå med att uppmuntra länder att använda sig av inkluderande, jämställda och ändamålsenliga landpolices och implementeringsmetoder. Att de är en del av UN-Habitat gör att de kan verka inom FN systemet för informations- och påverkansarbete. GLTN har också ett stort nätverk av medlemmar (83 stycken) som består av bilaterala och multilaterala organisationer, forskningsinstitut och civilsamhälle som är en del av att sprida och verka för bättre lagar och implementering för markrättigheter. Bland annat är GLTN avgörande för länders rapportering till SDG-målen eftersom de både uppmuntrar och utbildar länders statistiska centralbyråer att bidra till global statistik och kunskap. GLTN har dock en del utvecklingspotential när det kommer till att rapportera resultat på global och normativ nivå. Resultat under målområde 1: En accelerad marksektorsreform i organisationer, regioner och länder - GLTN har under året gett tekniskt och finansiellt stöd till sju länders (DRC, Zambia, Uganda, Nepal, Namibia, Kenya och Irak) landreform till mer inkluderande, jämställda och ändamålsenliga landsystem. Systemen har utformats för att kunna följas upp mot landrealterade SDG mål och följas upp kring sin effektivitet. Omkring 37 internationella institutioner och två regionala (Afrika och arabländerna) har också fått stöd att implementera inkluderande, jämställda och ungdomsorienterade landprogram. - Sju forskningsartiklar och dokument publicerades under perioden. Framförallt i Nepal har flertalet artiklar producerats, bland annat en som gjort en jämförande analys mellan ändamålsenliga landmetoder och konventionella metoder för kartläggning av land och mark. Studien visar att den ändamålsenliga metoden når större framgång än den konventionella när det kommer till att säkra markrättigheter för fattiga och sårbara grupper på relativt kort tid. Alla studier och artiklar återfinns på GLTNs webbplats (www.gltn.net). Resultat under målområde 2: Inkluderande, jämställda och ändamålsenliga markrättighetsmetoder och tillvägagångssätt som institutionaliserats av internationella och nationella markaktörer för att stärka och ytterliga skydda markrättigheter - Under detta målområde rapporterar GLTN att 25 internationella instutioner har implementerat jämställda, ändamålsenliga och inkulderande landrättighetsmetoder. De här institutionerna har ofta kapacitet och resurser att implemetera och nå ut med de ramverk för landrättigheter som beslutas om på nationell nivå, men kanske inte implementeras lika väl där. - På målgruppsnivå har över 55 000 hushåll blivit formellt registrerade med stöd av GLTN, vilket förbättrar deras möjligheter till säker bosättning och ökar incitamenten för att investera i sitt boende. Totalt under programfasen uppgår numret till 200 000. - Fyra nya metoder/guider utvecklades under året; Tenure-Responsive Land Use Planning: A Practical Guide for COuntry-Level Intervention; Valuation of Unregistered Land: A Practise Manual; Women, Land and Peace. Key Messages on Sustaining Peace thorugh Women's Empowerement and Increased Access to Land an Property Rights in Fragile and COnflict-affeced Contexts; Addressing land rights in the context of climate change; Social Tenure Domain Model (updated). Sen starten har 25 metoder/guider utvecklats. Alla syftar till att göra ramverk och praktisk implementering av markrättigheter mer inkluderande. Tretton av dem har använts av länder och institutioner. GLTN avser att följa upp användbarheten och resultaten av dessa närmre, något som Sida också anser mycket viktigt. Resultat under målområde 3: Förbättrad uppföljning av åtaganden kopplade till markrättigheter för ändamålsenlig planering och politiska beslut - GLTN har direkt stöttat fyra länder (Rwanda, Kenya, Tunisien och Irak) och genom Global Land Indicators Initative stöttat UN-Habitat, FAO och Världsbanken i deras stöd till de ytteligare 13 länder som rapporterat till FN:s statisksektion för SD-måen att de använder globalt överenskomna metoder för land. GLTN har också utvecklat en e-learning för insamling och rapportering kring SDG-indikatorerna. Utbildning för DRCs, Marockos, Senegals, Zambias och Ugandas statisktmyndigheter har också förberetts och förväntas under första halvan av 2022. Även om det är positivt att GLTN stöttar dessa processer är det oroväckande att det satta målen om 50 % av länderna sannolikt inte kommer att uppnås. Resultat under målområde 4: Kapacitet, kunskap och resurser om marksäkerhet delas och utvecklas mellan internationella och nationella aktörer - Under detta målområde rapporteras bland annat givarsituationen, som i mångt och mycket ser likadan ut som föregående år med en viss minskning och en totalt budget på omkring 10 MUSD. Enbart två givare bidrar till basket funding, vilket är riskfyllt för GLTNs hållbarhet. Även om mycket fokus har lagts på att attrahera fler givare så behöver GLTN ytterligare försöka öka sin givargrund. - GLTN rapporterar också att de har en uppdaterad och aktiv e-learning, med flera olika kurser tillgängliga. Mycket skräddarsydd kapacitetsstärkning har också utförts. Resultatuppföljningen av dessa kurser bör förbättras och förtydligas. 2020. The main reference is UN-Habitat's Annual Progress Report 2020 which was received by Sida on 17 May 2021, as well as discussed during the annual consultation meeting on 27 May 2021. UN-Habitat managed to report a number of key results despite its dire financial situation. During 2020, the agency managed to raise 76,6% of its income target for the year, a total of USD 152,2 million. The income target/budget is based on their annual work program approved by the Executive Board. Of this amount, ca 70% represents earmarked funds for technical cooperation activities at country level. 30% is for core functions and normative work.  Key results reported by UN-Habitat are the following: Influencing the UN system UN-Habitat concentrated on operationalizing the United Nations System-Wide Strategy on Sustainable Urban Development, adopted by the Chief Executive Board in 2019. It led an inter-agency collaboration to develop the Secretary-Generals Policy Brief: COVID-19 in an Urban World, launched in July 2020. UN-Habitat led the social cohesion and community resilience component of the United Nations framework for the immediate socio-economic response to COVID-19, and initiated a global database on consequences of and city responses to the pandemic. It released the global policy report, Cities and Pandemics: Towards a More Just, Green and Healthy Future in March 2021. COVID-19 During 2020, UN-Habitat raised USD 32 million for its COVID-19 emergency response fund (of which USD 2,1 million from Sweden). The funds were used for a range of rapid response to longer-term recovery projects in 37 countries and 300 cities.  Around 75 projects related to slum upgrading, urban basic services (mainly water and sanitation), affordable housing, disaster recovery and livelihoods for youth have been implemented to date. UN-Habitat estimates that over 10 million people have been reached by these funds.  Positioning as a Centre of Excellence UN-Habitats latest flagship report World Cities Report 2020: The Value of Sustainable Urbanization shows that the intrinsic value of sustainable urbanization can and should be harnessed for the well-being of all. This report provides updated knowledge, evidence and practical guidance for national policy-makers, city administrators and civil society actors. UN-Habitat worked with partners to launch the Urban Agenda Platform and developed the joint Global Urban Monitoring Framework. These tools support global reporting on the New Urban Agenda and on the urban dimensions of the SDGs and other global agendas (i.e., Paris agreement, Sendai framework).   Selection of results relevant to the Strategy for Swedens global development cooperation in the areas of environmental sustainability, sustainable climate and oceans, and sustainable use of natural resources 20182022 Strategy sub-target: Preventing climate change and reducing emissions of greenhouse gases and air pollutants. Strategy sub-target: Reduced vulnerability for people living in poverty and increased resilience to handle climate change and natural disasters. Strategy sub-target: Environmentally sustainable cities and communities. A number of normative products were produced under Domain of Change 2 (Enhanced shared prosperity of cities and regions), contributing outputs which are relevant to the above strategy sub-targets on climate change, emissions reduction, resilience building, and environmentally-sustainable cities and communities. UN-Habitat and WHO launched and promoted the sourcebook, Integrating health in urban and territorial planning, making available a comprehensive selection of resources and tools to support the incorporation of health into urban and territorial planning. The Global Compendium of Practices on Local Economic and Financial Recovery was prepared by UN-Habitat in collaboration with UNCDF and the regional economic commissions under the initiative, Building Urban Resilience during and after COVID-19. Also highlighted under this domain is the Swedish-funded cooperation between UN-Habitat and the Government of Bolivia to develop and formally adopt the National Policy for the Integral Development of Cities (NPIDC), the strategic instrument to guide urban development in the country for the next 15 years. UN-Habitat also reported significant progress increasing locally-generated revenues and municipal infrastructure in Afghanistan. By surveying a total of 76,944 properties in Kabul and 11 other cities during 2020, local revenue has been raised, thus benefitting 577,080 citizens. Furthermore, the Cities for All (CFA) program has leveraged USD 15 million for the implementation of 150 municipal infrastructure project in the country. The focus of efforts within Domain of Change 3 (Strengthened climate action and improved urban environment) is to help local governments and communities adapt to climate change and curb its impact particularly on vulnerable urban populations. During 2020, UN-Habitat reported helping 16 cities in eight countries to advance and implement their city climate action plans. Furthermore, of the 60 cities who received capacity building in climate action planning, 8 cities enacted legal frameworks for low-emission development strategies in 2020. An important partner in this area is ICLEI.  UN-Habitat produced the normative resource, Enhancing Nationally Determined Contributions through Urban Climate Action, a guide for governments and stakeholders in implementing more ambitious and integrated approaches to Nationally Determined Contributions.  The initiative, Waste Wise Cities brought together 75 cities and 34 affiliates, and produced 10 city-to-city partnerships in 2020 for the promotion of the 5Rs: Rethink, Refuse, Reduce, Reuse, Recycle. A highly-relevant impact story for this domain relates to Beirut, where UN-Habitat capitalised on its urban crisis expertise to support more than 14,000 rapid building damage assessments to establish the level of infrastructure repair and safety precautions needed in Beirut and Bourj Hammoud municipalities after the explosion at the Beirut port on 4 August 2020.   UN-Habitat was also activie in the Pacific, where it facilitated the completion of Community Vulnerability Assessments and Climate Action Plans in Fiji and the Solomon Islands in 2020. A global normative tool was launched to provide technical guidance for such efforts: Climate Change Vulnerability and Risk A Guide for Community Assessments, Action Planning and Implementation.   Strategy sub-target: Greater access to basic services and housing in urban areas for people living in poverty. UN-Habitat's results reported under Domain of Change 1 (Reduced spatial inequality and poverty in communities across the urban-rural continuum) is highly relevant. The main results reported related in increasing access to basic services and public space especially in informal settlements, and securing land tenure. This area also encompasses UN-Habitat's work with affordable housing. The need for public space has become more pronounced in the face of Covid-related lockdowns. In 2020, UN-Habitat completed 26 public space interventions that helped 134,847 people access safe and inclusive public space in countries such as Iraq, and completed 15 city-wide public space assessments in several countries including Colombia, Dominican Republic, Ethiopia, State of Palestine and Uruguay. Land tenure is the area where UN-Habitat reported significant outputs and results, such as, completing the enumeration of informal settlements in Kenya, Lao Peoples Democratic Republic, Namibia, Nepal, Philippines, Uganda and Zambia; improving land tenure and housing rights for 577,000 peiole in Afghanistan; registration of housing and property rights for 6,433 households in Syria; and increasing the capacity to utilise gender-responsive land tools and land-based finance benefitting more than 28,000 persons, half of whom were women. UN-Habitat's activities related to its Domain of Change 4 (Effective urban crisis prevention and response) have also helped contribute to enhancing better access to basic services and housing especially for poor communities recovering from conflict and disaster. This domain directly relates to promoting peace and stability in urban areas that are affected by conflicts or disasters. As part of enhancing social integration and inclusive communities, UN-Habitat implemented projects in more than 15 countries. Among the reported results is the sustainable return of internally displaced persons in five cities in Iraq, where an estimated 150,000 people were provided basic services, vocational training and jobs during 2020.  In Zambia, UN-Habitat supported the local integration of around 23,000 former refugees (who have been living in Zambia for many years) from Angola, Rwanda and Zambia in two resettlement schemes in Mayukwayukwa, North Western Province and Meheba, Western Province.  In Khartoum, Sudan, UN-Habitat reported providing shelter to 2,400 vulnerable households (ca 25,000 people) to reduce overcrowding and to mitigate community spread of COVID-19 in informal settlements while increasing access to medical supplies. UN-Habitat also reported reaching over 55,000 households of displaced communites in Baidoa, Somalia. A highlighted impact story is the Swedish-supported initiative using inclusive planning approaches for urban mobilisty to integrate communities in the municipalities of Mitrovica North and South, which are split along ethnic lines (Kosovo-Albanian and Kosovo-Serbians).      

UN-Habitat är FN:s organ för boende, bebyggelse och hållbar stadsutveckling och ska på uppdrag från FN:s Generalförsamling främja socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbara städer med målet att tillhandahålla adekvat boende för alla. UN-Habitats vision är "En bättre livskvalitet för alla i en urbaniserad värld. UN-Habitat har ett normativt mandat men är också en organisation med operativ verksamhet som genomför program och projekt. UN-Habitat är exempelvis ansvarig för stadsfrågorna inom FN-systemet och arbetar för att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara, bland annat som förvaltare av det globala målet om hållbara städer och samhällen (SDG11) samt som fokalt organ för genomförandet av New Urban Agenda (NUA). Det övergripande syftet med insatsen är att stödja genomförandet av UN-Habitats strategiska plan (SP) 2020-2023. SP ger en detaljerad analys av hur hållbar urbanisering kopplar till och bidrar till att uppnå en övergripande hållbar utveckling. SP tydliggör också UN-Habitats åtagande och strategi för hur organisationen, med hjälp av sitt normativa/operativa mandat och sin roll inom FN-systemet, ska bidra till Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, Parisavtalet, Sendai-ramverket och andra globala utvecklingsagendor såsom genomförandet av "New Urban Agenda" (NUA). SP tar särskilt upp löftet i Agenda 2030 "att inte lämna någon utanför". Det övergripande målet för UN-Habitats strategiska plan 2020-2023 är att främja hållbar urbanisering som en drivkraft för utveckling och fred för att förbättra levnadsvillkoren för alla (Sustainable urbanisation is advanced as a driver of development and peace, to improve living conditions for all in line with the SDGs.). För att uppnå huvudmålet har UN-Habitat formulerat fyra sammanlänkade resultatområden (Domains of Change); 1. Minskad ojämlikhet och fattigdom i samhällen och städer. (Reduced spatial inequality and poverty in communities across the urban-rural continuum) - Ökad och lika tillgång till grundläggande tjänster, hållbar mobilitet och till offentliga platser. - Ökad och säker tillgång till mark samt säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder. - Effektiv bosättningstillväxt och förnyelse. 2. Ökad fördelning av välstånd i städer och regioner.(Enhanced shared prosperity of cities and regions) - Förbättrade förbindelser och produktivitet i städer och regioner. - Ökade och rättvist fördelade lokalt genererade intäkter. - Utökad användning av ny teknik och innovationer för stadsutveckling. 3. Stärkt hantering av klimatförändringar och förbättrad stadsmiljö. (Strengthened climate action and improved urban environment) - Minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet. - Förbättrad resurseffektivitet och skydd av ekologiska tillgångar. - Effektiv anpassning av samhällen och infrastruktur till klimatförändringar. 4. Effektivt förebyggande och hantering av kriser och katastrofer i urbana områden. (Effective urban crisis prevention and response) - Ökad social sammanhållning och inkluderande planering för konfliktförebyggande och återuppbyggnad. - Förbättrad levnadsstandard och inkludering av migranter, flyktingar, internflyktingar och återvändande genom effektiv krishantering och återuppbyggnad. - Ökad resiliens av bebyggd miljö och infrastruktur. Under UN-Habitatstödet ingår också en komponent med specifikt stöd till Global Land Tool Network (GLTN). Komponenten finansieras och handläggs av enheten för global ekonomisk hållbar utveckling (GLOBEC). En kort analys av GLTN-komponenten kommer att ingå under denna sammanfattande resultatuppdatering, som görs av ansvarig handläggare från GLOBEC. GLTN rapporterar resultat under fyra övergripande målområden: 1. En accelerad marksektorsreform i organisationer, regioner och länder ("Reform of the land sector accelerated across organizations regions and countries") - Stärkta internationella och nationella markpolicyer, program och praxis -Stärkt internationell och nationell koordinering av marksektorn - Ökad kunskap hos internationella och nationella markaktörer om viktiga markrättighetsfrågor och möjlig lösningar, och deras koppling till bredare utvecklingsresultat 2. Inkluderande, jämställda och ändamålsenliga markrättighetsmetoder och tillvägagångssätt som institutionaliserats av internationella och nationella markaktörer för att stärka och ytterliga skydda markrättigheter ("Inclusive, gender responsive and fit-for-purpuse land tools and approaches instituzionalised by international and national land actors to scale up tenure security interventions") - Prioriterade markrättighetsmetoder för kvinnor, unga och sårbara grupper utvecklas och implementeras - Ökad kapacitet hos internationella och nationella markaktörer för att främja och implementera ändmålsenliga markrättighetsmetoder 3. Förbättrad uppföljning av åtaganden kopplade till markrättigheter för ändamålsenlig planering och politiska beslut("Improved monitoring of land-related commitments for planning and policy decisions") - Förbättrade metoder för uppföljning av markrättigheter på nationell nivå - Förbättrad kapacitet för att samla in och analysera data för relevanta nationella och internationella landorgansationer - Etablering av en globala mekanism för säkrade markrättigheter 4. Kapacitet, kunskap och resurser om marksäkerhet delas och utvecklas mellan internationella och nationella aktörer Capacities, knowledge and resources on land tenure security shared and developed among international and national actors ("Capacities, knowledge and resources on land tenure security shared and developed among international and national actors") - Etablering av effektiva samarbetsmekanismer för program utveckling och implementering - Etabelerade och förbättrade kunskapsplattformar -Stärkt partnerkapacitet för att sprida kunskap och medvetenhet om GLTNs arbete till andra internationella och nationella partners. 2021: The overall aim of the intervention is to support the implementation of UN-Habitat's Strategic Plan for 2020-2023, which was approved and adopted by Member States in May 2019 during the first session of the UN-Habitat Assembly, the organization's main decision-making body. This document provides a detailed analysis of how sustainable urbanization links directly to, and helps achieve, overall sustainable development. It is also a commitment and strategy for how the agency, using its normative/operational mandate and focal point role, will contribute to Agenda 2030 and SDGs, the Paris Agreement, the Sendai framework and other global development agendas, and will accelerated progress in the implementation of the New Urban Agenda (NUA). It particularly addresses the pledge in the 2030 Agenda "to leave no one behind". The overall vision is "A better quality of life for all in an urbanizing world". The mission is that "UN-Habitat promotes transformative change in cities and human settlements through knowledge, policy advice, technical assistance and collaborative action to leave no one and no place behind." The overall strategic objective is "Sustainable urbanization is advanced as a driver of development and peace , to improve living conditions for all." A host of persistent and new development problems have been identified by this intervention, including extreme poverty, socioeconomic inequality, slums, social exclusion and marginalization, gender-based discrimination, humanitarian crises, conflict, air pollution, climate change and high unemployment, all of which are increasingly concentrated in urban areas. At the end of the intervention, UN-Habitat intends to realise the following changes: 1. Reduced spatial inequality and poverty in communities across the urban-rural continuum (Domain of Change 1) through - Increased and equal access to basic services, sustainable mobility, and public space;  - Increased and secure access to land, and adequate and affordable housing; and - Effective settlements growth and regeneration. 2. Enhanced shared prosperity for cities and regions (Domain of Change 2) through - Improved spatial connectivity and productivity of cities and regions; - Increased and equitably distributed locally generated revenues; and - Expanded deployment of frontier technologies and innovations for urban development. 3. Strengthened climate action and improved urban environment (Domain of Change 3) through - Reduced greenhouse emissions and improved air quality; - Improved resource efficiency and protection of ecological assets; and - Effective adaptation of communities and infrastructure to climate change. 4. Effective urban crisis prevention and response (Domain of Change 4) through - Enhanced social cohesion and inclusive planning for conflict prevention and recovery; - Improved living standards and inclusion of migrants, refugees, internally displaced persons and returnees through effective crisis response and recovery; and - Enhanced resilience of the built environment and infrastructure. The cross-cutting thematic areas are: Resilience and Safety. The social inclusion issues are: Human rights; Gender; Children, youth, and older persons; and Disability. An additional organisational outcome is UN-Habitat as a global Centre of Excellence and Innovation for urbanisation issues. UN-Habitat aspires to increase its presence as a global actor in "setting the global discourse and agenda on sustainable urban development, driving political discussion, generating specialised and cutting-edge knowledge, shaping technical norms, principles and standards, and acting as a multiplier in the exchange of knowledge, experience and best practice in getting cities and other human settlements right". Working through the urban spectrum assumes that UN-Habitat will engage with, affect and impact on a very broad range of actors. UN-Habitat has what is known as Habitat Agenda Partners (HAPs) which groups stakeholders around 15 different partner constituency groups and facilitate engagement at policy, strategy, program and project levels. In a sense, all will benefit from the successful implementation of the strategic plan. However, the main stakeholders whose situation will improve for the better if the program outcomes are achieved, and who will benefit from access to norms, tools and increased capacity development are primarily: national governments, local and sub-national authorities, civil society organisations, grassroot organisations (including organised groups of the urban poor), and urban communities, particularly their women, children and youth. In addition to the support to the Strategic Plan, the Sida PCA will have two more specific components: Support to land rights and secure tenure issues, implemented through the Global Land Tool Network program GLTN was formed by UN-Habitat and a network of partners in 2006, with seed and development funding from Sweden and Norway. The objective is to overcome the challenges and obstacles in delivering land tenure security at scale and to fill critical gaps in land governance and administration approaches, tools and systems. Today, GLTN is a UN-Habitat program that provides a dynamic multi-stakeholder alliance of more than 85 land institutions and actors committed to increasing access to land and tenure security for all, with a focus on the poor and women. GLTN uses an inclusive approach to the development of land tools, builds knowledge on land tenure and broader development outcomes, and develops the capacity of land actors to use the tools. GLTN has a program strategy for 2018-2030 and is implementing its 3rd phase during 2019-2023. The program objective - "improved tenure security" - directly contributes to all domains of change in the UN-Habitat strategic plan, and specifically the outcome area on "Increased and secure access to land and adequate and affordable housing". Through this PCA, Sida intends to continue to support GLTN core program activities which will help enable scaling up its work at country level. In addition to delivering improved land tenure in countries such as Zambia, Uganda, DRC, Nepal, etc., GLTN has contributed to greater consistency in the use of land tenure concepts and approaches by the international land community. It is contributing to monitoring 12 indicators of the SDGs related to land, land indicators of the NUA, and in pursuance of the guidance note of the UN Secretary-General on land and conflict. Support to UN-Habitat's COVID-19 Response Plan UN-Habitat recently shared its COVID-19 Response Plan with Member States and a range of partners as well as launched its COVID-19 Campaign. The response plan focuses on three main thematic areas of action: i) supporting local governments and community-driven solutions in informal settlements; ii) providing urban data mapping and knowledge for informed, evidence-based, decision-making, and iii) mitigating economic impact and initiating recovery and longer term policy change to build greater resilience. Sida assesses that UN-Habitat's planning and development approach will complement the humanitarian activities of other actors. At the moment, many humanitarian actors are unable to reach slum settlements or work with slum communities. UN-Habitat, together with its local networks, will facilitate the inclusion of slums in city-level responses.   The PCA with UN-Habitat is relevant to the Swedish strategy for globally sustainable environment, climate and oceans 2018-2022. It will contribute to the specific outcome areas on "Environmentally sustainable cities and communities" and "Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas". The PCA is also relevant to the Swedish strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 2022, specifically the outcome areas on "Strengthened ownership and tenure rights for land and natural resources", "Strengthened women's economic empowerment"and "More effective domestic resource mobilization, increased financial stability and counteracting corruption".